FÖRLIKNING: Bussbolag ber om ursäkt för uteblivna hållplatsutrop

Den 4 oktober 2018 stämde Sofia Thoresdotter med hjälp av föreningen Med lagen som verktyg Region Örebro län (den regionala kollektivtrafikmyndigheten) och Nobina Sverige AB (det upphandlade bussbolaget) för diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Hållplatsutropen på bussarna i Örebro fungerade ofta inte och chaufförerna var ovilliga att ropa ut hållplatserna. Nu har en förlikning ingåtts mellan Sofia och Nobina.

Fortsätt läsa ”FÖRLIKNING: Bussbolag ber om ursäkt för uteblivna hållplatsutrop”

NYHET: JO inleder tillsyn om långa handläggningstider för enkelt avhjälpta hinder

Kommunerna är ansvariga för att avlägsna enkelt avhjälpta hinder och utöva tillsyn över dessa. Det följer av plan- och bygglagen (PBL) sedan 2001. När Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva granskade kommunernas tillsyn över enkelt avhjälpta hinder fann hon flera fall av extremt långa handläggningstider. Nu har Justitieombudsmannen (JO) beslutat att inleda tillsyn över byggnadsnämndernas handläggning i fem kommuner.

Kommunerna är ansvariga för att avlägsna enkelt avhjälpta hinder och utöva tillsyn över dessa. Det följer av plan- och bygglagen (PBL) sedan 2001. När Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva granskade kommunernas tillsyn över enkelt avhjälpta hinder fann hon flera fall av extremt långa handläggningstider. Nu har Justitieombudsmannen (JO) beslutat att inleda tillsyn över byggnadsnämndernas handläggning i fem kommuner.

Den längsta handläggningstiden som Independent Living Institute känner till gällde en anmälan om bristande tillgänglighet vid Uppsala station. Anmälan gjordes 2005 och beslut fattades i november 2018, det vill säga tretton år senare. Då hade en helt ny tågstation tagits i bruk och eftersom den anmälda stationen nu hade annan verksamhet fann kommunen att de påtalade bristerna inte längre kvarstod. Att omständigheterna hinner ändras är ganska vanligt. Anmälningstjänsten har flera anmälningar om för höga postlådor, men när kommunerna väl beslutar i ärendet har dessa postlådor flyttats eller tagits bort.

Independent Living Institute lämnade hösten 2018 in anmälningar till riksdagens justitieombudsman (JO) angående åtta långa handläggningstider i vissa kommuners ärendehantering av anmälningar om enkelt avhjälpta hinder. JO:s uppgift är att granska hur domstolar och andra myndigheter följer lagar och andra författningar i sin verksamhet, alltså inte bara innehållet i myndigheternas beslut, utan hur de handlägger ärenden och utför sina uppgifter. JO har tidigare kritiserat byggnadsnämnder för deras bristande handläggning av tillsynsärenden (se t.ex. JO 2015/16 s. 570, dnr 6596-2013 och JO:s beslut den 2 mars 2017, dnr 3849-2016).

ILI fick beslut från JO Lars Lindström den 24 januari 2019. JO ser ingen anledning att vidta någon åtgärd eller göra något uttalande i ärendet i Uppsala som avslutades efter 13 års handläggningstid, och inte heller Örnsköldsvik.

Däremot kommer JO utöva tillsyn i fem av våra anmälningar. Det beslutades idag den första februari 2019. Ett av dessa gäller Sundbyberg. Fallet gäller en fastighetsägare som anmäldes i oktober 2009 till kommunens stadsbyggnads- och stadsmiljönämnd (ärende 736-745/2009). Nämnden kontaktade därefter direkt fastighetsägaren med krav att i november 2009 inkomma med svar på hur bristerna skulle hanteras. Fastighetsägaren svarade då att den skulle inventera bristerna och återkomma med lämpliga åtgärder och tidplan. Någon mer kommunikation mellan kommun och fastighetsägare har inte skett sedan 2009.

När Independent Living Institute frågade nämnden om detta svarade den att den inte planerar att handlägga ärendena eftersom det gått så många år sedan anmälningarna gjordes och att de inte har fått några ytterligare klagomål på dessa lokaler. Däremot ska kommunen enligt egen uppgift hantera nya anmälningar om enkelt avhjälpta hinder – om de får några.

—Sundbybergs kommuns byggnadsnämnd agerande visar på att de inte lever upp till vilka skyldigheter de har vid handläggning av tillsynsärenden, säger Anna Zotééva.

De andra kommunerna som tillsynen gäller är Gislaved, Simrishamn, Stockholms stad och Höganäs.

Lagens krav på hur ärenden ska handläggas

Enligt 11 kap. 5 § plan- och bygglagen, PBL, ska den aktuella kommunala byggnadsnämnden ta upp frågan om påföljd eller ingripande så snart det finns anledning att anta att det har skett en överträdelse av bestämmelserna om byggande i lagen, någon anslutande föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av PBL.

Varje ärende där någon enskild är part ska enligt 7 § förvaltningslagen, FL, handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. När ett ärende har inletts hos en myndighet är det myndighetens ansvar att driva fram ärendet till ett avgörande. När en begäran om ingripande kommer in till en byggnadsnämnd är denna alltså skyldig att så snabbt som möjligt ta ställning till om de omständigheter som kommit fram genom anmälan och eventuell utredning ska leda till någon åtgärd eller inte.

För att säkerställa att enskilda får ett beslut från myndigheter inom rimlig tid finns i den 2018 uppdaterade förvaltningslagen nya regler (12 §) om långsam handläggning. Om ett ärende som inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Då har myndigheten fyra veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Denna begäran kan sedan överklagas till nästa instans.

Lagen utan effekt om den inte följs

Om medborgares anmälningar av enkelt avhjälpta hinder inte tas på större allvar av myndigheterna kan man fråga vilken prioritet tillgängligheten ges i samhället. Om kommunerna reagerar först 10 år efter att de faktiska omständigheterna ägde rum går det ofta inte att göra någon fullgod utredning. Utan en myndighetsutövning som inträffar i rätt tid kan enskilda inte få upprättelse enligt gällande lagar och regler. Syftet med reglerna att öka tillgängligheten uppnås inte och lagen får liten eller ingen effekt.

—Att inte handlägga tillsynsärenden om enkelt avhjälpta hinder och inte avsluta ärendena strider emot regleringen i både plan- och bygglagen och förvaltningslagen, säger Anna Zotééva.

Kommunerna ska ge sin inställning till anmälningarna hos JO senast den 3 april. Independent Living Institute fortsätter vara aktiva och bevaka ärendena.

Läs mer om enkelt avhjälpta hinder

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

LAGKOMMENTAR: Webbtillgänglighetsdirektivet och diskrimineringslagen

Den 14 november 2018 fattade riksdagen beslut om att lagen om genomförandet av webbtillgänglighetsdirektivet ska börja gälla den 1 januari 2019. Lagen som verktygs jurist Maria Chöler beskriver här hur den nya lagen förhåller sig till diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Fortsätt läsa ”LAGKOMMENTAR: Webbtillgänglighetsdirektivet och diskrimineringslagen”

INTERVJU: Sabina Hellborg – Så kan diskrimineringsersättning bli effektivare

Sabina Hellborg
Sabina Hellborg

Diskrimineringsersättning är en bra påföljd, men den borde utvecklas mer i enlighet mer skadestånds- och EU-rätt, säger Sabina Hellborg som 2018 blev juris doktor på en avhandling om diskrimineringsersättning. Hon fokuserar i avhandlingen på samhällsområdena arbetslivet och varor, tjänster och bostäder och kommer fram till att det i diskrimineringsprocesser finns en obalans mellan prövningen av ansvaret för diskrimineringen och prövningen av ersättningen. 

Ungefär samtidigt som Sabina Hellborg funderade på att doktorera i juridik infördes en samlad diskrimineringslag (2008:567) med diskrimineringsersättning som ny påföljd för konstaterad diskriminering. Sabina Hellborg bestämde sig för att undersöka vilka faktorer som varit utslagsgivande vid domstolarnas bedömning av diskrimineringsersättning.

Fortsätt läsa ”INTERVJU: Sabina Hellborg – Så kan diskrimineringsersättning bli effektivare”

RAPPORT: Kraven på webbtillgänglighet skärps – men vems är ansvaret?

Lagen som verktyg och Begripsam AB har inför genomförandet av EU:s direktiv (EU 2016/2102) om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighetsdirektivet) undersökt hur framför allt kommuner förhåller sig till de nya kraven. Undersökningen visar att ansvarsfördelningen ofta är oklar och att samarbetet mellan juridik och IT måste stärkas för att direktivets mål om bättre tillgänglighet ska uppnås.

PANELDISKUSSION 19 SEPTEMBER 2018 – MED SVENSK UNDERTEXT

Fortsätt läsa ”RAPPORT: Kraven på webbtillgänglighet skärps – men vems är ansvaret?”

RÄTTSNYHET: Kollektivtrafiken i Örebro stäms för diskriminering

I flera år klagade Sofia på att de automatiska hållplatsutropen på bussarna i Örebro inte fungerade. Till slut tröttnade hon på att inget hände och stämmer nu med stöd av föreningen Med lagen som verktyg den regionala kollektivtrafikmyndigheten och det upphandlade bussbolaget i Örebro tingsrätt. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Kollektivtrafiken i Örebro stäms för diskriminering”

DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida

Idag den 11 september kom dom  från Stockholms tingsrätt (T 16972-16) i målet mellan Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Försäkringskassan. Målet gäller fråga om bristande tillgänglighet i digital och analog ansökan av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, samt diskriminerande bemötande. Fortsätt läsa ”DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida”

RÄTTSNYHET: Samlad rättsaktion mot diskriminering av elever med dyslexi

Dyslexiförbundets ordförande Bengt-Erik Johansson intervjuas

I snitt har två till tre barn i varje klass någon läs- och skrivproblematik. De elever som har konstaterad dyslexi får i den ordinarie undervisningen använda hjälpmedel som talsyntes för att läsa upp text eller andra tjänster som beskriver ord eller ger förslag på synonymer. Många människor använder dagligen sådana hjälpmedel i sina mobiler – som att tala in meddelanden eller skanna text för att få den uppläst. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Samlad rättsaktion mot diskriminering av elever med dyslexi”

ANALYS: Leder nya förvaltningslagen till bättre tillgänglighet?

Myndigheternas arbete styrs till stor del av förvaltningslagen, vilken antogs i ny form förra året och trädde i kraft den 1 juli 2018. Lagen som verktyg skriver idag om vad som är nytt i lagen och hur den kan påverka situationen för personer med funktionsnedsättning.  Fortsätt läsa ”ANALYS: Leder nya förvaltningslagen till bättre tillgänglighet?”

RÄTTSNYHET: Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning

I fallet där Vara kommun 2017 dömdes som ansvarig för diskriminering i form av bristande tillgänglighet har Göta hovrätt höjt diskrimineringsersättningen från 30.000 kr till 75.000 kr. Domen kom 15 maj 2018 efter att kommunen medgivit det höjda beloppet. Lagen som verktyg har nu efterforskat anledningen. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning”

ANALYS: Viktig dom – men utan fördragskonform tolkning

Lagen som verktygs analys av domen i målet DHR mot Region Gävleborg

Gävle TR T 240-16 dom 20180611

Den 2 januari 2015 skulle Lars-Göran Wadén, som sitter i rullstol resa från Gävle till Österfärnebo för att besöka sin bror. Den planerade resan blev dock inte av eftersom han inte kunde komma ombord på bussen. Den aktuella bussen var visserligen utrustad med en trapplift men eftersom busschauffören inte hade utbildning för dess hantering var bussen inte tillgänglig för Lars-Göran. DO tittade på ärendet efter anmälan, men vidtog inga rättsliga åtgärder trots att de konstaterat att diskriminering kan ha skett. DO skrev i sitt beslut ANM 2015/14 att det var oklart om varaktigheten i relationen mellan Lars-Göran och bussbolaget var tillräckligt omfattande för att händelsen ska klassas som diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Fortsätt läsa ”ANALYS: Viktig dom – men utan fördragskonform tolkning”

RÄTTSNYHET: Region Gävleborg diskriminerade bussresenär

Efter 3,5 år kom domen (Gävle TR T 240-16 dom 20180611) efter tingsrättsförhandlingen den 21 maj. Det var diskriminering när Lars-Göran Wadén inte kunde åka med en buss i Gävle den 2 januari 2015. Region Gävleborg är som huvudman för kollektivtrafiken ansvarig, enligt beslut i Högsta domstolenDiskrimineringsombudsmannen la ner fallet 2015, men DHR drev det vidare i Gävle tingsrätt.

—Det är en unik dom och en stor framgång för DHR och upprättelse Lars-Göran Wadén, skriver DHR på sin webb. För första gången har en organisation drivet ett diskrimineringsärende angående bristande tillgänglighet i domstol och vunnit.

Läs Lagen som verktygs analys av domen

RÄTTSNYHET: Förhandling i mål DHR mot Region Gävleborg

Efter att Högsta domstolen i ett tidigare beslut konstaterat att det är Region Gävleborg som skall hållas ansvarig för eventuella brister i kollektivtrafiken, så togs diskrimineringsfrågan den 21 maj 2018 upp på nytt i Gävle tingsrätt. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Förhandling i mål DHR mot Region Gävleborg”

ÖVERSIKT: Skälig anpassning och skälighetsbedömning

Fortsätt läsa ”ÖVERSIKT: Skälig anpassning och skälighetsbedömning”