Etikett: rättsutveckling

Baksidor av utredningen Stärkt rätt till assistans

Utredningen Stärkt rätt till assistans har mer eller mindre hyllats av IL-rörelsen, inklusive Independent Living Institute, ILI, från början till slut. Men den medför vissa farhågor. I värsta fall kan den bidra till att cementera ”grundläggande behov” och det finns risk att den bidrar till att assistansen både professionaliseras och medikaliseras, något Funktionsrättskonventionen vänder sig … Fortsätt läsa ”Baksidor av utredningen Stärkt rätt till assistans”

Funktionsrättskonventionen lätt att inkorporera i svensk lagstiftning

Artikel 19 som verktygs nya jurist, Stefan Käll, ser ljust på möjligheterna att göra Funktionsrättskonventionen till svensk lag och han ser funktionsrättsrörelsen som en brygga mellan medborgarna och politikerna. – Politikerna ger sig till slut om vi tjatar och gnatar – det är min erfarenhet.  Stefan Käll har en lång historia i funktionsrättsrörelsen. I botten … Fortsätt läsa ”Funktionsrättskonventionen lätt att inkorporera i svensk lagstiftning”

Stärkt skydd mot diskriminering

Ministern med ansvar för diskrimineringsfrågor, Märta Stenevi, gästade Funktionsrätt Sveriges webbinarium Stärkt skydd mot diskriminering, som kan ses på Youtube. Bland annat tog hon upp svårigheterna bakom ett blockerat EU-direktiv om lika-behandling. Samtidigt ser hon positivt på det kommande MR-institutet och att DO lovat att driva fler fall. Funktionsrätt Sveriges serie av webbinarium på temat … Fortsätt läsa ”Stärkt skydd mot diskriminering”

Rörelsen kräver ursäkt för institutionerna

Funktionsrättsrörelsen kräver staten på en ursäkt till alla de som fått bo på  institutioner, som exempelvis Vipeholmsanstalten. På ett riksdagsseminarium i veckan vittnade Åsa Strahlemo och Karolina Celinska, båda DHR, om de övergrepp de utsatts för på institutioner under deras uppväxt. – En ursäkt är viktig och skulle bli som ett bevis på att det … Fortsätt läsa ”Rörelsen kräver ursäkt för institutionerna”

Assistans på nåder

Om man talar om personlig assistans ur ett artikel 19–perspektiv säger Thomas Juneborg att största problemet är hotet att gå miste om assistansen. Just nu har han och många med honom personlig assistans endast tack vare omprövningsstoppet som infördes 2017. – Rädslan är alltid närvarande. På den punkten tror jag att jag talar för alla. Thomas … Fortsätt läsa ”Assistans på nåder”

Motionscykel orsak till neddragen ledsagning

Urban Fernquist fick, utan någon förklaring, sin ledsagning sänkt från 24 timmar i månaden till 20. Förklaringen fick han först genom Södermalms stadsdelsnämnds yttrande över hans överklagande till förvaltningsrätten: han har en motionscykel hemma och att den gör det inte motiverat med regelbundna promenader. Urban Fernquist, f.d. verksamhetschef på SRF, Synskadades riksförbund, beskriver sig som i det … Fortsätt läsa ”Motionscykel orsak till neddragen ledsagning”

Tillgänglighetsdirektivet väcker förhoppningar

Med anledning av EU:s tillgänglighetsdirektiv genomförde Artikel 19 som verktyg en workshop om hur funktionsrättsrörelsen ska kunna påverka det svenska genomförandet av direktivet. Tillgänglighetsdirektivet innebär att det ställs gemensamma krav på tillgänglighet för vissa varor och tjänster i hela EU. Tillgänglighetsdirektivet antogs våren 2019 och håller nu på att implementeras i en lagstiftningsprocess. En särskild … Fortsätt läsa ”Tillgänglighetsdirektivet väcker förhoppningar”

Svårt att kräva sin rätt

Artikel 19 som verktyg har tillsammans med Disability Rights Defenders genomfört en internationell studie om rättsmedel, alltså åtgärder för att ge en person upprättelse då hen blivit utsatt för en rättighetsöverträdelse. Genom att få en inblick i hur detta behandlas i andra länder, till exempel vid individuell upplevelse av diskriminering, är tanken att undersökningen ska … Fortsätt läsa ”Svårt att kräva sin rätt”

Hur använder vi funktionsrättskonventionen för att kräva rättigheter?

Funktionsrättskonventionen från FN ger var och en rätt till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Staten ska se till att personer oavsett funktionalitet har rätt att välja bostadsort, få rätt till nödvändigt individuellt stöd och säkra tillgänglighet till allmän samhällsservice. Dessa frågor och mer diskuterades på ett seminarium idag som ordnades av ILI och STIL. Vi … Fortsätt läsa ”Hur använder vi funktionsrättskonventionen för att kräva rättigheter?”

RÄTTSNYHET: Dom om diskriminering på grund av dyslexi och överklagande

På morgonen den 27 juni 2019 meddelade Södertörns tingsrätt sin dom i om diskriminering av elever med dyslexi vid de nationella proven i årskurs 6. Käromålet ogillades av tingsrätten. Domen överklagades 18 juli till Svea hovrätt. Föreningen Med lagen som verktyg refererar händelserna och arbetar vidare med processen. Saga Lööf från Huddinge har känt sig … Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Dom om diskriminering på grund av dyslexi och överklagande”

FÖRLIKNING: Bussbolag ber om ursäkt för uteblivna hållplatsutrop

Den 4 oktober 2018 stämde Sofia Thoresdotter med hjälp av föreningen Med lagen som verktyg Region Örebro län (den regionala kollektivtrafikmyndigheten) och Nobina Sverige AB (det upphandlade bussbolaget) för diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Hållplatsutropen på bussarna i Örebro fungerade ofta inte och chaufförerna var ovilliga att ropa ut hållplatserna. Nu har en förlikning … Fortsätt läsa ”FÖRLIKNING: Bussbolag ber om ursäkt för uteblivna hållplatsutrop”

NYHET: JO inleder tillsyn om långa handläggningstider för enkelt avhjälpta hinder

Kommunerna är ansvariga för att avlägsna enkelt avhjälpta hinder och utöva tillsyn över dessa. Det följer av plan- och bygglagen (PBL) sedan 2001. När Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva granskade kommunernas tillsyn över enkelt avhjälpta hinder fann hon flera fall av extremt långa handläggningstider. Nu har Justitieombudsmannen (JO) beslutat att inleda tillsyn över byggnadsnämndernas handläggning i fem kommuner.

LAGKOMMENTAR: Webbtillgänglighetsdirektivet och diskrimineringslagen

Den 14 november 2018 fattade riksdagen beslut om att lagen om genomförandet av webbtillgänglighetsdirektivet ska börja gälla den 1 januari 2019. Lagen som verktygs jurist Maria Chöler beskriver här hur den nya lagen förhåller sig till diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

INTERVJU: Sabina Hellborg – Så kan diskrimineringsersättning bli effektivare

Diskrimineringsersättning är en bra påföljd, men den borde utvecklas mer i enlighet mer skadestånds- och EU-rätt, säger Sabina Hellborg som 2018 blev juris doktor på en avhandling om diskrimineringsersättning. Hon fokuserar i avhandlingen på samhällsområdena arbetslivet och varor, tjänster och bostäder och kommer fram till att det i diskrimineringsprocesser finns en obalans mellan prövningen av … Fortsätt läsa ”INTERVJU: Sabina Hellborg – Så kan diskrimineringsersättning bli effektivare”