Remissyttrande över Ds 2019:4 Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter

Independent Lving Institute, ILI, ställer sig bakom att det inrättas en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter i myndighetsform och dess uppdrag att främja, skydda och övervaka mänskliga rättigheter i Sverige. Det framgår av ett remissvar som Artikel 19 som verktyg arbetat med och skickade till Arbetsmarknadsdepartementet idag.

Läs yttrandet i sin helhet här.

ILI anser att det viktigaste är att institutionen får ett brett mandat, bred kompetens inom mänskliga rättigheter och tillräckliga resurser för att kunna genomföra oberoende granskningar och andra aktiviteter för att stärka de mänskliga rättigheternas genomförande i Sverige. ILI framför att att en individuell klagomålsmekanism ska utredas snarast och införas för att bättre säkerställa enskildas tillgång till rättvisa och prövning av påstådda rättighetsöverträdelser.

I yttrandet uppmärksammas dessutom att det finns stora brister med rätten till rättvisa, det vill säga effektiva rättsmedel för att kunna kräva ut rättigheter, få en effektiv och rättvis rättsprövning av påstådda överträdelser och få gottgörelse för dem. En institution bör ha i uppdrag att stärka enskildas situation avseende dessa frågor. Genom att utredningen varit förhindrad att föreslå individuella klagomålsmekanismer förutsätter ILI att institutionen ges tydligt mandat och bemanning att granska det svenska systemet för rättsskydd och enskildas faktiska möjligheter att utkräva sin rät till rättvisa (access to justice). Det gäller rättigheter i allmänhet, och artikel 19-rättigheterna är inget undantag. 

Vidare uppmärksammas att lagstiftningsprocessen med statliga utredningar, departementspromemorior och konsekvensanalyser som förarbeten inte tillräckligt tar mänskliga rättigheter på allvar. ILI har tidigare anfört att kommittéförordningen (1998:1474) bör ändras så att varje utredning uttryckligen måste analysera rättsläget och de förslag som lämnas utifrån Sveriges internationella åtaganden, och särskilt de mänskliga rättigheterna, som en lämplig åtgärd för att sätta de mänskliga rättigheterna i bättre fokus för SOUer. Svaret uttrycker en förhoppning om att institutionen kan fylla en liknande funktion i avvaktan på att andra åtgärder för bättre mainstreaming av de mänskliga rättigheterna i lagstiftningsprocessen.

Förslaget innebär att institutionen ska vara en del av genomförandet av artikel 33.2 Funktionsrättskonventionen. ILI ser det som positivt under förutsättning att institutionen verkligen blir oberoende från staten i övrigt, samt att funktionen får tillräckliga resurser för att kunna övervaka genomförandet av konventionen i hela landet och på alla politikområden.

Sammanfattningsvis uttrycks att ”Vi kan inte acceptera en funktion utan reella möjligheter att belysa brister i genomförandet, inklusive brister i att progressivt genomföra ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, samt förbudet mot regression av uppnådda rättigheter. Att enbart visa upp en chimär för FN och andra stater vore mycket olyckligt.”

Remissyttrandet bereddes av Artikel 19 som verktyg. Läs yttrandet i sin helhet här.

NYHETSBREV: Påverkansarbete och start på samarbeten

Om startmötet, två remissvar och INTERVJU: Hur kan Artikel 19 implementeras i Sverige?

Projektet Artikel 19 som verktyg drivs av Independent Living Institute i samarbete med Raoul Wallenberginstitutet med finansiering av Arvsfonden. Det ska stärka genomförandet av funktionsrättskonventionens artikel 19 och på så vis öka människors självbestämmande, delaktighet och livskvalitet. Artikel 19 ger personer med funktionsnedsättning rätt att välja var och med vem man vill leva samt rätt till samhällsservice och personlig assistans.

Fullsatt på projektets startmöte

Intressant paneldiskussion mellan Susanne Berg, Anna Bruce och Hans von Axelson på Artikel 19 som verktygs startmöte 26 april. Dystra beskrivningar om situationen just nu blandades med förhoppningar om en ljusare framtid.

  • Referat från mötet finns här.
  • Emil Erdtmans bilder från presentationen finns här.

Om du vill boka tid för rådgivning om rätten till ett självbestämt liv i samhället kan du maila ola@independentliving.org eller ringa på 08-50622183.

REMISS: Regeringens förslag om personlig assistans för andning och sondmatning missar kärnfrågan

Frågan om rätt till individuellt utformat stöd och service till personer med normbrytande funktionalitet är känslig inom politiken. Å ena sidan är det ett medel för att förverkliga den mänskliga rättigheten att ha ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Å andra sidan måste det tas pengar från offentliga budgetar för att tillgodose dem. Regeringen har nyligen föreslagit att andning och sondmatning ska klassas som grundläggande behov som kan ge rätt till statlig ersättning för personlig assistans. STIL och Independent Living Institute har yttrat sig över regeringens förslag.

REMISS: DS 2019:2 Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

Personlig assistans och vissa andra trygghetssystem är inte ett kringliggande trygghetssystem till pensionssystemet och 65-årsgränsen kan inte längre motiveras av statsfinansiella skäl. Det vore fel att koppla dessa ihop till riktåldern då en övre gräns är allt annat än en undre gräns. FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillåter inte godtyckliga åldersgränser, eftersom det rör sig om en åldersdiskriminering i rätten att leva ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen med stöd av socialförsäkringen. Alternativa förslag till lagändringar föreslås. Artikel 19 projektet  (Independent Living Institute)  har yttrat sig över regeringens förslag.

INTERVJU: Hur kan Artikel 19 implementeras i Sverige?

Emil Erdtman var projektledare för Lagen som verktyg och är en av personerna bakom projektet Artikel 19 som verktyg. Han menar att Artikel 19 i Funktionsrättskonventionen är ett uttryck för att alla mänskliga rättigheter även gäller personer med funktionsnedsättning.
– Vi vill ta reda på hur Artikel 19 kan implementeras i Sverige.
Läs hela intervjun här.

Föreningen Med lagen som verktyg

Extra årsmöte hålls den 28 maj kl 18 i konferensrummet på STIL/ILI på Storforsplan 36 i Farsta. Vid mötet kommer även en motion från Stellan Gärde att behandlas. Motionen lyder som följer:

”Jag föreslår att årsmötet beslutar att verksamhetsnamnet för föreningen ävenär Disabiliy Rights Defenders (DRD). att namnet Med lagen som verktygbehålls parallellt på web mm för att föreningen ska kunna hittas även i fortsättningen innan Disabiliy Rights Defenders är inarbetat.”

Välkomna till vårt extra årsmöte! Ingen anmälan krävs men betala först medlemsavgift på 250kr till Swish 123 063 01 94

REMISS: Regeringens förslag om personlig assistans för andning och sondmatning missar kärnfrågan

Frågan om rätt till individuellt utformat stöd och service till personer med normbrytande funktionalitet är känslig inom politiken. Å ena sidan är det ett medel för att förverkliga den mänskliga rättigheten att ha ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Å andra sidan måste det tas pengar från offentliga budgetar för att tillgodose dem. Regeringen har nyligen föreslagit att andning och sondmatning ska klassas som grundläggande behov som kan ge rätt till statlig ersättning för personlig assistans. STIL och Independent Living Institute har yttrat sig över regeringens förslag.

Frågan om rätt till individuellt utformat stöd och service till personer med normbrytande funktionalitet är känslig inom politiken. Å ena sidan är det ett medel för att förverkliga den mänskliga rättigheten att ha ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Å andra sidan måste det tas pengar från offentliga budgetar för att tillgodose dem. Regeringen har nyligen föreslagit att andning och sondmatning ska klassas som grundläggande behov som kan ge rätt till statlig ersättning för personlig assistans. STIL och Independent Living Institute har yttrat sig över regeringens förslag.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är ett sätt för staten att reglera så att kommuner genomför insatser för personer med normbrytande funktionalitet. Personlig assistans är en av tio insatser. Staten har genom socialförsäkringsbalken (2010:110) 51 kapitlet ett ansvar för prövningar av ansökningar och finansiering av personlig assistans som omfattar mer än 20 timmar stöd per vecka som kopplas till det som kallas grundläggande behov. Till grundläggande behov räknas i lagens mening idag ens personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Försäkringskassan är den myndighet som prövar och betalar ut statlig assistansersättning.

Syftet med regleringen kan sägas vara att motverka att personer med normbrytande funktionalitet ska leva isolerat, segregerat och utan kontroll i sina liv till förmån för ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. På så vis är lagen ett medel för att motverka en grov form av diskriminering. Lagen ligger bättre i linje med syftet i funktionsrättskonventionens artikel 19 jämfört med rätten som gällde innan lagen tillkom. LSS är däremot skapad innan funktionsrättskonventionen fanns och det finns problem med lagstiftningen sett utifrån artikel 19. Exempelvis gäller inte rätten för alla, utan enbart personer med vissa medicinska tillstånd. Dessutom är tillämpningen av lagen inte utan problem, och det rapporteras ofta om personer som förlorar sin assistansersättning och hänvisas till kommunala insatser. Det är däremot inte säkert att kommunen klarar av att sätta in rätt insatser, eller gör samma bedömning av behovet av individuellt stöd, utan istället hänvisa till andra insatser eller inte sätta in något annat likvärdigt i motsats till personens vilja. Till dessa frågor kommer projektet Artikel 19 som verktyg återkomma till för att klarlägga och problematisera.

Regeringen föreslår signalpolitik och en marginell förbättring

Regeringen har i februari föreslagit att andning och sondmatning ska räknas till de grundläggande behoven och därmed kunna ligga till grund för statlig assistansersättning. Förslaget kom delvis som en följd av en allmän debatt om att personer inte fick stöd för att tillgodose dessa behov. Funktionshinderrörelsen var drivande i debatten.  

STIL och ILI har nu yttrat sig över förslaget. Sammanfattningsvis säger organisationerna att det är det positivt att regeringen visar viss vilja till att återställa delar av assistansen så att den ska fungera för de som har behov. Samtidigt är förslaget inte tillräckligt för att återställa de stora försämringarna som assistansen genomgått de senaste åren. Den viktigaste frågan om att det stöd som beviljas måste vara av integritetskänslig natur missar lagförslaget. Därmed finns det en risk för att lagändringen helt kommer sakna effekt.

Dessutom riktas kritik mot att sondmatning ska klassas som ett grundläggande behov och samtidigt skriva i förarbetena att det inte kommer leda till en förändring i rätten till assistans, eftersom sondmatning redan ingår i det grundläggande behovet måltid. Det betyder att det är signalpolitik utan att innebära någon förändring för personer som nekats och har behov av assistans. Regeringen räknade med att ett 50-tal personer skulle kunna få statlig assistansersättning till följd av att andning anses vara ett grundläggande behov i lagens mening, men det återstår att se i tillämpningen om lagen inte tacklar de större problemen.

Organisationerna föreslår att personlig assistans ska definieras enligt följande:

“Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med andning, sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). De grundläggande behoven definieras som hela den tid det tar att tillgodose dem.” [Vår kursivering]

Läs hela remissyttrandet här.

 

KONFERENSRAPPORT: Funktionsrättskonventionen i domstolarna

25-26 oktober 2018 deltog Susanna Eriksson och Ola Linder från föreningen Med lagen som verktyg på en konferens vid Juridiska fakulteten på universitet i Maastricht, Nederländerna, om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen, CRPD)  i domstolarna– komparativ internationell rätt en väg framåt. Föreläsningarna och diskussionerna handlade både om det normativa innehållet i konventionen och en komparativ utblick över hur domstolarna i olika länder och olika regioner, som EU eller Europarådet, använder konventionen. Här är Ola Linders rapport.

Maastricht
Maastricht

Fortsätt läsa ”KONFERENSRAPPORT: Funktionsrättskonventionen i domstolarna”

RÄTTSNYHET: Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning

I fallet där Vara kommun 2017 dömdes som ansvarig för diskriminering i form av bristande tillgänglighet har Göta hovrätt höjt diskrimineringsersättningen från 30.000 kr till 75.000 kr. Domen kom 15 maj 2018 efter att kommunen medgivit det höjda beloppet. Lagen som verktyg har nu efterforskat anledningen. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning”

WORKSHOP: Public Legal Education i St. Petersburg

Ola Linder i St. Petersburg
Ola Linder i St. Petersburg

Vad är syfte med att utbilda allmänheten om juridik? Hur ser folkbildningen om lag och rätt ut i Norden och nordvästra Ryssland? Finns behov av fortsatt utbyte i dessa frågor? Det var några av de frågor som behandlades under en workshop i St. Petersburg den 7 juni. Raoul Wallenberg Institutet hade bjudit deltagare från akademin och civilsamhället – bland annat Lagen som verktyg. Projektets jurist Ola Linder var på plats och rapporterar här från workshopen: Fortsätt läsa ”WORKSHOP: Public Legal Education i St. Petersburg”

REMISSVAR: Viktigt att webbtillgängligheten ökar i offentligt finansierad verksamhet

Två händer på punktskriftstangentbord.

Tidigare i veckan gick remisstiden ut för regeringens förslag till ny lag om tillgänglighet till offentlig digital service. Lagförslaget presenterades promemorian Ds 2017:60 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet och är regeringens förslag på implementering av  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighetsdirektivet). Direktivet ska senast vara implementerat den 23 september 2018, samma dag som den nya lagen föreslås träda i kraft. Fortsätt läsa ”REMISSVAR: Viktigt att webbtillgängligheten ökar i offentligt finansierad verksamhet”

HUVUDFÖRHANDLINING: AD prövar om teckenspråkstolk kan krävas i arbetet

Onsdagen den 30 augusti 2017 hölls huvudförhandling i Arbetsdomstolen i mål nr. A 146/16 (2:1) där tvistefrågan handlar om huruvida det är skäligt att kräva att en statlig myndighet i egenskap av arbetsgivare ska stå för kostnader för teckenspråkstolk för att en person ska kunna utföra arbetet.

Richard Sahlin
Richard Sahlin (bild: ENIL)

Kärande i målet är Diskrimineringsombudsmannen som företräddes av Johanna Nilsson och Anna Rosenmüller Nordlander. Svarande var staten genom Södertörns högskola, som företräddes av Christian Olofsson.

2015 sökte Södertörns högskola en lektor i offentligt rätt med socialrätt. Richard Sahlin som är doktor i juridik, och tidigare arbetat vid Örebro och Stockholms universitet, ansågs vara den mest kvalificerade och fick möjlighet att provföreläsa. Detta gjorde han via teckenspråkstolk eftersom han som döv använder teckenspråk. Fortsätt läsa ”HUVUDFÖRHANDLINING: AD prövar om teckenspråkstolk kan krävas i arbetet”

UTBILDNING: Lagen som verktyg höll workshop om bostadsdiskriminering

Lagen som verktygs jurist Ola Linder höll den 28 mars 2017 en workshop om funktionsdiskriminering och bostadsmarknaden.

Ola Linder håller en workshop i Malmö om bostadsdiskriminering
Ola Linder håller en workshop i Malmö om bostadsdiskriminering FOTO: Jenny Mörk

Vad är diskriminering på bostadsmarknaden, vilka drabbas och vad kan göras för att främja lika rätt i praktiken? Det var några av frågorna som behandlades under en konferens om bostadsdiskriminering som hölls under tisdagen den 28 mars 2017.

Malmö mot Diskriminering, MmD, stod som värd och bjöd på ett rikt schema med föreläsningar och workshops. Konferensen modererades av Ellinor Mehari från Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa.

Johanna Ingemarsson och Disa Nordling, jurister på MmD, pratade om deras tidigare bostadsprojekt. De konstaterade att det inte finns fler än tre rättsfall om bostadsdiskriminering från hovrätterna, varav det senaste drevs av MmD.

Diskrimineringsombudsmannen har inte drivit något bostadsdiskrimineringsfall till dom sedan 2010. MmD avser att fortsätta arbeta med frågorna, men konstaterar att det inte är hållbart att det inte finns fler aktörer som driver saken.

Karin Törnström från Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg och Johanna Ingemarsson från MmD höll ett givande och insiktsfullt pass om bevis i diskrimineringsmål. Frågor om bevisbörda, beviskrav och hur enskilda kan säkra tillräcklig bevisning för att kunna bedriva framgångsrik talan behandlades.

Att samla bevis som kan styrka ett påstående om att diskriminering skett är nödvändigt för att diskrimineringsskyddet ska vara effektivt. Funktionshinderrörelsen kan och bör ta en nyckelroll i att utveckla metoder för bevissäkring som kan stärka diskrimineringsskyddet i praktiken.

Lagen som verktygs jurist Ola Linder höll en workshop om funktionsdiskriminering och bostadsmarknaden. Workshopen utgick ifrån funktionsdiskriminering och bostadsmarknaden – vad är det, hur ser det ut i samhället och hur kan vi angripa det juridiskt?

Workshopen problematiserade kring konsekvenserna att bostadsmarknadens aktörer undantagits från ansvar för bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen 2:12 c. Frågor om skillnader mellan diskrimineringsskyddet i svensk rätt och Sveriges internationella förpliktelser genom Funktionsrättskonventionen diskuterades.

Ali Ahmed, professor vid Linköpings universitet, föreläste sedan om vetenskapliga studier som kartlagt etnisk diskriminering på bostadsmarknaden. Han konstaterade att etnisk bostadsdiskriminering finns i Sverige, men att mer forskning behövs för att bättre förstå dess strukturer. Mycket av forskningen som finns har gjorts utan anslag, och det finns ett stort behov av ökat forskningsanslag för framtiden för att vi bättre ska kunna förstå bostadsdiskrimineringens orsaker och konsekvenser.

Övriga föreläsningar och workshops under dagen fokuserade på afrofobi, romska villkor på bostadsmarknaden, diskriminering genom inkomstkrav, och barns villkor i ljuset av ökande bostadsbrist. Konferensen avslutades av MmD med konstaterandet att det behövs fler aktörer som driver fall om bostadsdiskriminering i domstol och en fortsatt och stärkt mobilisering för att verkligen kunna motarbeta diskriminering på bostadsmarknaden och främja lika rätt.

Fullt program: http://www.malmomotdiskriminering.se/mmd-bjuder-in-till-konferens

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

RÄTTSNYHET: DHR:s diskrimineringsprocess kan nå Högsta domstolen

Lars-Göran Wadén kunde inte komma ombord på bussen. DHR driver nu hans sak som ett diskrimineringsmål i domstol som vi tidigare skrivit omI målet DHR mot Region Gävleborg hölls huvudförhandling i Gävle tingsrätt den 8 december. Nästa steg i processen kan bli föremål för Högsta domstolen (HD). Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: DHR:s diskrimineringsprocess kan nå Högsta domstolen”

Notis om en dom från Europadomstolen

En turkisk medborgare nekades tillträde till en utbildning i musik eftersom hon var blind. Europadomstolen fann att det skett en kränkning av hennes rätt att inte diskrimineras på grund av sin funktionsnedsättning i kombination med rätten till utbildning när hon nekades tillträde till utbildningen och de turkiska myndigheterna inte undersökte eller vidtog rimliga anpassningsåtgärder. (Dom 23 februari 2016, ansökningsnummer 51500/08, domstolens juridiska sammanfattning på engelska).