Utredning om barn och unga placerade utanför hemmet

Regeringen tillsätter en utredning som ska se över kvaliteten i vården för barn och unga som placeras utanför det egna hemmet. – Jag hoppas utredningen kommer att se över hur olika stöd-och boendeformer kan förändras, eller vid behov avvecklas, så att alla barn och unga kan vara inkluderade i samhällsgemenskapen och ha självbestämmande, säger Mari … Fortsätt läsa ”Utredning om barn och unga placerade utanför hemmet”

Funktionsrättskonventionen lätt att inkorporera i svensk lagstiftning

Artikel 19 som verktygs nya jurist, Stefan Käll, ser ljust på möjligheterna att göra Funktionsrättskonventionen till svensk lag och han ser funktionsrättsrörelsen som en brygga mellan medborgarna och politikerna. – Politikerna ger sig till slut om vi tjatar och gnatar – det är min erfarenhet.  Stefan Käll har en lång historia i funktionsrättsrörelsen. I botten … Fortsätt läsa ”Funktionsrättskonventionen lätt att inkorporera i svensk lagstiftning”

Artikel 19.s transformativa kraft ännu inte utnyttjad

Ola Linder slutar som projektledare på Artikel 19 som verktyg. När han nu, efter snart två och ett halvt år, sammanfattar sin tid i projektet säger han att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättnings artikel 19 innehåller så mycket substans att den hela tiden varit intressant att jobba med. – Och då är … Fortsätt läsa ”Artikel 19.s transformativa kraft ännu inte utnyttjad”

Om tillgänglighetsdirektivet gällde från året 2001, vilka anmälningar om diskriminering på anmälningstjänsten.se hade det tillämpats på?

Tillgänglighetsdirektivet är omfattande och kommer enligt beräkningar att kosta tio miljarder kronor att genomföra samt en miljard kronor per år i löpande kostnader (se “Betänkande av Utredningen om genomförandet av tillgänglighetsdirektivet” SOU 2021:44 , konsekvensanalyser, sidan 431). Men vad omfattar Tillgänglighetsdirektivet egentligen? Svaret hittar jag i samma dokument – bank och e-handel svarar för nästan … Fortsätt läsa ”Om tillgänglighetsdirektivet gällde från året 2001, vilka anmälningar om diskriminering på anmälningstjänsten.se hade det tillämpats på?”

God man-skapet – ett verktyg för självbestämmande

Lagstiftningen som styr God Mansuppdraget sackar efter i jämförelse med Funktionsrättskonventionen och den funktionshinderpolitiska syn som råder idag. Det säger Anna Strimbold, jurist på JAG. Lagen menar hon fokuserar på att skydda individerna i ekonomisk och juridisk bemärkelse men alldeles för lite på att sörja för person –  alltså stöd i beslutsfattande och personliga angelägenheter. … Fortsätt läsa ”God man-skapet – ett verktyg för självbestämmande”

Assistans på nåder

Om man talar om personlig assistans ur ett artikel 19–perspektiv säger Thomas Juneborg att största problemet är hotet att gå miste om assistansen. Just nu har han och många med honom personlig assistans endast tack vare omprövningsstoppet som infördes 2017. – Rädslan är alltid närvarande. På den punkten tror jag att jag talar för alla. Thomas … Fortsätt läsa ”Assistans på nåder”

Svårt att kräva sin rätt

Artikel 19 som verktyg har tillsammans med Disability Rights Defenders genomfört en internationell studie om rättsmedel, alltså åtgärder för att ge en person upprättelse då hen blivit utsatt för en rättighetsöverträdelse. Genom att få en inblick i hur detta behandlas i andra länder, till exempel vid individuell upplevelse av diskriminering, är tanken att undersökningen ska … Fortsätt läsa ”Svårt att kräva sin rätt”

Förlorade (nästan) all assistans efter kränkande omprövning

Efter en omprövning med många förnedrande inslag 2017 bestämdes att Thomas Juneborg skulle bli av med all assistans. Plötsligt var han nere på 12 timmars grundläggande behov. Men tre dagar senare kom regeringens beslut om att alla omprövningar skulle frysas. – Jag hängde verkligen över klippkanten och blev räddad i sista sekund, säger han. Omprövningen … Fortsätt läsa ”Förlorade (nästan) all assistans efter kränkande omprövning”

Hur använder vi funktionsrättskonventionen för att kräva rättigheter?

Funktionsrättskonventionen från FN ger var och en rätt till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Staten ska se till att personer oavsett funktionalitet har rätt att välja bostadsort, få rätt till nödvändigt individuellt stöd och säkra tillgänglighet till allmän samhällsservice. Dessa frågor och mer diskuterades på ett seminarium idag som ordnades av ILI och STIL. Vi … Fortsätt läsa ”Hur använder vi funktionsrättskonventionen för att kräva rättigheter?”

Seminariet Var finns tänderna? – ”Vi måste kämpa på flera fronter samtidigt”

Vi pratar mycket om rättigheter men sällan om utkrävbarhet eller effektivitet. Hur ska rättigheterna bli till verklighet? Med den frågan inledde Ola Linder vårt seminarium Var finns tänderna? som genomfördes i samarbete med föreningen Med lagen som verktyg. Svaret blev att det är många utmaningar på vägen och att det finns anledning att arbeta på … Fortsätt läsa ”Seminariet Var finns tänderna? – ”Vi måste kämpa på flera fronter samtidigt””

Faller mellan stolarna i svensk lagstiftning

Funktionsrättskonventionen är till för alla personer med funktionsnedsättningar. Men de svenska lagarna, LSS och SoL, kräver att man kvalificerar sig genom vissa kriterier och många faller mellan stolarna. Sven Aivert, medborgarrättsaktivist, som ibland fått leva helt utan stöd, är en av dem. – Jag har fått förlita mig på mina vänner och min före detta … Fortsätt läsa ”Faller mellan stolarna i svensk lagstiftning”

Remissyttrande över DS 2019:2 Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

Personlig assistans och vissa andra trygghetssystem är inte ett kringliggande trygghetssystem till pensionssystemet och 65-årsgränsen kan inte längre motiveras av statsfinansiella skäl. Det vore fel att koppla dessa ihop till riktåldern då en övre gräns är allt annat än en undre gräns. FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillåter inte godtyckliga åldersgränser, eftersom det rör sig om en åldersdiskriminering i rätten att leva ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen med stöd av socialförsäkringen. Alternativa förslag till lagändringar föreslås.

LAGKOMMENTAR: Webbtillgänglighetsdirektivet och diskrimineringslagen

Den 14 november 2018 fattade riksdagen beslut om att lagen om genomförandet av webbtillgänglighetsdirektivet ska börja gälla den 1 januari 2019. Lagen som verktygs jurist Maria Chöler beskriver här hur den nya lagen förhåller sig till diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

GUIDE: Krav på tillgänglighet i några olika lagar och författningar

Diskrimineringslagens bestämmelse om bristande tillgänglighet (1 kap. 4§ p3) kompletterar och stärker de krav på tillgänglighet som finns i andra lagar och  författningar.  Vad som är diskriminering i form av bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen bestäms av andra lagar – till exempel plan- och bygglagen eller arbetsmiljölagen. Den som uppfyller tillgänglighetskrav i dessa lagar kan därmed … Fortsätt läsa ”GUIDE: Krav på tillgänglighet i några olika lagar och författningar”

ÖVERSIKT: Vad innebär lagens nya krav på aktiva åtgärder?

Sedan den 1 januari 2017 ska arbetsgivare och utbildningsanordnare enligt diskrimineringslagens tredje kapitel arbeta med aktiva åtgärder utifrån samtliga diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.