INTERVJU: Maria Johansson – Vi har rättigheterna på vår sida

bild på Maria Johansson
Foto: Magnus Thorssell

Maria Johansson är ordförande för Lika unika, en federation av sex funktionshinderförbund. Hon har tidigare varit både ombudsman (2002-2007) och ordförande (2007-2013) för förbundet DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet. Tillgänglighetsfrågor är ett av hennes stora intressen. Ja, hon kallar sig till och med nörd på området.
—Jag jobbar för ett samhälle för alla – på riktigt, säger hon. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Maria Johansson – Vi har rättigheterna på vår sida”

INTERVJU: Lars Lööw – dags att funktionsrättsrörelsen kliver fram och använder juridiken

Lars Lööw
Lars Lööw

När Lars Lööw år 1992 började som förbundsjurist på Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) – där han är medlem som förälder till en son med funktionsnedsättning – var han så gott som den enda anställda juristen i funktionsrättsrörelsen. Det fanns visserligen jurister bland förtroendevalda och chefer. En av dem var Allan Everitt, tidigare chef på FUB och mentor för Lars Lööw. En annan tidig mentor var socialministern Bengt Lindqvist som år 1989 tillsatte den så kallade Handikapputredningen – där Everitt var en av sekreterarna.

Fortsätt läsa ”INTERVJU: Lars Lööw – dags att funktionsrättsrörelsen kliver fram och använder juridiken”

INTERVJU: Fredrik Bergman – Sverige behöver en fördjupad konstitutionell dialog

Fredrik Bergman Foto: Emil Erdtman
Fredrik Bergman Foto: Emil Erdtman

Juristen Fredrik Bergman är ny tillförordnad vd på Centrum för rättvisa. Han berättar stiftelsens spännande historia för Lagen som verktyg. Den börjar med att moderaternas nuvarande partisekreterare Gunnar Strömmer för snart 20 år sedan jobbade på Institute for Justice i USA, en så kallad public interest law firms som med hjälp av strategisk processföring vill påverka samhället i en viss riktning.   Fortsätt läsa ”INTERVJU: Fredrik Bergman – Sverige behöver en fördjupad konstitutionell dialog”

INTERVJU: Andreas Pettersson uppmanar fler jurister att försvara de sociala rättigheterna

Andreas Pettersson
Andreas Pettersson Foto: Anders Jonsson

Andreas Pettersson disputerade i rättsvetenskap år 2015. Avhandlingen vid Umeå universitet handlade om rätten till transport för människor med funktionsnedsättningar. Bland annat kom han fram till att myndigheter och domstolar utsätter människor med funktionsnedsättningar för kontroll och integritetskränkande ifrågasättande när behov av färdtjänst, bilstöd och kontantersättningar bedöms. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Andreas Pettersson uppmanar fler jurister att försvara de sociala rättigheterna”

INTERVJU: Kerstin Burmans processföring satte stopp för tvångssteriliseringar

Intervju med juristen Kerstin Burman som vunnit flera fall åt hbtq-rörelsen och tycker att diskrimineringslagen bör ses över när det gäller vilket fourm som dömer om diskriminering i arbetslivet.

Kerstin Burman
Kerstin Burman FOTO: Emil Erdtman

Kerstin Burman är jurist på LO-TCO Rättsskydd, där hon driver fall åt fackförbundens medlemmar. Hon berättar att de inte får in så många fall som rör funktionsnedsättning.
—Många vet kanske inte att vi tar upp alla typer av frågor som rör arbetslivet, säger hon. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Kerstin Burmans processföring satte stopp för tvångssteriliseringar”

INTERVJU: Laura Carlson, jurist – ”Individens rättigheter måste stärkas i Sverige”

Intervju med Laura Carlson om diskriminering och juridikens utveckling i Sverige

Laura Carlson
Laura Carlson

Laura Carlson är amerikansk och svensk jurist. Hon är docent vid Juridicum, Stockholms universitet och specialiserad på jämlikhetsfrågor, arbetsrätt och hur olika länders rättssystem fungerar.

Hennes doktorsavhandling från 2007 jämför det svenska sättet att tackla löne- och könsdiskriminering med de i EU, USA och Storbritannien. Föräldraledighet regleras genom lag och kollektivavtal, men i Sverige ligger lönesättningen enbart på arbetsmarknadens parter. I Storbritannien har man istället jobbat med konceptet “familjevänliga” arbetsplatser och i USA med att stärka diskrimineringsskyddet. Laura Carlsons slutsats var att ”den svenska modellen” måste ses över och bygga mer på rättvisa och access to justice (tillgång till rättssystemet) för att en förändring ska ske. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Laura Carlson, jurist – ”Individens rättigheter måste stärkas i Sverige””

INTERVJU: Ett rättighetsinstrument som gör skillnad – Anna Bruce om CRPD

Anna Bruce (Foto: Emil Erdtman)

Anna Bruce forskar i juridik och är specialiserad på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD, Funktionshinderkonventionen eller Funktionsrättskonventionen – kärt barn har många namn). Hon satt med i förhandlingarna när konventionen arbetades fram och har skrivit en nästan 500-sidig doktorsavhandling om dess rättigheter och grundidéer. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Ett rättighetsinstrument som gör skillnad – Anna Bruce om CRPD”

INTERVJU: Hanna Gerdes vill göra juridiken tillgänglig

Juristen Hanna Gerdes utbildar jurister och organisationer i mänskliga rättigheter och ickediskriminering. Den 2 juni leder hon Lagen som verktygs workshop om att skriva diskrimineringsanmälningar.

Hanna Gerdes
Hanna Gerdes Foto: Emil Erdtman

Hanna Gerdes är juristen som vill öka kunskapen om mänskliga rättigheter och ickediskriminering på bred front. Hon utbildar jurister och organisationer och har skrivit flera böcker om mänskliga rättigheter.

På CV:t kommer också sakkunnig åt liberalernas Birgitta Ohlson, men hon ser det som ett problem att frågor om mänskliga rättigheter ofta politiseras och felaktigt görs till en fråga om höger och vänster.
—De mänskliga rättigheterna måste föras tillbaka till juridiken. När det till exempel gäller personer med funktionsnedsättning är det individens rätt att inte bli missgynnad på grund av sin funktionsnedsättning som är det centrala. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Hanna Gerdes vill göra juridiken tillgänglig”

INTERVJU: Annika Jyrwall Åkerberg: ”Det ska kosta att kränka mänskliga rättigheter”

Annika Jyrwall Åkerberg
Annika Jyrwall Åkerberg

Människorättsjuristen Annika Jyrwall Åkerberg har skrivit boken Diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Hon jobbar idag på organisationen Civil Rights Defenders med frihetsberövades rättigheter däribland personer inom psykiatrisk tvångsvård, häkten och förvar. Det handlar till exempel om personer som utsätts för mer tvång än vad som kan anses vara förenligt med deras mänskliga rättigheter och intagna som blir kvar på låsta institutioner trots att de anses medicinskt färdigbehandlade. Situationen på förvaren är relativt outforskad, men det kan till exempel röra personer som inte får tillgång till tolk. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Annika Jyrwall Åkerberg: ”Det ska kosta att kränka mänskliga rättigheter””

Intervju med Paul Lappalainen i Kick 4/2016

Med tillstånd publiceras här Peter Anderson-Popes intervju med Paul Lappalainen från tidningen Kick, nr 4 2016. Paul har slutat inom projektet, men arbetet bygger vidare på hans tankar och kloka råd.

Med lagen i egna händer

Paul Lappalainen framför bokhylla
Paul Lappalainen

—Nu har vi rätt men vi måste också se till att få rätt, säger Paul Lappalainen som arbetar på Independent Living Institute med projektet Med lagen som verktyg. Fortsätt läsa ”Intervju med Paul Lappalainen i Kick 4/2016”

INTERVJU: Från välgörenhet till rättigheter – intervju med Vilhelm Ekensteen

Vilhelm Ekensteen
Vilhelm Ekensteen

Vilhelm Ekensteen är idag hedersdoktor och kan se tillbaka på 50 års arbete för ett tillgängligt och inkluderande samhälle. I sin debattbok På folkhemmets bakgård från 1968 pekade han på att 50- och 60-talens svenska samhällsförbättringar inte kom alla medborgare till del. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Från välgörenhet till rättigheter – intervju med Vilhelm Ekensteen”

Intervju med Paul Lappalainen i tidningen Funktionshinderpolitik

Tidningen Funktionshinderpolitik har publicerat en intervju med Paul Lappalainen med titeln Därför blir juridiken viktigare. ”Juridiken är ett maktmedel som inte ska lämnas över till politiker och tjänstemän”, säger Paul Lappalainen i artikeln.

Det finns brist på kunskap om diskrimineringsrätt inom både funktionshinderrörelsen och bland jurister. Inte alla vet att intresseorganisationer har möjlighet att föra talan i domstol när det gäller diskrimineringsmål. Sedan behövs kunskap och målmedvetenhet för att vinna i domstol.

I artikeln säger Paul Lappalainen också att funktionshinderrörelsen borde samarbeta mer för att få fram fall som utmanar lagstiftningen. Ett sådant område som berör många är tillgänglighetsfrågan.

Fokus måste flytta från att påverka själva lagstiftningen till att påverka tolkningar av lagen. I så fall kommer funktionshinderrörelsens kamper i framtiden utspela sig i domstolarna, avslutar Paul artikeln.

INTERVJU: Anders Karlsson, advokat – ”Dags att stämma dem som diskriminerar”

Bild på Anders Karlsson
Anders Karlsson

Anders Karlsson är advokat och har drivit många diskrimineringsärenden åt såväl Diskrimineringsombudsmannen som enskilda personer. Ibland åtar han sig pro bono-fall, det vill säga ställer upp gratis för den goda sakens skull. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Anders Karlsson, advokat – ”Dags att stämma dem som diskriminerar””

Intervju med Paul Lappalainen på Assistanskoll

Paul Lappalainen framför bokhylla
Paul Lappalainen Foto: Philip Day

Paul Lappalainen är projektledare för Med lagen som verktyg. I denna artikel intervjuas han av Assistanskolls Kenneth Westberg om vad projektet ska åstadkomma och hur han själv ser på civilsamhällets roll.

Organisationerna kan – med inspiration från bland annat USA – driva strategiska processer mot företag och myndigheter, något som i sin tur ger vägledning för att agera förebyggande mot diskriminering.

Det har funnits en tendens i civilsamhället att se lagar som självförverkligande. Men staten själv har egna ombud för att ”testa” lagarna och få fram rättspraxis. Varför ska inte funktionshinderrörelsen också ha det?

Ett exempel där det behövs tydligare rättspraxis är för tillägget 2015 som gjorde otillgänglighet till diskriminering. Trots att Paul tror att undantaget för företag med mindre än tio anställda kommer att försvinna behövs vägledning om vad som då ska räknas som ”rimliga” omkostnader för små företag.

Läs hela artikeln!