SAVE THE DATE: 30th of May 2018 in Stockholm

Invitation to International Conference on Using the Law as a Tool for Social Change the 30th of May 2018

International Conference on
Using the Law as a Tool for Social Change

With Evening meeting on the establishment of the
Nordic International Disability Rights Defenders Network

30th of May 2018
Stockholm

Independent Living Institute invites:

  • Disabled People’s Organizations
  • Human Rights Advocates
  • Researchers and Students of Law
  • Law Firms interested in pro bono work
  • other stakeholders working with ”the Law as a Tool” in the fight against discrimination

To gather in Stockholm for an exchange of knowledge and increase in competence on discrimination and disability, implementation of rights and ways of using strategic litigation to give disabled people better legal protection and better quality of life.

Preliminary program outline:

The Morning (9-12) will be open for the Disability movement to deal with its potential and opportunities in the implementation of discrimination law and opportunities for legal action toward social change.

The Afternoon (13-17) will focus on lawyering in practice, including:

  • How to use the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, the European Convention on Human Rights and national law in courts, and
  • Examples of strategic litigation for strengthened protection of rights and equality

An evening meeting will focus on issues of financing and collaboration between disability organizations, law firms and universities.

”To combat discrimination and ensure our rights effectively, laws by themselves are not enough. The disability community needs to build expertise in implementing them through legal action in court.” /Adolf Ratzka

If you are interested in participating in or contributing please send a message to emil@independentliving.org. We also appreciate tips of groups, firms and organizations working on these issues.

For further information see updates of this page! (https://lagensomverktyg.se/Lawasatool2018)

A detailed programme will be published in February 2018.

_________________________________________

Independent Living Institute was founded by Adolf Ratzka in 1993 to promote disabled people’s personal and political power. The project ”The Law a Tool for social Change” runs 2016 to 2019 with funding from the Swedish Inheritance Fund. The parallel non-profit association with the same name contributes to case law by taking on cases where members have been discriminated against due to disability.

MR-DAGARNA 2017

Anna Zoteeva och Emil Erdtman i montern på MR-dagarna 2017
Anna Zoteeva och Emil Erdtman i montern på MR-dagarna 2017

Under MR-dagarna i Jönköping den 9 till 11 november 2017 stod Lagen som verktyg tillsammans med projektet Från snack till verkstad för en monter med informationsmaterial, ett quiz med 10 frågor om konventionen (medlet under MR-dagarna blev 6 rätt) och ”Konventionstestet” som innehåller 30 kort med vardagsberättelser som gestaltar och förtydligar artiklarna 1 till 30.

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler har skrivit berättelserna och ”kortleken” har producerats av Myndigheten för delaktighet. Den används nu på arbetsplatser och vid utbildningar och konferenser för att höja medvetenheten om konventionen. Hör av dig till emil@lagensomverktyg.se om du vill veta mer.

Det är dags att få rätt men hur gör vi?

Ola Linder, Andrea Bondesson och Susanne Berg i panelen på seminarium på MR-dagarna i Jönköping.
Ola Linder, Andrea Bondesson och Susanne Berg i panelen på seminarium på MR-dagarna i Jönköping.

Seminariets titel var Det är dags att få rätt! Men hur gör vi?  och leddes av Susanne Berg, som samtalade med juristerna Ola Linder och Andrea Bondesson.

Fokus var hur civilsamhället kan hjälpa till att råda bot på den brist på rättspraxis som råder, både gällande diskrimineringsrätten och socialrätten. För diskrimineringsformen bristande tillgänglighet saknas nästan helt rättspraxis och inom socialrätten behövs enligt Andrea Bondesson en ny rättspraxis som tolkar lagstiftningen utifrån internationell rätt, och då särskilt Funktionsrättskonventionen.

Att inte rättspraxis utvecklas beror på tiden, men också på att den svenska traditionen att inte driva rättsfall för att lösa problem. Ola Linder kommenterade att det finns ett positivt värde i det intressepolitiska arbetssättet, men att rättspraxis behövs som ”facit” på vad lagen betyder. Lagar skrivs på olika sätt, och de som är allmänt hållna måste fyllas ut med rättspraxis för att man ska veta vad den innebär i konkreta situationer. Förarbetena innehåller exempel, men dessa är sällan tillräckliga för att lagen ska verkställas.

—Det största hindret för en utvecklad rättspraxis i Sverige är dagens rättegångskostnadsregler, sa Ola Linder. I diskrimineringsmål riskerar den enskilda att få betala motpartens rättegångskostnader vid förlust, vilket kan bli höga belopp om det är en myndighet eller stort företag. Det gör att utsatta individer inte får sin rätt och att rättsutvecklingen inte går framåt. Civilsamhällets organisationer och föreningar måste därför ta ett större ansvar för rättsutvecklingen.

Ola Linder tog exemplet DHR som driver en av medlemmarnas fall. Att just denna process dragit ut på tiden har med frågan om ansvarig verksamhetsutövare att göra. I dagarna avgörs detta av Högsta domstolen, något som är viktigt för framtida processföring. Fall drivs nämligen inte bara för att den enskilde ska få ersättning utan för att få effekter som förändrar samhället.

Andrea Bondesson redogjorde för bristen på rättshjälp inom förvaltningsärenden. Domstolens skyldighet att utreda fallet kan vara till praktisk hjälp, men hjälper inte klaganden tillräckligt i praktiken. Ordningen sätter den enskilde i ett ojämlikt läge och ger motparten ett övertag. Hon pekade också på civilsamhällets roll när det gäller att argumentera rättsligt så att intentionerna bakom lagarna följs och internationella konventioner efterlevs.

—Vi kan inte lämna till domstolarna att tolka lagarna utan att har visat hur vi menar de mänskliga rättigheterna har effekt i våra fall, sa Andrea Bondesson. De inhemska domstolarna tillämpar ofta inte de mänskliga rättigheterna fullt ut, och särskilt inte om parterna inte argumenterat utifrån dem i domstolsprocessen.

KonventionsQuiz

Lös vårt KonventionsQuiz – och besök montern ”Det är dags att få rätt!” under MR-dagarna i Jönköping 9-11 november!

Hur mycket kan du om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Lös vårt KonventionsQuiz och besök oss gärna i montern som vi har tillsammans med Funktionsrättskonventionen på MR-dagarna i Jönköping!

 

Föreningsmöte 11 december

Bild från MR-dagen i Trollhättan där Ola Linder talar om funktionsdiskriminering.
Bild från MR-dagen i Trollhättan där Ola Linder talar om funktionsdiskriminering.

Den 11 december (2017) kl 18-20 bjuder föreningen Med lagen som verktyg in till möte för att diskutera några aktuella diskrimineringsfall med kunniga jurister.

Kom och lär dig mer om vad som gäller juridiskt – och framförallt vad du kan göra – vid fall av diskriminering på grund av funktionsnedsättning!

I våras hölls ett liknande möte och av de fall som då togs upp drivs ett nu av en advokat från en internationell byrå och ett har lett till förlikning.

Vi fortsätter tar nu upp nya fall med tre nya jurister i panelen. Dessa är:

  • Andrea Bondesson, specialiserad på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
  • Maria Chöler, specialiserad på diskriminering i form av bristande tillgänglighet
  • Stellan Gärde, specialiserad på arbetsrätt

Anmälda fall handlar om diskriminering vid:

Har du fler fall anmäl dessa till emil@lagensomverktyg.se

Vi ses i konferensrummet Havet, plan 10, Storforsplan 36 i Farsta. Anmäl dig med mail till emil@lagensomverktyg.se!

Mötet vänder sig till föreningens medlemmar och särskilt inbjudna gäster. ALLA är välkomna som nya medlemmar i föreningen Med lagen som verktyg genom att betala 250 kr till bg 631-57 25 eller Swish 123 031 75 45. Ange namn, adress och e-post. Du blir då del av ett intressant och vägröjande arbete för rättsutvecklingen gällande diskriminering som har samband med funktionsnedsättning (funktionsdiskriminering) – och kan få hjälp att driva egna diskrimineringsfall.

SEMINARIER: Hösten 2017

Lagen som verktygs jurist Ola Linder i dialog med civilsamhället
Lagen som verktygs jurist Ola Linder i dialog med civilsamhället

Under hösten fortsätter Lagen som verktyg att tillsammans med Från snack till verkstad (Funktionsrätt Sverige) och Myndigheten för delaktighet arrangera seminarier för kunskapsfördjupning och erfarenhetsutbyte om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Lagen som verktyg belyser hur Funktionsrättskonventionen förhåller sig till svensk diskrimineringslagstiftning och särskilt bristande tillgänglighet som diskriminering.

Vid alla seminarierna medverkar juristerna Ola Linder och Andrea Bondesson från Lagen som verktyg respektive Från snack till verkstad samt Myndigheten för delaktighets specialister på FN-konventionen.

Seminarier för civilsamhället

Civilsamhällets engagemang var avgörande för framtagandet av och spelar nu en nyckelroll för att rättigheterna i konventionen nu ska kunna förverkligas. Vi bjuder därför in förtroendevalda och intresserade i funktionshinderföreningar och antidiskrimineringsbyråer samt andra organisationer som verkar för mänskliga rättigheter till kvällsseminarier om hur man kan få till det lokala arbetet med CRPD, hur konventionens rättigheter kan konkretiseras och hur de får genomslag i exempelvis tillgänglighetsarbetet. Förbered dig genom att ta reda på hur din förening arbetar med CRPD och vilka frågor ni vill ta upp på seminariet!

Stockholm 18 oktober kl 18-20

(Ett samarbete med: Antidiskrimineringsbyrån Uppsala, Byrån för lika rättigheter och ADB Stockholm Syd)

Luleå 21 november kl 18.30-20.30

Umeå 22 november kl 17-19

Medverkan på MR-dagar

Trollhättan 24 oktober kl 12-13

Lagen som verktyg medverkar i en panel på Mänskliga rättigheters dag den 24 oktober kl 10-19 på Folkets hus, Trollhättan

Länk till programmet för Mänskliga rättigheters dag

Jönköping 10 november kl 9-10

På årets MR-dagar delar vi utställningsmonter med Från snack till verkstad och håller följande seminarium den 10 november kl 9-10:

Det är dags att få rätt! Men hur gör vi?

Seminarier för antidiskrimineringsbyråer

ALMEDALEN: Lagen som verktyg i Almedalen 2017

Rapport och referat från vårt lunchseminarium och våra utfrågningar i Funktionsrätt Sveriges tält den 4 juli:

Projektsamarbete Lagen som verktyg och Från snack till verkstad

Den 4 juli genomförde Lagen som verktyg ett heldagsprogram tillsammans med projektet Från snack till verkstad i Funktionsrätt Sveriges tält i Visby. Många kom förbi för en pratstund, några med egna berättelser om diskriminering eller angränsande frågeställningar. Fortsätt läsa ”ALMEDALEN: Lagen som verktyg i Almedalen 2017”

ALMEDALEN: Program 4 juli i Almedalen

Vy över parken Almedalen
Vy över parken Almedalen

Tisdagen den 4 juli (2017) kommer Lagen som verktyg tillsammans med projektet Från snack till verkstad arrangera ett intressant program vid Funktionsrätt Sveriges tält på Skeppsbron H112 i Visby. Alla som råkar vara i Visby denna självständighetsdag (den amerikanska…) är välkomna att titta förbi eller varför inte vara med hela dagen.

Program

  • 10:15 – 10:30 Varför ska vi ha en nationell institution för mänskliga rättigheter? Morten Kjaerum, chef för Raoul Wallenberg-institutet
  • 11:15 – 11:30 Vad innebär diskrimineringslagens nya krav på aktiva åtgärder? Hanna Gerdes, jurist, Hanna and Goliath
  • 12:30 – 13:15 Lever Sverige upp till mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Thomas Hammarberg, f d Europarådets komissionär för mänskliga rättigheter; Annika Jyrwall Åkerberg, människorättsjurist, Civil Rights Defenders; Maria Johansson, FQ, Forum Kvinnor och Funktionshinder; Paul Lappalainen, svensk och amerikansk jurist. Moderator: Lars Lindberg, Från snack till verkstad.
  • 14:15 – 14:30 Vilken är funktionshinderorganisationernas nya roll i antidiskrimineringsarbetet? Paul Lappalainen, svensk och amerikansk jurist
  • 15:15 – 15:30 Hur ska Funktionsrättskonventionen förverkligas i Sverige? Andrea Bondesson, jurist, Från snack till verkstad
  • 16:15 – 16:30 Hur kan rättsskyddet stärkas för personer med funktionsnedsättning? Ola Linder, jurist, Lagen som verktyg

Anmälningsskola med Hanna Gerdes – få koll på diskrimineringslagen!

Hanna Gerdes
Hanna Gerdes

Kom och lär dig mer om diskrimineringslagen och hur du går vidare om du anser sig ha blivit diskriminerad! Vilka villkor måste vara uppfyllda för att det ska vara diskriminering i lagens mening? Vilka bevis krävs och vilka instanser gör vad? Juristen och pedagogen Hanna Gerdes leder workshopen som innehåller diskussioner om fall och praktiska övningar.

Tid: Fredag 2 juni kl 10 – 15
Plats: konferensrum Havet, ILI/STIL, Storforsplan 36:10tr, Farsta
Arrangör: Lagen som verktyg
Anmälan senast 21 maj: mail till emil@lagensomverktyg.se

Maria Chölers rapport från kursen EU disability law and the UN convention on the rights of persons with disability

Maria Chöler skriver från en kurs om europeiska funktionshinderlagar och implementeringar av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Trier:

miljö från föreläsning i Trier
Kursen EU disability law and the UN convention on the rights of persons with disability i Trier

Det hade hunnit bli kväll då vi landade på flygplatsen i Luxemburg men det var fortfarande varmt i luften. Här var det vår! Körsbärsträden var fyllda med rosa knoppar och nickande påskliljor välkomnade oss under den fortsatta taxiresan mot Tyskland. Jag och Julius från Independent Living Institute var på väg till Trier, en av de äldsta städerna i Tyskland, för att delta på en kurs rörande FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, nedan kallad Funktionsrättskonventionen.

Kursen anordnades av Academy of European Law (ERA) en organisation som arbetar med att sprida kunskap kring de bestämmelser som fattas inom den Europeiska Unionen (EU) och granska att utvecklingen av den så kallade ”Europalagen” sker i rätt riktning. Academy of European Law anordnar kurser inom en rad olika områden och under dessa tidiga vårdagar hade fem talare med olika bakgrund bjudits in för att föreläsa om några av de rättigheter som stadgas i Funktionsrättskonventionen.

Samhörighet genom Funktionsrättskonventionen

Sverige är bundet till en rad olika avtal och den nationella lagen präglas till stor del av de beslut som fattas på den internationella arenan. I och med att nationer ansluter sig till olika samarbetsorgan och tillsammans upprättar bestämmelser (minimikrav) inom olika områden är det svårt att tala om en ”fristående nationell lagstiftning” utan vår svenska reglering utformas efter vad som bestäms mellan länderna.

Sverige är bland annat en medlem i Förenta Nationerna (FN), den viktigaste globala aktören när det gäller mänskliga rättigheter, och många av de konventioner (internationella bestämmelser) som detta samarbetsorgan arbetat fram har vi förpliktigat oss att följa. Vi har till exempel ratificerat, det vill säga åtagit oss att följa, Funktionsrättskonventionen. Vi har även ratificerat det frivilliga tilläggsprotokollet.

Sedan den 14 januari 2009 – då konventionen blev gällande i Sverige – har således enskilda personer och organisationer möjlighet att klaga  till Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, nedan kallad Kommittén, om de anser att deras rättigheter kränkts.

Det finns en övervakningskommitté till varje konvention och dessa kommittéer ska övervaka genomförandet och efterlevnaden av konventionerna. Denna granskning utmynnar slutligen i en kommentar på hur det aktuella landet uppfyllt sina förpliktelser.  Övervakningskommittéerna har även i uppdrag att precisera de rättigheter som fastslås i konventionerna så att konventionsländerna vet vad som förväntas av dem.

En förändrad syn på personer med funktionsnedsättningar

På kursen deltog ett fyrtiotal personer från olika länder inom Europa. Här fanns jurister, medlemmar av icke-statliga organisationer och akademiker. Alla närvarande engagerar sig på olika sätt i frågor rörande diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Tack vare
Funktionsrättskonventionen – som ger konventionsstaterna en gemensam grund att stå på – kunde vi föra en givande diskussion kring de problem som finns på detta område.

Det internationella arbetet för mänskliga rättigheter tar sin utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter som inryms i förklaringen har sedan förts in och vidareutvecklats i ett antal konventioner som är bindande för de
anslutna staterna.

Alla människor omfattas av de rättigheter som ställs upp i de konventioner som staterna ratificerat, men trots detta har personer med funktionsnedsättningar behandlats sämre än andra genom tiderna. De har ansetts tillhöra en grupp som samhället måste ta hand om.
Diskriminering av denna grupp har varit – och är fortfarande – vanligt förekommande.

En av anledningarna till införandet av Funktionsrättskonventionen var därför att komma till rätta med detta problem. I konventionen stadgas inga nya rättigheter utan konventionens syfte är att stärka de rättigheter som personer med funktionsnedsättningar har enligt de internationella överenskommelser som redan finns.

I Funktionsrättskonventionen poängteras att funktionshinder uppstår då samhället inte anpassas efter människors olika behov. Det är alltså inte individen som är orsaken till ett visst problem utan samhället och det hinder (trösklar, trappor, svårförstådd information m.m.) som individen möter. I Funktionsrättskonventionen fastslås att sådana hinder ska elimineras och att detta kan komma att gynna hela samhället.

Tack vare Funktionsrättskonventionen har synen på personer med funktionsnedsättningar kommit att förändras. I bestämmelsen kan man finna ett antal artiklar som styrker att dessa individer skall tillförsäkras samma rättigheter som alla andra. Ett exempel på detta är
artikel. 12, ”likhet inför lagen”.

Funktionsrättskonventionens artikel 12 om Likhet inför lagen

Med orden ”Funktionsrättskonventionen skyddar personer med funktionsnedsättningar mot staten”, inledde Oliver Lewis, den brittiske människorättsadvokaten och läraren, sin föreläsning med att säga. Han, som under många år arbetat för att personer med psykiska och intellektuella  funktionsnedsättningar ska erkännas som personer i lagens mening och åtnjuta rättskapacitet på samma villkor som andra i alla hänseenden, redogjorde för Kommitténs kommentar till Funktionsrättskonventionen artikel. 12 (likhet inför lagen).

Kommittén har i sin kommentar bland annat fastslagit att de rättigheter som fastslås i artikel 12 kränks om personer med funktionsnedsättningar inte ges självbestämmanderätt, det vill säga rätt att fatta egna beslut. Det är aldrig tillåtet att fatta beslut över huvudet på en person utan konventionsstaterna ska istället, genom att upprätta ett så kallat supportsystem, få den hjälpbehövande individen att fatta egna beslut. Supportsystemet är främst tänkt för att säkerställa att personer med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar får sin vilja respekterad.

Tanken med supportsystemet är att varje person som är i behov av hjälp till följd av en psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning ska tilldelas en supportperson som hjälper denne att fatta beslut i olika sammanhang. Supportpersonen får dock inte att fatta beslut åt personen med funktionsnedsättning utan dennes uppgift är endast att stötta den hjälpbehövande så att denne kan utnyttja sin självbestämmanderätt.

Supportpersoner ska ge stöd vid beslutsfattande

Supportpersonen kan till exempel vara behjälplig med att hitta alternativa lösningar på ett särskilt problem, presentera för- och nackdelar med olika beslut eller ta fram information som beslutsfattaren kan förstå. Detta – strävan efter ett system där man inte fattar beslut åt personer med funktionsnedsättningar utan i stället ger det stöd som krävs för att dessa ska kunna fatta beslut på egen hand – vittnar om en radikal förändring på hur man ser på denna grupp.

Det finns dock situationer där det är omöjligt för en person att fatta ett eget beslut. Det kan handla om att denne har demens eller ligger i koma. Då är det nödvändigt att supportpersonen fattar beslut åt den hjälpbehövande. Enligt Kommittén får sådana beslut dock inte fattas  utifrån vad som kan anses vara bäst för den enskilda personen utan avgörande ska i stället vara vad personen hade velat om denne kunnat styra över sig själv.

En person kan uttrycka sin vilja på ett otal olika sätt. Oliver Lewis poängterar vikten av att man som supportperson lär sig att tolka de signaler som den hjälpbehövande förmedlar. Man bör även ha god kännedom om personens liv. Vem är han/hon? Har han/hon familj? Vad har  han/hon för drömmar och förhoppningar? Det är först när man vet detta som man kan gå från att endast ta hand om personen till att faktiskt förverkliga dennes önskemål.

För att supportsystem ska fungera krävs det att de som blivit utsedda till supportpersoner granskas så att dessa inte utnyttjar personen med funktionsnedsättningens utlämnade läge och när det är tveksamt huruvida en supportperson fattat ett beslut utifrån den behövandes vilja
måste frågan kunna prövas av tredje part, till exempel av en oberoende domstol. Det kan även bli läge att pröva en fråga i domstol om personen med funktionsnedsättning företräds av olika personer och dessa inte kan enas kring vilket beslut som rimmar bäst med dennes egen vilja.

Runt om i Europa kan man finna olika varianter av supportsystem och i Sverige kan enligt Föräldrabalken 11 kapitlet den som behöver stöd med att tillvarata sin rättskapacitet tilldelas en god man eller förvaltare. Till skillnad från den person som har en god man så förlorar den som tilldelas en förvaltare helt eller delvis sin rättshandlingsförmåga.

En förvaltare har, med andra ord, rätt att ingå rättshandlingar för huvudmannens räkning utan dennes samtycke. Förvaltarskap innebär således ett stort ingrepp i den personliga integriteten och ska därför användas restriktivt. Det är överförmyndarnämnden som avgör när en sådan insats ska bli aktuell. Här kan frågan väckas huruvida denna bestämmelse är förenlig med konventionen.

Lagen speglar inte verkligheten

Funktionsrättskonventionen innehåller en mängd bestämmelser som ska underlätta tillvaron för personer med funktionsnedsättning. I såväl denna reglering som i de nationella lagarna kan man exempelvis hitta krav på tillgänglighet. På kursen framkommer dock att inget land lyckats uppfylla konventionen på ett tillfredställande sätt. Den rullstolsburna juristen från Italien konstaterar att hon fortfarande har stora problem med att ta sig runt i Rom eftersom trottoarkanterna är så höga, den blinda läraren från Litauen blev nekad att ha med sig sin ledarhund på flyget och juristen från Tjeckien talar om ett utbildningsväsende som inte tillgodoser studenternas olika behov. Liknande problem har rapporterats i det svenska samhället.

Deltagarnas olika erfarenheter av ländernas misslyckanden att uppfylla konventionen bekräftas också av föreläsaren Paula Campos Pinto från Portugal. Hon, som bland annat övervakade implementeringen av Funktionsrättskonventionen i Portugal, berättar att konventionsstaterna är skyldiga att lämna rapporter till Kommittén så att den kan övervaka att konventionen faktiskt respekteras i de stater som ratificerat bestämmelsen.

Som underlag för denna bedömning har Kommittén även tillgång till information, parallellrapporter, från icke-statliga organisationer. De statliga rapporterna överensstämmer dock sällan med den information som kommer från det civila samhället. Gemensamt för konventionsstaterna tycks således vara att lagen inte speglar verkligheten!

Det blir fel även om man gör rätt

Det finns fortfarande mycket kvar att göra för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar runt om i Europa men många konventionsstater arbetar aktivt med denna fråga. Flera av kursens deltagare menar att det blivit lättare att ta sig runt i deras  respektive hemländer sedan rullstolsramper monterats på allmänna byggnader, transportmedel anpassats efter personer med begränsad rörelseförmåga och olika automater, till exempel biljettautomater, gjorts mer användarvänliga. Men, som sagt, det kvarstår många brister på detta område.

I Funktionsrättskonventionen artikel. 9 (tillgänglighet) framgår att konventionsstaterna ska vidta ändamålsmässiga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan fungera i vardagen på liknande sätt som alla andra. Detta innebär att denna grupp ska få
tillgång till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och system samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten i städer och på landsbygden.

Den brittiska föreläsaren Ann Frye, som är specialist på tillgänglighetsfrågor, konstaterade i likhet med övriga kursdeltagare att många länder arbetar aktivt för att uppfylla ovan nämnda krav och att tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar därför förbättrats på  många platser runtom i Europa.

En bidragande orsak till detta är att det idag finns ett antal direktiv, tillexempel Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr. 181/2011 om passagerares rättigheter vid busstransporter, som ska säkerställa att denna grupp kan ta sig runt i samhället på liknande villkor som andra.

De flesta länder har dessutom infört bestämmelser rörande tillgänglighet i den nationella lagen. I den svenska Plan- och Bygglagenkan man exempelvis finna krav på hur byggnader ska byggas för att alla ska kunna utnyttja dessa och motsvarande regler finns på andra håll i Europa.

På inget håll i Europa tycks lagarna dock spegla den verklighet som personer med funktionsnedsättningar möter och Ann Frye konstaterar att även i de situationer där en konventionsstat faktiskt genomfört sina åtaganden enligt Funktionsrättskonventionen är det inte säkert att tillvaron för personer med funktionsnedsättning förbättrats. ”Vilken nytta har en rullstolsramp om den inleds med ett trappsteg och hur ska rullstolsburna personer kunna använda en ramp om denna pyntats med en blomsterkruka i mitten?”, frågar Ann Frye kursens deltagare. Frågorna är befogade. Många gånger tänker samhället rätt men det blir fel.

För att samhället ska bli mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar så krävs mer än lagstiftning. Men alla tänkbara situationer kan inte regleras genom lag utan många gånger krävs annat – såsom sunt förnuft och välvilja – för att denna grupp ska kunna leva under samma villkor som andra. ”Det är synd att man inte kan stifta en lag för sunt förnuft,”, säger Ann Frye.

Går vi en ljusare framtid till mötes?

Efter två intensiva och mycket lärorika dagar i Trier var det dags för mig och Julius att lämna staden. Vi lämnar kursen med en positiv känsla. Ser man ur ett historiskt perspektiv så har det hänt otroligt mycket på detta område. Det finns ett antal olika bestämmelser som slår fast de
rättigheter som personer med funktionsnedsättningar har och tillgänglighetsfrågan tycks uppmärksammas på flera olika håll. Det finns fortfarande många brister som måste lösas och givetvis hade såväl jag som övriga kursdeltagare önskat att utvecklingen mot ett mer
inkluderande samhälle gick fortare, men – i likhet med våren – så är vi på gång. Känslan efter kursen är att vi går en ljusare framtid till mötes!

/Maria Chöler

Lagen som verktyg höll workshop om bostadsdiskriminering

Lagen som verktygs jurist Ola Linder höll den 28 mars 2017 en workshop om funktionsdiskriminering och bostadsmarknaden.

Ola Linder håller en workshop i Malmö om bostadsdiskriminering
Ola Linder håller en workshop i Malmö om bostadsdiskriminering FOTO: Jenny Mörk

Vad är diskriminering på bostadsmarknaden, vilka drabbas och vad kan göras för att främja lika rätt i praktiken? Det var några av frågorna som behandlades under en konferens om bostadsdiskriminering som hölls under tisdagen den 28 mars 2017.

Malmö mot Diskriminering, MmD, stod som värd och bjöd på ett rikt schema med föreläsningar och workshops. Konferensen modererades av Ellinor Mehari från Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa.

Johanna Ingemarsson och Disa Nordling, jurister på MmD, pratade om deras tidigare bostadsprojekt. De konstaterade att det inte finns fler än tre rättsfall om bostadsdiskriminering från hovrätterna, varav det senaste drevs av MmD.

Diskrimineringsombudsmannen har inte drivit något bostadsdiskrimineringsfall till dom sedan 2010. MmD avser att fortsätta arbeta med frågorna, men konstaterar att det inte är hållbart att det inte finns fler aktörer som driver saken.

Karin Törnström från Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg och Johanna Ingemarsson från MmD höll ett givande och insiktsfullt pass om bevis i diskrimineringsmål. Frågor om bevisbörda, beviskrav och hur enskilda kan säkra tillräcklig bevisning för att kunna bedriva framgångsrik talan behandlades.

Att samla bevis som kan styrka ett påstående om att diskriminering skett är nödvändigt för att diskrimineringsskyddet ska vara effektivt. Funktionshinderrörelsen kan och bör ta en nyckelroll i att utveckla metoder för bevissäkring som kan stärka diskrimineringsskyddet i praktiken.

Lagen som verktygs jurist Ola Linder höll en workshop om funktionsdiskriminering och bostadsmarknaden. Workshopen utgick ifrån funktionsdiskriminering och bostadsmarknaden – vad är det, hur ser det ut i samhället och hur kan vi angripa det juridiskt?

Workshopen problematiserade kring konsekvenserna att bostadsmarknadens aktörer undantagits från ansvar för bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen 2:12 c. Frågor om skillnader mellan diskrimineringsskyddet i svensk rätt och Sveriges internationella förpliktelser genom Funktionsrättskonventionen diskuterades.

Ali Ahmed, professor vid Linköpings universitet, föreläste sedan om vetenskapliga studier som kartlagt etnisk diskriminering på bostadsmarknaden. Han konstaterade att etnisk bostadsdiskriminering finns i Sverige, men att mer forskning behövs för att bättre förstå dess strukturer. Mycket av forskningen som finns har gjorts utan anslag, och det finns ett stort behov av ökat forskningsanslag för framtiden för att vi bättre ska kunna förstå bostadsdiskrimineringens orsaker och konsekvenser.

Övriga föreläsningar och workshops under dagen fokuserade på afrofobi, romska villkor på bostadsmarknaden, diskriminering genom inkomstkrav, och barns villkor i ljuset av ökande bostadsbrist. Konferensen avslutades av MmD med konstaterandet att det behövs fler aktörer som driver fall om bostadsdiskriminering i domstol och en fortsatt och stärkt mobilisering för att verkligen kunna motarbeta diskriminering på bostadsmarknaden och främja lika rätt.

Fullt program: http://www.malmomotdiskriminering.se/mmd-bjuder-in-till-konferens