Funktionsrättskonventionen lätt att inkorporera i svensk lagstiftning

Artikel 19 som verktygs nya jurist, Stefan Käll, ser ljust på möjligheterna att göra Funktionsrättskonventionen till svensk lag och han ser funktionsrättsrörelsen som en brygga mellan medborgarna och politikerna.
– Politikerna ger sig till slut om vi tjatar och gnatar – det är min erfarenhet. 

Porträtt utomhus på Stefan Käll

Stefan Käll har en lång historia i funktionsrättsrörelsen. I botten är han jurist, har varit generalsekreterare i NHR, numera Neuro, i tolv år och varit STIL:s ordförande mellan 1994 och -98. Han har också varit riksdagsledamot, den första med personlig assistans, då han företrädde Folkpartiet. I Riksdagen satt han i Konstitutionsutskottet, Utbildningsutskottet, Skatteutskottet och i Socialförsäkringsutskottet.
– Jag var också delaktig i framtagandet av Diskrimineringslagen på 90-talet och 00-talet och var ledamot i utredningen av Handikappombudsmannen.
På senare år har han drabbats av två hjärnblödningar.
– 2010 låg jag på sjukhus ett halvår och kunde varken tala eller röra mig men jag reste mig och till slut har jag lärt mig gå och tala igen.

Nedläggning av institutioner avgörande

Stefan Käll säger att mycket har förändrats under alla de år han varit engagerad i rörelsen. Han ser positivt på tillkomsten av rättighetslagar och myndigheter som tillkommit men den enskilt viktigaste förändringen anser han vara nedläggningen av institutionerna.
– Det är det stora genombrottet; att personer med funktionsnedsättning kan bo hemma och inte på institutioner. Där gjorde STIL en viktig insats – tio-femton år före assistansreformen.
I sin barndom levde han själv ett år på institution.
– På 60-talet när jag var ung så fanns det institutioner för alla, både för personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar, men mina föräldrar var moderna och lät mig vara hemma, säger han och fortsätter:
– Jag saknade skelett i båda armarna när jag föddes så jag opererades ett otal gånger i Finland av en professor Matti Sulamaa, en världsunik professor, och fick mina korta armar att fungera. Jag var två-fyra år då när jag bodde på universitetssjukhuset i Helsingfors och i femårsåldern var jag på institutionsboendet Eugeniahemmet, ett rehabiliteringssjukhus i norra Stockholm. Men vid 6 års ålder kom jag hem till mina föräldrar.

Juridikens roll viktig

En annan avgörande förändring är utvecklingen av rättighetslagar för personer med funktionsnedsättningar och att därmed juridiken får ta en allt större plats. Stefan Käll är mycket positiv till det.
– Juridikens roll är jätteviktig. Om det uppstår en situation där jag som brukare till exempel inte får det stöd jag behöver kan jag få beslutet överprövat av domstolar som är oberoende av stat och kommuner. Tillkomsten av LSS gör också att kunskaperna om frågorna generellt har höjts på myndigheter och i regioner runt om i landet.
Det finns ju dessvärre många exempel då domstolarna tolkar lagarna mycket restriktivt och många som borde få rätt inte får det…
Om domstolarna inte går med på våra krav så måste vi fortsätta att uppvakta politiker i riksdagen och regeringen och tjänstemän på statlig och EU-nivå. Vi i Funktonsrättsrörelsen skapar en brygga mellan medborgarna och politikerna. Politikerna ger sig till slut om vi tjatar och gnatar – det är min erfarenhet.

”Gapet inte så stort”

Stefan Källs viktigaste uppgift i projektet kommer att vara att slutföra den gapanalys som beskriver skillnaden mellan Funktionsrättskonventionens artikel 19 och den svenska lagstiftningen, och som Ola Linder har börjat på.
– Så länge Sverige inte erkänner konventionen rakt av är det ett arbete som måste genomföras. Gapanalysen handlar om att skapa lagförslag och en handlingsplan för staten att säkerställa ett progressivt genomförande av rättigheterna enligt konventionen. Men Sverige ligger väl framme och gapet är egentligen inte så stort. Konventionens texter går lätt att göra om och inkorporera, ungefär som man gjort med barnkonventionen, i svensk lagstiftning.
Men det är inte det samma som att lagarna följs.
– De problem vi ser i Sverige och i de andra nordiska länderna, bottnar i en enorm stolthet över våra rättssystem. Men inget system saknar brister, säger Stefan Käll och tar domstolsprövning som exempel.
– Överprövningsmöjligheterna har försämrats de sista femton-tjugo åren sedan kammarrätten införde ett prövningstillstånd redan i kammarrätten – ett beslut som kammarrätten fattar innan man tar ställning i sak.

En fristående författningsdomstol…

På sikt vill Stefan Käll se en fristående författningsdomstol i Sverige liknande de i Tyskland, Frankrike och Österrike. En sådan domstol prövar om lagar strider mot grundlagen, så kallad abstrakt normprövning som enligt Stefan Käll kan utgöra den yttersta garanten för grundlagens företrädesrätt och skyddet för de mänskliga rättigheterna.
– Grundlagen utgör det grundläggandet skyddet för medborgarnas fri- och rättigheter. För att den till fullo ska kunna göra det, krävs att det finns möjlighet till ändamålsenlig prövning av lagars förenlighet med grundlagen. Annars får grundlagen inte fullt genomslag. I Sverige granskas lagförslag av Lagrådet, vars rekommendationer inte är bindande och har dessutom en svag ställning. Efter att en lag trätt i kraft kan domstol pröva om den är förenlig med grundlagen, men då endast i samband med att en fråga prövas i domstol, så kallad konkret normprövning. Men här skiljer vi oss från många andra länder, som tillämpar abstrakt normprövning.

…skulle kunna hindra långa processer för enskilda

I exempelvis Tyskland, Frankrike och Österrike kan, enligt Stefan Käll, en sådan prövning ske på begäran, utan att prövningen är kopplad till ett specifikt fall. En fördel med abstrakt normprövning är att man undviker långa och för den enskilde ofta kostsamma processer, ibland i tre instanser. Det ska inte krävas att en enskild drabbas för att en domstol ska pröva om en lag strider mot grundlagen, menar Stefan Käll.
– I flera utredningar har man bedömt att en författningsdomstol skulle vara främmande för svensk rättstradition som så tydligt utgår från att den yttersta makten koncentreras till folkets företrädare, Riksdagen. Det konstaterade exempelvis Fri- och rättighetskommittén (SOU 1993:40); att man normalt kan utgå från att statsmakterna utan vidare följer grundlagens bestämmelser. Givet utvecklingen med större lagteknisk komplexitet och inslag av såväl EU-rätt som Europarätt är det uttalandet i dag inte lika självklart.

Rätten till arbete viktigaste frågan

Frågan om rätten till arbete anser Stefan Käll vara den viktigaste frågan just nu. Han säger att den rätten står i artikel 6 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och erkänns i internationell människorätt som en del av Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Den står också i artikel 1 i den Europeiska sociala stadgan.
– Rätten till arbete är en mänsklig rättighet, att arbeta och delta i produktiv anställning och att inte hindras från att göra det. Just den frågan behöver diskuteras mycket mer och tas med i lagstiftningen. Det finns en diskrimineringslag och möjligheter till lönebidragsanställningar men inte rätten till riktiga arbeten.

Riksdagen en bra arbetsplats

Stefan Käll minns Riksdagen som en jättebra arbetsplats och att åren där var mycket trevliga. Han säger att lokalerna var tillgängliga och att han generellt blev mycket bra bemött.
– Det var inga problem. Min assistent, som hade ett eget assistentrum, var med på alla möten. I sammanträdesrummet för Konstitutionsutskottet satt assistenten alltid på en stol bredvid mig, så det gick bra.
Borde personer med funktionsnedsättning satsa mer på att ta sig in i mainstream-politiken?
– Absolut, när personer med egen erfarenhet av funktionshinder är med och styr blir funktionsrättsfrågorna synliga och kommer i en annan belysning.

 

Mer läsning:
Stefan Käll har intervjuats av Assistanskoll vid en lång rad tillfällen, senast 2013.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen och för att vi ska veta hur många besök webbplatsen får med hjälp av Google analytics. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng