SLUTRAPPORT: Arvsfondsprojektet Med lagen som verktyg

Ett projekt är som en flygresa, sa Lagen som verktygs initiativtagare Adolf Ratzka när vi startade för tre år sedan. Först gäller det att få styrfart och sedan att komma upp på lagom hög höjd för att snyggt och säkert kunna landa vid målet. Då och då under resans gång krävs lite uppfriskande godsaker för att hålla orken upp. Nu har hjulen precis tuschat landningsbanan. Vi rullar lugnt och fint den sista biten för att snart knäppa av oss säkerhetsbältena.

Ja, vilken resa det varit! Massor av kloka och tuffa människor på möten, konferenser och jippon! Men också komplicerade rådgivningsfall där projektets jurister Ola, Maria och Anna fått använda all sin juridiska kunskap, kombinerad med inlyssnande finkänslighet och medmänsklighet. På utbildningar och kurser har vi själva lärt oss mycket, men också fått tillfälle att mätta kunskapshungriga jurister och drivna medlemmar i funktionsrättsrörelsen – de senaste veckorna i Jönköping, Oskarshamn och Stockholm.

Det kommer även framöver att gå att boka utbildningar, men det dagliga projektarbetet upphör idag. Kvar finns hemsidan med nästan 200 inlägg med allt från juridiska utläggningar och analyser av sådant som skälig anpassning eller effektiv tillsyn, till inspirerande intervjuer med personer som tycker till om samhällsutvecklingen och hur diskrimineringslagen kan få större verkan. Ett stort tack till er som varit med och bidragit med viktiga perspektiv på frågorna! Särskilt roligt har det varit att publicera de uppsatser och arbeten som projektets praktikanter Maria, Csilla, Anna och Erik skrivit inom sina jurist- och MR-utbildningar – och praktiktid i projektet.

Hemsidan har nu dagligen hundratals läsare. Ärligt talat trodde vi inte ens själva att en nördig juridiksida om diskrimineringsformen bristande tillgänglighet skulle röna sådan uppskattning. En del av förklaringen ligger i Philips och Algrens webbstrategiska rekommendationer, men framför allt i alla er som varit inne och botaniserat bland texter – och några filmer. I de allra senaste utbildningsfilmerna gör projektets jurist Maria Chöler en strålande insats i den juridiska folkbildningens tjänst – mitt i den akademiska världens högborg. Länkar finns i slutrapporten!

Fast de verkliga hjältarna och banbrytarna är de som trott på sina mänskliga rättigheter så pass mycket att de vågat driva rättsprocess. Sebastian, Ulrika, Lars-Göran, Sofia och Richard – och flera andra. Störst tack till er! Det är ni som är bränslet i den där flygmotorn. Era rättsprocesserna påverkar inte bara era egna liv, utan framför allt andras.

Det är ni som gjort projektets budskap trovärdigt, som gjort att den svenska funktionsrättsrörelsen nu på allvar överväger sitt sätt att arbeta. Det handlar inte om att kasta ut allt invant och helt byta spår, utan snarare om att komplettera tidigare arbetssätt. Fortsätt gärna med pressreleaser och politikeruppvaktningar, men parallellt med detta: stäm i domstol! Hörselskadades riksförbund är här en förebild. Förändringsarbetet blir så mycket effektivare om även de juridiska verktygen kommer till användning. För hur trovärdigt blir det i längden att demonstrera för lag efter lag, men sedan inte driva några fall när väl dessa lagar har införts?

Vi hoppas nu att många fortsätter att upptäcka hemsidan och där lär sig att slipa och brukar verktygen. Vi rekommenderar också Funktionsrättsguiden som skapats av vårt systerprojekt Från snack till verkstad på Funktionsrätt Sverige. Tillsammans fick vi mycket gjort! Independent Living Institute kommer fortsätta på den inslagna – under verksamhetsledaren Jamie och kanslichefen Lindas superproffsiga ledning. Men fler delar av funktionsrättsrörelsen måste nu börja driva de rättsliga frågorna vidare. Genom vår rådgivning vet vi att behoven i människors liv är enorma. De måste mötas av någon, men det gäller också att sätta upp långsiktiga och strategiska mål för hela samhällets förändring. Precis som Adolf Ratzka gjorde under sina studieår i 60-talets Kalifornien.

Nu har de äntligen börjat förverkligas i Sverige – tron, som på många sätt inspirerades av den svarta medborgarrättsrörelsen, på att de mänskliga rättigheterna kan förändra samhället och ge människor med funktionsnedsättning tillgång till ett fullvärdigt liv. Men för det krävs att rättigheterna utkrävs – någon måste använda lagen som verktyg.
Emil Erdtman, projektledare

Emil Erdtman, projektledare

28 februari 2019

Projektets mål och målgrupper

Projektet Med lagen som verktyg har verkat för att höja kompetensen om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och främja strategiska rättsfall för bättre rättspraxis och därmed bättre levnadsvillkor. Målet har varit att öka funktionshinderrörelsens tillgång till juridisk expertis när det gäller utbildning, försvar och vidareutveckling av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Projektets syfte var att bidra till att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning bättre tillgodoses genom att med lagen och rättspraxis som verktyg verka mot negativ särbehandling och strukturell diskriminering.

De projektet har nått är människor med funktionsnedsättning, funktionshinderorganisationer och andra människorättsorganisationer, jurister och juridikstuderande, samt offentliga och privata aktörer. Genom att öka funktionshinderrörelsens tillgång till juridisk expertis och bidra till juristkårens kompetenshöjning när det gäller funktionsdiskriminering har projektet genomfört sina mål. Projektet pågick från mars 2016 till och med februari 2019. Arvsfonden beviljade finansiering för projektet i oktober 2015, vilket gjort verksamheten möjlig.

Försvara och öka tillämpningen av gruppens fri- och rättigheter

En av projektets viktigaste delar har varit att försvara rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det har gjorts främst genom rådgivning och att samla kunskap om bra sätt att angripa diskriminering. Ett nära samarbete med den ideella föreningen Med lagen som verktyg har varit viktigt för att kunna driva enskilda och strategiska rättsprocesser när det varit nödvändigt, vilket projektet inte kunnat göra i sig.

Rådgivning

Projektet har utvecklat en rådgivningsverksamhet med fokus på funktionsdiskriminering och har rutiner för ärendehantering, statistik och hantering av personuppgifter. De flesta kontakter har tagits via mail eller telefon. Vissa fysiska möten har hjälpt att klargöra vad frågan handlar om och vilken åtgärd som varit lämplig. Telefontid sattes till två timmar varje torsdag, men det var inte fler som ringde då än vid andra tider. Inte varje samtal eller mail som nått projektet har tagits med i statistiken. En del ärenden har snabbt kunnat hänvisas till rätt myndighet eller organisation, andra har lett till mer djupgående utredning och insats genom föreningen Med lagen som verktyg som projektet samarbetat med nära.

Vissa personer har hört av sig flera gånger i samma ärende, vilket gjort att längre dialoger pågått, även om de ser ut i statistiken att bara vara ett ärende eller en rådgivning. Vissa ärenden har hänvisats direkt till anmälningstjänsten, vilka då syns i statistiken på den hemsidan.

Ca 60 ärenden har behandlats av projektets jurister inom ramen för rådgivningen. De flesta rör direkt diskriminering eller bristande tillgänglighet, till exempel hos arbetsförmedling, postombud, seniorboende, förskola, konferensanläggning och hos DO. De flesta ärendena rör specifika samhällsområden som täcks av diskrimineringslagen, främst socialtjänst, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag (15 ärenden), arbetsliv (10 ärenden), varor, tjänster och bostäder (11 ärenden), utbildning (8 ärenden) samt hälso- och sjukvård (6 ärenden).

Rådgivningen har bara fått ett fåtal frågor inom områdena anordnande av allmän sammankomst och offentlig tillställning, start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet och socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkring. Rådgivningen har inte fått några betydande frågor rörande samhällsområdena arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, medlemskap i vissa organisationer, statligt studiestöd samt värnplikt och civilplikt.

Till socialtjänst räknas många frågor om LSS- insatser och assistans. Inom varor, tjänster och bostäder har främst kollektivtrafiken tagits upp, men också frågor om problem vid bostadsrättsköp, men också rätt att välja stödboende. Inom arbetsliv kommer frågor efter avbruten anställningsprocess, men även frågor om sämre löneutveckling vid funktionsnedsättning eller trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Inom hälso- och sjukvård har det handlat bland annat om nekad sjukvård på grund av ledarhund, elöverkänslighet och posttraumatisk stress. I samband med projektets seminarium om stöd i skolan kom många frågor om just skolan. Fler frågor än väntat rör försäkringsfrågor och frågor och om att använda assistans- och ledarhund utan att exkluderas i samhället.

Vissa frågor ligger utanför diskrimineringsrätten, såsom tillgänglighet i rättsväsendet, diskriminering i myndighetsbeslut, rätt till språktolk och valhemlighet i allmänna val. Det är också tydligt att i människors liv överlappar samhällsområden och vissa är svåra att kvalificera juridiskt. Det har blivit tydligt att bostad och socialtjänst i många fall är nära sammankopplade områden. Det gäller också arbete, sjukförsäkring (aktivitetsersättning osv), handikappersättning och rehabilitering. Assistansfrågan har kommit upp vid flera tillfällen.

Frågor om sambandet mellan LSS och socialförsäkringen, och diskrimineringsförbudens konstruktion, är svåra att navigera. Det blir också tydligt att upphandlingsstrukturer ofta inte är väl inpassade i diskrimineringslagens struktur. Frågor om intersektionalitet och hur diskrimineringsgrunder och former samspelar är något som måste tas med i beräkningen i framtida rådgivning. I ett par fall har det inte gått att skilja ur funktionsnedsättning som den grund som haft samband med missgynnandet

Frågan återstår att besvara om bristande krav på tillgänglighet i upphandling från en myndighet i sig är en otillåten underlåtenhet enligt diskrimineringslagen, och om ersättning då kan utgå till enskild som missgynnas därav. Frågan om kränkande bemötande och behandling från myndigheter har tagits upp. Även om myndighetsutövning inte täcks av diskrimineringslagen, berörs bemötande av det offentliga i 2 kap 17 §.

Anmälningstjänsten

Anmälningstjänsten har drivits av ILI sedan 1990-talet och hjälper enskilda och organisationer att anmäla diskrimineringsfall till Diskrimineringsombudsmannen och den ansvariga kommunala byggnadsnämnden. Anmälningstjänsten är ett viktigt redskap i arbetet mot diskriminering eftersom den gör diskrimineringen synlig, till skillnad från anmälningar som bara går till DO. Under projektet utökades Anmälningstjänstens tekniska potential så att det nu går att följa upp vad som händer med en anmäld plats via bilderna i Google street view. Funktionen är inte offentlig, men de som anmäler kan uppge adress för den anmälda platsen och klicka i GPS-positionen, så går det senare att se om hindret åtgärdats. Vissa väljer att bara skicka anmälan till DO och inte göra den offentlig. Några anmälningar har varit så pass integritetskänsliga att vi valt att inte publicera dem. Jämfört med tidigare år skedde en ökning av antalet anmälningar under projekttiden. Sammanlagt gjordes ca 100 anmälningar under projekttiden.

Under projekttiden har Anmälningstjänsten administrerats av projektet och uppdaterats språkligt, juridiskt och tekniskt så att den fungerar med mindre skärmar. Om anmälaren anger adress kan anmälningarna nu följas upp via kartor och bilder från Google street view (för att bl a se om ett hinder åtgärdats). Funktionen är inte offentlig än och under uppbyggnad. Anmälningstjänsten marknadsfördes med hjälp av en Facebook-annons och en flyer med information på punktskrift, vilket varit mycket uppskattat. Anmälningstjänsten har under projekttiden haft ca 12 000 besök av ca 10 000 unika besökare.

JO-anmälan av långa handläggningstider

I projektets administration av Anmälningstjänsten har ingått att ta emot kommunala beslut om åtgärder på grund av anmälningar om enkelt avhjälpta hinder. I vissa fall har ingen återkoppling gjorts alls och i vissa fall har handläggningstiden extremt lång, i ett fall 13 år. Independent Living Institute JO-anmälde ett antal sådana ärenden, bland annat mot bakgrund av skärpningen av förvaltningslagens regler om långsam handläggning (12 § förvaltningslagen) 1 juli 2018. JO meddelade i januari 2019 att man går vidare med tillsyn i vissa av dessa ärenden.

Spetskompetens om funktionsdiskriminering

Projektet har byggt upp en unik kompetens framför allt om diskrimineringsformen bristande tillgänglighet. Knappt 200 inlägg publicerats på lagensomverktyg.se som haft ca 40 000 besök av ca 30 000 olika personer. Tillsammans med Anmälningstjänsten blir antalet nådda personer ca 50 000. Lästiden per sidan är i snitt över en minut och för långa artiklar fem minuter, vilket visar att artiklarna blir lästa. Inläggen har bestått av nyheter och reportage inom rättsutvecklingen, intervjuer, domar och stöd till dem som vill anmäla diskriminering. De rättsutredningar och analyser av rättspraxis som skrivits inom projektet har publicerats här, liksom online-gudier om diskrimineringsrättens utveckling, diskrimineringsskyddet och praktiska råd för processföring och klagomålsvägar. En sammanställning har gjorts av den rättspraxis som finns fram till 2018 gällande diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Svensk diskrimineringsrätt

Internationell rätt

Rättsutredningar, granskningar och översikter

Intervjuer och reportage

Debatt

Uppsatser

Film

Inför projektavslutningen publicerades fem utbildningsfimler om diskrimineringslagen och rättspraxis om bristande tillgänglighet med Maria Chöler som presentatör. Följande filmer har producerats av eller i nära anslutning till projektet

  1. Introduktion om diskrimineringslagen och bristande tillgänglighet
  2. Rickards fall
  3. Sebastians fall
  4. Ulrikas fall
  5. Lars-Görans fall

Nyhetsbrev

Ett nyhetsbrev har utkommit med 4 nummer 2016 och 9 nummer 2017 och 2018. Antal prenumeranter var 115 vid 2016 års utgång och 259 vid projektets slut. Nyhetsbreven har i princip sammanfattat vad som hänt sedan föregående nyhetsbrev – inom den rättsliga och politiska utvecklingen, inom projektet, föreningen och Anmälningstjänsten, samt det internationella arbetet. Varje nyhetsbrev lyfte också en särskild person som intervjuats för hemsidan.

Boken

Boken Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg bygger på guiderna och är uppdelad i fyra större delar: diskrimineringsrättens framväxt och civilsamhällets roll, det gällande diskrimineringsskyddet enligt diskrimineringslagen, rättsliga möjligheter som enskilda och organisationer har att driva diskrimineringsmål samt en omfattande beskrivning av aktuell rättspraxis. Boken har också en ordlista, en beskrivning av viktiga aktörer och referenser. Eftersom tryckning inte ingick i projektplanen gav Arvsfonden rätt att ta 100 kr för tryckkostnad och 50 kr för frakt för boken. Så gott som alla de 200 tryckta exemplaren gick åt och STIL har vid projektets slut tryckt upp fler. Bokrelease hölls den 23 maj i ILI:s konferenslokal. Förutom som PDF skapades boken även som e-bok som går att lyssna på.

Sociala medier

Facebooksidan Lagen som verktyg hade vid projektets slut 347 följare och Twitterkontot 334. Vissa aktiviteter har marknadsförts med annonsmedel på Facebook, ca 300 kr per event. De aktiviteter som annonserades med denna metod har dock inte haft fler besökare än andra.

Främjande av bättre rättspraxis och påverkan på lagstiftningsprocesser

Lagen som verktyg har följt rättsutvecklingen och de rättsprocesser som rör projektets område och bidragit med analyser. Därmed har projektet haft expertkunskap på området, vilket lett till konstruktiva diskussioner om senaste rättspraxis vid utbildningar och möten.

Projektet har följt den rättspolitiska utvecklingen både i Sverige och internationellt för att kunna påverka lagstiftning och främja strategiska processer för lika rätt och mot diskriminering. Samarbeten med funktionshinderorganisationer och andra aktörer har stärkt arbetets effekt.

Bidrag till den rättsliga och politiska utvecklingen

  • Hösten 2016: En av projektets första uppgifter blev att bidra till ILIs och STILs remissvar på utredningen Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87).
  • I april 2017 bidrog projektet till funktionshindersrörelsen svar till FN:s högkommissionär om artikel 13 om tillgång till rättssystemet.
  • Projektet lämnade synpunkter på Allmän kommentar nr 5 om artikel 19 om självständighet och delaktighet i samhället och Allmän kommentar nr 6 om artikel 5 om jämlikhet och icke-diskriminering samt bidrag till Myndigheten för delaktighets översättningar till svenska.
  • Lagen som verktyg följde även Anders mot Lekebergs kommun (mål nr 2564-17) som vanns av Funktionsrätt Sverige i kammarrätten i Göteborg.
  • Projektet använde i opinionsbildningen en forskningsrapport från 29 december 2017 från Uppsala universitet om hur svenska domstolar och myndigheter tillämpar fördragskonform tolkning.
  • Den 3 oktober 2107 deltog ILI i den svenska funktionshindersrörelsens möte med Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Nils Muižnieks inför hans rapport om läget i Sverige i mars 2018.
  • Projektet bidrog till ILI och STILs remissvar i februari 2018 över (Ds 2017:60) om införande av EU:s webbtillgänglighetsdirektiv (EU 2016/2102) som reglerar tillgänglighet till myndigheters webbplatser och mobila applikationer.
  • Lagen som verktyg analyserade lagändringen och beskrev den historiska utvecklingen fram till 1 maj 2018 då undantaget för mindre företag togs bort när det gäller förbudet mot diskriminering pga bristande tillgänglighet.
  • Projektet bidrog till ILI och Funktionsrätt Sveriges remissvar på utkast till allmän kommentar nr 7 gällande artiklarna 4.3 och 33.3 i Funktionsrättskonventionen om funktionshinderrörelsen delaktighet.
  • Lagen som verktyg analyserade vad den nya förvaltningslagen från 1 juli 2018 betyder för myndighetsbeslut i rimlig tid och information på ett tillgängligt sätt.
  • Projektet var drivande för ILIs räkning till och funktionshinderrörelsens förslag till frågor till Sverige inför FN:s periodiska granskning.
  • Den 8 november 2018 klubbades The European Accessibility Act, EAA, ett direktiv med minimikrav på tillgänglighet för utbud av produkter och tjänster. Fokus är på digitala produkter och tjänster, men tyvärr har lagen många begränsande undantag.
  • Under hösten tillsattes utredningen En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen med dir. 2018:99 om hur tillsynen över aktiva åtgärder kan förbättras för större genomslag i samhället, och Lagen som verktyg följer arbetet.
  • I november 2018 kom Lise Berghs utredning om en oberoende institution för att främja och skydda mänskliga rättigheter. Myndigheten skulle lyda under regeringen, men själv bestämma organisation och inriktning. Utredningen är sänd på Remiss, och arbetet som projektet startat kommer förvaltas av ILI.

Dokumentation och analys av rättsfall om bristande tillgänglighet

  • 24 maj 2017: Dom i DO mot Vara kommun, som ansågs vara ansvarig för diskriminering när tillgängligheten inte åtgärdats på Nästegårdsskolan. I hovrättsdom den 15 maj 2018 medgav Vara kommun talan och betalade diskrimineringsersättning om 75.000 kr.
  • 11 oktober 2017: Dom i DO mot Södertörns högskola med kommentar från Richard Sahlin.
  • 11 juni 2018: Dom i Gävle tingsrätt i DHR mot Region Gävleborg, efter avgörande i Högsta domstolen.
  • 11 september 2019: Dom i DO mot Försäkringskassan om bristande webbtillgänglighet. Domen har överklagats av båda parter.

Utbildningar, konferenser och seminarier

Under projektets gång har flera seminarier och konferenser anordnats direkt av projektet eller i samverkan med andra aktörer. Projektet har även varit inbjudna att bidra med innehåll till olika workshops och utbildningar. Skräddarsydda föredrag och utbildningar har genomförts och erbjudits om diskrimineringslagens krav, hur olika aktörer kan använda sig av lagen och hur diskrimineringsmål och andra processer går till. Särskilt fokus har lagts på hur föreningar och organisationer kan driva medlemmarnas fall i domstol, vilka möjligheter och risker rättsprocesser kan innebära samt hur juridiken samspelar med det opinionsbildande arbetet.

hemsidans utbildningsdel lades förslag på föreläsningar på en eller två timmar samt halv- eller heldag med interaktiva övningar om rättsfall. Under 2017 genomfördes en utbildningsturné inom ramen för Myndigheten för delaktighets uppdrag att informera och utbilda om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Landets antidiskrimineringsbyråer erbjöds en halvdagsutbildning och den lokala funktionsrättsrörelsen (samt andra delar av civilsamhället, där t ex antidiskrimineringsbyråernas egna styrelser ingick) ett kvällsseminarium.

2016

2017

2018

2019

  • Föreläsning av Emil Erdtman för STIL och Funktionsrätt Jönköping (12 februari 2019)
  • Utbildning i Oskarshamn avEmil Erdtman och Ola Linder för Funktionsrätt Kalmar län (14 februari 2019)
  • Utbildning av Emil Erdtman och Ola Linder för STIL (23 februari 2019)

Styrning, samverkan och överlevnad

Medsökande och referensgrupp

Independent Living Institute som sökte arvsfondsfinansieringen för projektet hade även ett antal medsökande organisationer, vilka var Handikappförbunden (senare Funktionsrätt Sverige), Apply Human Rights, DHR, STIL, och Personskadeförbundet RTP. Ett möte med dem hölls 21 september 2016 och under 2017 genomfördes enskilda möten hos varje medsökande organisation.

Projektet tillsatte en referensgrupp bestående av representanter från bland annat Myndigheten för delaktighet, Handikappförbunden samt människorättsorganisationer och juridiska experter på funktionshinderdiskrimineringsområdet. Samverkan med projektet Från snack till verkstad gjorde det naturligt att slå samman projektens referensgrupper. Den 26 september 2017 och 20 mars 2018 hölls gemensamma referensgruppsmöten.

Samverkan med andra aktörer

Andra arvsfondsprojekt

En avsiktsförklaring om samarbete mellan Handikappförbunden och ILI upprättades 30 januari 2014, där avsikten att arbeta med två parallella projekt tydliggjordes. Både Med lagen som verktyg och Från snack till verkstad syftade till att öka funktionshinderrörelsens juridiska kompetens och möjliggöra för strategiska rättsfall i domstol. Båda projekten utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Medan Från snack till verkstad inriktade sig främst på socialtjänst och socialförsäkringsärenden siktade Med lagen som verktyg på diskrimineringslagstiftningen. Tanken var att de två projekten skulle komplettera varandra och tillsammans täcka rättsområden som är relevanta för personer med funktionsnedsättning. Under projekttiden ,som i stort sett sammanföll, samordnade projekten sin verksamhet enligt avsiktsförklaringen. Det blev ett viktigt erfarenhetsutbyte och samordnade av informations- och särskilt utbildningsinsatser. Från snack till verkstad har bland annat publicerat en guide till Funktionsrättskonventionen och en rättsfallsanalys för de rättsfall projektet drev, bland annat A mot Lekebergs kommun.

Möten med näraliggande arvsfondsprojekt är viktigt för att koppla samman, ta tillvara och vidareutveckla den kompetens som byggs upp av olika projekt. Några projekt som vi varit i kontakt med är:

Funktionsrättsrörelsen

Förutom kontakten med projektets medsökande organisationer inom funktionsrättsrörelsen har relationer etablerats med en rad förbund och organisationer som visat intresse för att lära sig mer om funktionsdiskriminering och även använda sin talerätt enligt diskrimineringslagen och driva egna fall. Vid möten har strategiska diskrimineringsärenden samt intressepolitiska och utbildningsorienterade samarbeten diskuterats. Några av organisationerna är Astma- och allergiförbundet, Autism- och Aspergerförbundet, Dyslexiföbundet, Hörselskadades riksförbund, Synskadades riksförbund och Sveriges ledarhundsförare. Kontinuerlig kontakt har hållits med de båda ”paraplyorganen” Funktionsrätt Sverige och Lika unika.

Juridiska aktörer

Ett nära samarbete har skett med pro bono-juristerna i Rättsnätverket mot diskriminering och Apply human rights, samt den under projekttiden bildade stiftelsen Talrättsfonden. Bland annat delades på en monter på Juristdagarna, där många unga juriststuderande nåddes. Kontakt med tagits med samtliga Sveriges antidiskrimineringsbyåer och med några av dem har samarbetet varit omfattande, till exempel Byrån för lika rättigheter och Malmö mot diskriminering. Akademin för rörelsejurister medverkade i den första konferensen och projektet medverkade i organisationens ”sommarskola”. Bland jurist- och rättsvetenskapliga universitetsutbildningar (inklusive mänskliga rättigheter) har kontakt funnits med Stockholms universitet (medverkan på kursen Equality law), Uppsala universitet (intervju, handledning, seminarium), Lunds universitet (seminarium) och Södertörns högskola (intervju).

Löpande kontakt och utbyte har funnits med de kunniga MR-juristerna på Raoul Wallenberg-institutet i Lund. Lagen som verktyg medverkade på RWI:s workshop om Public legal education i St. Petersburg den 7 juni 2018. PLE handlar om att utbilda allmänheten om rättigheter och juridik – folkbildning om lag och rätt, något Lagen som verktyg gör med sin hemsida och bok. Workshopen tog upp hur utbytet mellan civilsamhälle och akademi kan förbättras i Norden och nordvästra Ryssland. Intervjuer har genomförts med Advokatsamfundets generalsekreterare och chefen på Centrum för rättvisa, som även medverkade i den internationella konferensen 30 maj 2018. Lagen som verktyg har intervjuats ingående av föreningen Centrum för Sociala Rättigheter som arbetar med att organisera underordnade grupper och juridisk folkbildning, framför allt inom asyl- och migrationsrätt.

Myndigheter

Projektet medverkade inom Myndigheten för delaktighets uppdrag att informera och utbilda om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. MFD tryckte även upp Konventionstesten, som består av vardagsberättelser om konventionens 30 första artiklar, som skrevs inom projektet. Dessa har mött stor uppskattning, inte minst för pedagogiska övningar, och lades även upp som ett Quiz.

Diskrimineringsombundsmannen valde att inte delta i referensgruppsarbetet, men möten har hållits med DO den 14 november 2018 och 18 februari 2019. Projektet deltog även på en kurs som DO höll i oktober 2016 och har intervjuat chefen för DO:s rättsenheter Peter Wråke om myndighetens tillsynsarbete.

Överlevnad

Diskussion om projektets överlevnad har förts under hela projekttiden och särskilt på referensgruppsmötena och vid ett framtidsseminarium 12 maj 2017 utifrån ett förslag om ett oberoende rättscentrum för strategiska rättsprocesser och kompetensutveckling. Det fanns intresse från delar av funktionsrättsrörelsen för att samordna en juridisk stödverksamhet. Behovet av rättsstöd och rådgivning upplevs som stort av många förbund, men frågor om finansiering och organisering kvarstår. Samarbete med kommersiella aktörer, universitet eller juridiska byråer har diskuterats, liksom crowd funding och annan insamling via sociala medier vid uppmärksammade rättsprocesser.

I projektplanen ingick att sälja utbildningar för ett visst belopp, vilket projektet klarat med ett högre belopp. Det finns alltså en marknad för utbildningar om diskrimineringsskydd och praktisk process, men erfarenheter är att de kräver nytänkande marknadsföring för att lyckas. Främst har projektet nått funktionsrättsrörelsen, men inte företag och myndigheter. Utbildningar säljs även efter projekttiden. Efter projekttiden fortsätter stiftelsen Independent Living Institute med sitt rådgivningsarbete inom projektet Disabled refugees welcome och Artikel 19 som verktyg, som startar i april 2019. Det processdrivande arbetet kommer föras vidare av föreningen Med lagen som verktyg och Anmälningstjänsten fyller alltjämt en funktion för att få en kritisk massa av fall att arbeta med. 2018 stämde föreningen i sex ärenden i domstol, vilket är fler än DO, som stämde i fyra. På en internationell nivå fortsätter arbetet av Disability Rights Defenders Network som har över 300 medlemmar i sin Facebookgrupp.

Genomslag i extern media

Projektet och dess verksamhet har på olika sätt gjort avtryck i media utanför projektets egna kanaler. Flera rättsprocesser drivits av föreningen Med lagen som verktyg med stöd av projektet, samt olika rapporter och annan verksamhet som projektet producerat har rapporterats.

Personal och praktikanter

I mars 2016 anställdes Paul Lappalainen som projektledare och i maj Emil Erdtman som kommunikatör. Caroline van Mourik anställdes som informatör/rådgivare på 25 procent i juli och i oktober juristen Ola Linder. Philip Day har arbetat med IT-lösningar och Algren Morgan med nyhetsbrevet. Projektets administration har skötts av Linda Robertsson och bokföringen av Sebastian Ferrer. ILI:s verksamhetsledare Adolf Ratzka, som skrev ansökan, har varit engagerad i projektet, liksom hans efterträdare (från oktober 2017) Jamie Bolling.

En av projektets grundidéer är att nå framtidens jurister och i projektet praktiserade juriststuderande Maria Chöler, Anna Zotééva, Csilla Gradwohl och Erik Sandström. Maria har nu juristexamen från Uppsala och Anna har tidigare juristexamen från Ryssland och nu även Stockholms universitet, där även Erik Sandström studerar. Csilla Gradwohl har ungersk juristexamen och har studerat mänskliga rättigheter på masternivå vid Uppsala universitet. Praktikanterna kommer bära med sig de kunskaper de fått på ILI genom långa yrkesliv som svenska och internationella jurister.

 

Här slutrapporten som PDF.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.