FILM: Lagen som verktygs utbildningsfilmer om diskrimineringsformen bristande tillgänglighet

Film 1: Intro om bristande tillgänglighet som diskriminering

Film 2: Richard mot Södertörns högskola

Film 3 Sebastian mot Vara kommun

Film 4: Ulrika mot Försäkringskassan

Film 5: DHR mot Region Gävleborg

NYHET: JO inleder tillsyn om långa handläggningstider för enkelt avhjälpta hinder

Kommunerna är ansvariga för att avlägsna enkelt avhjälpta hinder och utöva tillsyn över dessa. Det följer av plan- och bygglagen (PBL) sedan 2001. När Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva granskade kommunernas tillsyn över enkelt avhjälpta hinder fann hon flera fall av extremt långa handläggningstider. Nu har Justitieombudsmannen (JO) beslutat att inleda tillsyn över byggnadsnämndernas handläggning i fem kommuner.

Den längsta handläggningstiden som Independent Living Institute känner till gällde en anmälan om bristande tillgänglighet vid Uppsala station. Anmälan gjordes 2005 och beslut fattades i november 2018, det vill säga tretton år senare. Då hade en helt ny tågstation tagits i bruk och eftersom den anmälda stationen nu hade annan verksamhet fann kommunen att de påtalade bristerna inte längre kvarstod. Att omständigheterna hinner ändras är ganska vanligt. Anmälningstjänsten har flera anmälningar om för höga postlådor, men när kommunerna väl beslutar i ärendet har dessa postlådor flyttats eller tagits bort.

Independent Living Institute lämnade hösten 2018 in anmälningar till riksdagens justitieombudsman (JO) angående åtta långa handläggningstider i vissa kommuners ärendehantering av anmälningar om enkelt avhjälpta hinder. JO:s uppgift är att granska hur domstolar och andra myndigheter följer lagar och andra författningar i sin verksamhet, alltså inte bara innehållet i myndigheternas beslut, utan hur de handlägger ärenden och utför sina uppgifter. JO har tidigare kritiserat byggnadsnämnder för deras bristande handläggning av tillsynsärenden (se t.ex. JO 2015/16 s. 570, dnr 6596-2013 och JO:s beslut den 2 mars 2017, dnr 3849-2016).

ILI fick beslut från JO Lars Lindström den 24 januari 2019. JO ser ingen anledning att vidta någon åtgärd eller göra något uttalande i ärendet i Uppsala som avslutades efter 13 års handläggningstid, och inte heller Örnsköldsvik.

Däremot kommer JO utöva tillsyn i fem av våra anmälningar. Det beslutades idag den första februari 2019. Ett av dessa gäller Sundbyberg. Fallet gäller en fastighetsägare som anmäldes i oktober 2009 till kommunens stadsbyggnads- och stadsmiljönämnd (ärende 736-745/2009). Nämnden kontaktade därefter direkt fastighetsägaren med krav att i november 2009 inkomma med svar på hur bristerna skulle hanteras. Fastighetsägaren svarade då att den skulle inventera bristerna och återkomma med lämpliga åtgärder och tidplan. Någon mer kommunikation mellan kommun och fastighetsägare har inte skett sedan 2009.

När Independent Living Institute frågade nämnden om detta svarade den att den inte planerar att handlägga ärendena eftersom det gått så många år sedan anmälningarna gjordes och att de inte har fått några ytterligare klagomål på dessa lokaler. Däremot ska kommunen enligt egen uppgift hantera nya anmälningar om enkelt avhjälpta hinder – om de får några.

—Sundbybergs kommuns byggnadsnämnd agerande visar på att de inte lever upp till vilka skyldigheter de har vid handläggning av tillsynsärenden, säger Anna Zotééva.

De andra kommunerna som tillsynen gäller är Gislaved, Simrishamn, Stockholms stad och Höganäs.

Lagens krav på hur ärenden ska handläggas

Enligt 11 kap. 5 § plan- och bygglagen, PBL, ska den aktuella kommunala byggnadsnämnden ta upp frågan om påföljd eller ingripande så snart det finns anledning att anta att det har skett en överträdelse av bestämmelserna om byggande i lagen, någon anslutande föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av PBL.

Varje ärende där någon enskild är part ska enligt 7 § förvaltningslagen, FL, handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. När ett ärende har inletts hos en myndighet är det myndighetens ansvar att driva fram ärendet till ett avgörande. När en begäran om ingripande kommer in till en byggnadsnämnd är denna alltså skyldig att så snabbt som möjligt ta ställning till om de omständigheter som kommit fram genom anmälan och eventuell utredning ska leda till någon åtgärd eller inte.

För att säkerställa att enskilda får ett beslut från myndigheter inom rimlig tid finns i den 2018 uppdaterade förvaltningslagen nya regler (12 §) om långsam handläggning. Om ett ärende som inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Då har myndigheten fyra veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Denna begäran kan sedan överklagas till nästa instans.

Lagen utan effekt om den inte följs

Om medborgares anmälningar av enkelt avhjälpta hinder inte tas på större allvar av myndigheterna kan man fråga vilken prioritet tillgängligheten ges i samhället. Om kommunerna reagerar först 10 år efter att de faktiska omständigheterna ägde rum går det ofta inte att göra någon fullgod utredning. Utan en myndighetsutövning som inträffar i rätt tid kan enskilda inte få upprättelse enligt gällande lagar och regler. Syftet med reglerna att öka tillgängligheten uppnås inte och lagen får liten eller ingen effekt.

—Att inte handlägga tillsynsärenden om enkelt avhjälpta hinder och inte avsluta ärendena strider emot regleringen i både plan- och bygglagen och förvaltningslagen, säger Anna Zotééva.

Kommunerna ska ge sin inställning till anmälningarna hos JO senast den 3 april. Independent Living Institute fortsätter vara aktiva och bevaka ärendena.

Läs mer om enkelt avhjälpta hinder

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

RAPPORT: Kraven på webbtillgänglighet skärps – men vems är ansvaret?

Lagen som verktyg och Begripsam AB har inför genomförandet av EU:s direktiv (EU 2016/2102) om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighetsdirektivet) undersökt hur framför allt kommuner förhåller sig till de nya kraven. Undersökningen visar att ansvarsfördelningen ofta är oklar och att samarbetet mellan juridik och IT måste stärkas för att direktivets mål om bättre tillgänglighet ska uppnås.

PANELDISKUSSION 19 SEPTEMBER 2018 – MED SVENSK UNDERTEXT

Fortsätt läsa ”RAPPORT: Kraven på webbtillgänglighet skärps – men vems är ansvaret?”

DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida

Idag den 11 september kom dom  från Stockholms tingsrätt (T 16972-16) i målet mellan Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Försäkringskassan. Målet gäller fråga om bristande tillgänglighet i digital och analog ansökan av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, samt diskriminerande bemötande. Fortsätt läsa ”DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida”

VAL 2018: Delaktighet i det politiska livet – lika rätt för personer med funktionsnedsättning?

Snart är det val 2018 och frågan rörande rätten att rösta i allmänna val och utövande av politiska rättigheter gör sig särskilt påmind. Lagen som verktyg har under projektets gång mött flera frågor om delaktighet för personer med funktionsnedsättning i demokratiska och politiska processer. Hur kommer det sig att rätten att rösta och delta i det politiska livet inte säkerställs fullt ut för alla människor? Vad kan göras för att snabba på utvecklingen i rätt riktning?

Fortsätt läsa ”VAL 2018: Delaktighet i det politiska livet – lika rätt för personer med funktionsnedsättning?”

ÖVERSIKT: Stöd och anpassningar inom skolan

Ny termin, nya förväntningar och nya problem

Sommaren går mot sitt slut och runt om i Sverige återvänder barn och elever till sina förskolor och skolor. Många ser med en skräckblandad förtjusning fram emot kommande hösttermin. En period fylld av ny kunskap, nya upplevelser och nya kontakter.

Det bästa vore om skolstarten blev en positiv händelse för alla barn och elever, men så är dessvärre inte fallet. För många, såväl elever som vårdnadshavare, tycks detta vara en mycket ansträngande period. Detta märks bland annat genom den ökade andelen skolrelaterade frågor som Lagen som verktyg mottar i samband med skolstart.

Mot bakgrund av de problem och orosmoment som görs sig påminda då vardagen startar på nytt kommer ett seminarium med fokus på frågor rörande skolan att anordnas den 3 september klockan 12.00 – 15.00 i Farsta, Stockholm. Varmt välkommen!

För den som vill förbereda sig inför seminariet eller bara öka sin förståelse för skolans struktur och vilken stöd och stöttning som ska erbjudas barn och ungdomar med funktionsnedsättning kommer i denna artikel grundläggande information om hur skolväsendet är uppbyggt, vem som bär ansvar för vad, och vilket stöd och stöttning elever och vårdnadshavare kan kräva.

Det svenska utbildningsväsendet är mycket komplext och skolstrukturen är inte alldeles enkel att överskåda. Informationen är på inget sätt uttömmande, men vår förhoppning är att denna grundläggande beskrivning av ansvarsfördelningen på skolområdet ska att underlätta arbetet för att lösa mer specifika problem.

Fortsätt läsa ”ÖVERSIKT: Stöd och anpassningar inom skolan”

ANALYS: Leder nya förvaltningslagen till bättre tillgänglighet?

Myndigheternas arbete styrs till stor del av förvaltningslagen, vilken antogs i ny form förra året och trädde i kraft den 1 juli 2018. Lagen som verktyg skriver idag om vad som är nytt i lagen och hur den kan påverka situationen för personer med funktionsnedsättning.  Fortsätt läsa ”ANALYS: Leder nya förvaltningslagen till bättre tillgänglighet?”

RÄTTSNYHET: Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning

I fallet där Vara kommun 2017 dömdes som ansvarig för diskriminering i form av bristande tillgänglighet har Göta hovrätt höjt diskrimineringsersättningen från 30.000 kr till 75.000 kr. Domen kom 15 maj 2018 efter att kommunen medgivit det höjda beloppet. Lagen som verktyg har nu efterforskat anledningen. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning”

UPPSATS: Har lagändringen om bristande tillgänglighet gjort någon skillnad?

Juristen Csilla Gradwohl har inom ramen för masterprogrammet i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet skrivit masteruppsatsen Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering – Har lagändringen i diskrimineringslagen gjort någon skillnad sedan 2015? I uppsatsen utforskar hon diskrimineringsförbudet bristande tillgänglighet som infördes  i den svenska diskrimineringslagen 2015. Hon analyserar den rättspraxis som hittills utvecklats: de tre målen angående Vara kommun, Region Gävleborg och Södertörns högskola. Den 13 juni kl 13 presenterar hon uppsatsen på Independent Living Institute i Farsta. Alla är välkomna. Nedan sammanfattas uppsatsen:

Fortsätt läsa ”UPPSATS: Har lagändringen om bristande tillgänglighet gjort någon skillnad?”

UNDERSÖKNING: Kommunerna brister i sin tillsyn av enkelt avhjälpta hinder

Enligt plan- och bygglagen ska ”enkelt avhjälpta hinder” alltid undanröjas, men mycket återstår att göra.  Kommunernas byggnadsnämnder ansvarar för tillsyn över att plan- och bygglagen följs. Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva har granskat hur kommunerna hanterar enkelt avhjälpta hinder och finner mycket som behöver utvecklas – inom kommunerna, men också i lagstiftningen. Fortsätt läsa ”UNDERSÖKNING: Kommunerna brister i sin tillsyn av enkelt avhjälpta hinder”

HISTORIA: 1 maj 2018 – ett steg i kampen för ett universellt utformat samhälle

Idag den 1 maj 2018 träder en principiellt viktig lagändring för att stärka delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättning i kraft. Diskrimineringslagens (2008:567) undantag för företag med färre än tio arbetstagare tas bort när det gäller bristande tillgänglighet som diskriminering. Det innebär att även mindre arbetsgivare – företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare och som i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten – omfattas av lagen. Fortsätt läsa ”HISTORIA: 1 maj 2018 – ett steg i kampen för ett universellt utformat samhälle”

INTERVJU: Maria Johansson – Vi har rättigheterna på vår sida

bild på Maria Johansson
Foto: Magnus Thorssell

Maria Johansson är ordförande för Lika unika, en federation av sex funktionshinderförbund. Hon har tidigare varit både ombudsman (2002-2007) och ordförande (2007-2013) för förbundet DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet. Tillgänglighetsfrågor är ett av hennes stora intressen. Ja, hon kallar sig till och med nörd på området.
—Jag jobbar för ett samhälle för alla – på riktigt, säger hon. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Maria Johansson – Vi har rättigheterna på vår sida”

GUIDE: Krav på tillgänglighet i några olika lagar och författningar

Diskrimineringslagens bestämmelse om bristande tillgänglighet (1 kap. 4§ p3) kompletterar och stärker de krav på tillgänglighet som finns i andra lagar och  författningar.  Vad som är diskriminering i form av bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen bestäms av andra lagar – till exempel plan- och bygglagen eller arbetsmiljölagen. Den som uppfyller tillgänglighetskrav i dessa lagar kan därmed inte dömas för diskriminering. Här tar vi upp några av de lagar och författningar som rör krav på tillgänglighet.

Fortsätt läsa ”GUIDE: Krav på tillgänglighet i några olika lagar och författningar”

REMISSVAR: Viktigt att webbtillgängligheten ökar i offentligt finansierad verksamhet

Två händer på punktskriftstangentbord.

Tidigare i veckan gick remisstiden ut för regeringens förslag till ny lag om tillgänglighet till offentlig digital service. Lagförslaget presenterades promemorian Ds 2017:60 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet och är regeringens förslag på implementering av  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighetsdirektivet). Direktivet ska senast vara implementerat den 23 september 2018, samma dag som den nya lagen föreslås träda i kraft. Fortsätt läsa ”REMISSVAR: Viktigt att webbtillgängligheten ökar i offentligt finansierad verksamhet”

REPORTAGE: Bristande stöd i skolan kan vara diskriminering

Jennifer Jungelin har intervjuat fem skolelever med funktionsnedsättning om stöd och anpassningar som de har rätt till, men inte alltid får. Artikeln beskriver hur bristande stöd ska förstås enligt lagen och

Jennifer Jungelin Foto: Emil ErdtmanJennifer Jungelin Foto: Emil Erdtman
Jennifer Jungelin Foto: Emil Erdtman

Av Lagen som verktygs gästskribent Jennifer Jungelin

Hur fungerar det särskilda stödet i skolan? Vad händer när en elev inte får gynnsamma förutsättningar för att uppnå en jämlik utbildningsnivå? När kan bristande stöd i skolan klassas som diskriminering i form av bristande tillgänglighet? Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Bristande stöd i skolan kan vara diskriminering”