RÄTTSNYHET: Samlad rättsaktion mot diskriminering av elever med dyslexi

Dyslexiförbundets ordförande Bengt-Erik Johansson intervjuas

I snitt har två till tre barn i varje klass någon läs- och skrivproblematik. De elever som har konstaterad dyslexi får i den ordinarie undervisningen använda hjälpmedel som talsyntes för att läsa upp text eller andra tjänster som beskriver ord eller ger förslag på synonymer. Många människor använder dagligen sådana hjälpmedel i sina mobiler – som att tala in meddelanden eller skanna text för att få den uppläst. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Samlad rättsaktion mot diskriminering av elever med dyslexi”

CIVILSAMHÄLLE: Sveriges ledarhundsförare vill ha tydligare diskrimineringslag

Till Anmälningstjänsten har det kommit in 46 anmälningar från personer som använder ledarhund och nekats inträde till affärer, restauranger, bussar, gym, kyrkor, biografer, teatrar och konsertlokaler. Synskadade har nekats anställning och utbildning med hänvisning till att de använder ledarhund. Fortsätt läsa ”CIVILSAMHÄLLE: Sveriges ledarhundsförare vill ha tydligare diskrimineringslag”

Anmäl diskriminering med Anmälningstjänsten

Genom Anmälningstjänsten går din anmälan till Diskrimineringsombudsmannen och om du vill till din kommunala byggnadsnämnd. På Anmälningstjänsten är anmälningar sökbara – utan personuppgifter.

Kvinna anmäler via mobilen och har lagbok i knät
Anmäl diskriminering till Anmälningstjänsten! Foto: Emil Erdtman

Daniel fick inte ta med sin servicehund in i matbutiken. Amira kunde inte ta bussen eftersom rampen var trasig. Monica fick aldrig jobbet eftersom det inte gick att anlita teckenspråkstolk. Har du också missgynnats på grund av din funktionsnedsättning?

Enligt lagen är det diskriminering om du i vissa situationer med hänvisning till din funktionsnedsättning behandlas sämre än andra. Det kan även vara diskriminering om tillgängligheten brister så att du inte kan delta på liknande villkor som personer utan funktionsnedsättning.

Att anmäla funktionsdiskriminering är enkelt och gratis. Genom Anmälningstjänsten går din anmälan till Diskrimineringsombudsmannen och om du vill till din kommunala byggnadsnämnd. På Anmälningstjänsten är anmälningar sökbara – utan personuppgifter.

Din anmälan bidrar på sikt till ett bättre samhälle för alla!

Lagen som verktyg har telefonrådgivning torsdagar kl 15-17 på 08-506 221 62.

Anmälningsskola med Hanna Gerdes – få koll på diskrimineringslagen!

Hanna Gerdes
Hanna Gerdes

Kom och lär dig mer om diskrimineringslagen och hur du går vidare om du anser sig ha blivit diskriminerad! Vilka villkor måste vara uppfyllda för att det ska vara diskriminering i lagens mening? Vilka bevis krävs och vilka instanser gör vad? Juristen och pedagogen Hanna Gerdes leder workshopen som innehåller diskussioner om fall och praktiska övningar.

Tid: Fredag 2 juni kl 10 – 15
Plats: konferensrum Havet, ILI/STIL, Storforsplan 36:10tr, Farsta
Arrangör: Lagen som verktyg
Anmälan senast 21 maj: mail till emil@lagensomverktyg.se

Caroline anmäler diskriminering varje dag

Caroline van Mourik
Caroline van Mourik

Caroline van Mourik bor i Stockholm och har rörelsenedsättning, en lättare synnedsättning samt infektions- och doftkänslighet. Hon är rådgivare för projektet Lagen som verktyg som bland annat är ute och informerar om att bristande tillgänglighet sedan 2015 räknas som en form av diskriminering. Fortsätt läsa ”Caroline anmäler diskriminering varje dag”

Kungliga slottet i Gamla stan i Stockholm

Adolf och Jamie framför trappa inne på slottet
Adolf Ratzka och Jamie Bolling på Kungliga slottet.

Nyligen inföll Sveriges nationaldag och många besökte det Kungliga slottet i Gamla stan i Stockholm, kanske vår allra främsta nationalklenod. Men är alla välkomna?

Förutom svenska medborgare fylls slottet dagligen av tusentals turister som här får en bild av Sverige och då även hur pass tillgängliga landets byggnader är. Kanske får utländska gäster själva uppleva att de inte kan ta sig fram på slottet. För hur tillgängligt är egentligen Kungliga slottet?

Föreningen Med lagen som verktyg begav sig dit den 3 juni tillsammans med det juridiska ombudet Carin Apelmo från Byrån för lika rättigheter. Adolf Ratzka och Jamie Bolling från föreningen äntrade porten och fick redan i biljettförsäljningen höra att stora delar av slottet är otillgängligt. Av tio öppna lokaler är sju otillgängliga för rullstolsanvändare. Det gäller bland annat Slottskyrkan och Rikssalen – ”om man inte kan få hjälp så att någon kan bära en upp”, säger receptionisten, som hoppas att ”det säkert går att ordna i framtiden”. Till Antikmuseet finns ingen ramp, så ”det är svårt i dagsläget”.

I vissa fall kan man inte ta samma väg som gående besökare. För att komma till museet Tre kronor måste man till exempel gå runt slottet och komma in via en annan ingång. Den typen av tillgänglighet där man särskiljer olika grupper är inte vad FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning avser, säger Carin Apelmo. Hon tycker att det kan vara ok med särskiljande, men påpekar också att denna typ av lösningar kan uppfattas som mycket kränkande av individen.

Slottet har olika funktioner och avdelningar, förklarade Lotta Günther som ledsagade oss genom salar och trånga passager. Förutom de öppna visningsvåningarna finns residensdel och statschefskontor, som ju också måste vara tillgängliga för gäster (och kanske även en åldrande statschef). Men förändringar tar lång tid på slottet. Hissen som ”skär rakt igenom det medeltida kärntornet” – och betjänar både kungens kontor och turister – tog 13 år att utreda. Alla åtgärder är successiva, sa Günther och tillade att olika lagar står i strid med varandra – till exempel kulturmiljölag och diskrimineringslag.

Carin Apelmo säger att det just är denna otydlighet som Sverige har fått kritik för av den FN-kommitté som övervakar hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning följs. Staten har åtagit sig att verka för full tillgänglighet på alla samhällsområden, men eftersom konventionen än så länge inte är svensk lag är det väldigt öppet hur den används och tolkas. Apelmo tycker att staten borde föregå med gott exempel och till exempel se till att statliga byggnader är tillgängliga. Problemet är att ansvarsfördelningen mellan myndigheter och instanser i samhället fortfarande är oklara.

Apelmo har frågat Myndigheten för delaktighet om vad som gäller för slottet. Myndigheten svarade att vilka åtgärder som är ”skäliga” att vidta alltid avgörs genom en helhetsbedömning där sådant som ekonomi, varaktighet i relation och nytta vägs in. Men Boverkets byggregler med krav på att ta bort ”enkelt avhjälpta hinder” gäller och för verksamhet som vänder sig till allmänheten gäller ytterligare krav.

För kulturhistoriska byggnader och byggnadsminnen finns dock begränsningen att åtgärder måste balanseras mot kulturhistoriska värden och byggnadens utformning. Vissa byggnader är dessutom säkerhetsklassade och då kan både ritningar och åtgärder omfattas av sekretess, vilket försvårar såväl granskning som utredning om förbättringar.

Att otillgänglighet sedan januari 2015 räknats som diskriminering har alltså inte förändrat så mycket, till exempel på Kungliga slottet i Stockholm. Det betyder att Sverige inte lever upp till den FN-konvention man ratificerat, säger Apelmo.

Diskrimineringsombudsmannen mottog nästan 300 anmälningar mot bristande tillgänglighet under 2015, men gick inte vidare med ett enda fall. För att något ska hända är det upp till den enskilde att anmäla diskriminering och försöka driva ärenden. Nu kommer Med lagen som verktyg diskutera om en formell stämningsansökan ska formuleras.

Bild och text: Emil Erdtman

Diskriminerar Kungliga slottet människor med funktionsnedsättningar?

Pressmeddelande 2016-05-31

Kungliga slottet i Stockholm brister i tillgänglighet trots lagstiftning som klassar brist på tillgänglighet som diskriminering av personer med funktionsnedsättningar

Den nya föreningen Med lagen som verktyg planerar en stämningsansökan mot Kungliga slottet.

Som förberedelse för stämningsansökan testar och dokumenterar den klagande tillsammans med sitt juridiska ombud Kungliga slottets bristande tillgänglighet för personer som använder rullstol.

Plats: Kungliga slottet i Stockholm, Yttre borggården vid biljettförsäljningen
Tid: Fredag den 3 juni kl 11:00, tre dagar före svenska nationaldagen

Klagande Adolf Ratzka, ordf Med lagen som verktyg tel 0736510341 adolf.ratzka@independentliving.org

Juridiskt biträde Carin Apelmo, Byrån För Lika Rättigheter tel 08-750 77 60 info@likarattigheter.nu

Kungliga slottet – vårt gemensamma arv

Kungliga slottet brister i tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar enligt sin egen hemsida. Av slottets tio lokaler som är ”öppna för allmänheten” är sju otillgängliga för användare av elektrisk rullstol

(Festvåningen, Bernadottevåningen, Ordenssalarna, Gästvåningen, Rikssalen, Gustav III:s Antikmuseum,Slottskyrkan) och fyra är otillgängliga för användare av manuell rullstol (Ordenssalarna, Rikssalen, Gustav III:s Antikmuseum, Slottskyrkan).

Kungliga slottet är ett centralt gemensamt kulturarv och en symbol för vår nationella identitet och gemenskap. Kungliga slottet är också en symbol för att inte alla är fullt välkomna i gemenskapen. Medborgare med funktionsnedsättningar fortfarande stängs av från stora delar av samhällslivet med sämre möjligheter till utbildning, arbete, fritid, relationer och familjebildning som följd.

Varför är Colosseum i Rom tillgängligt men inte Kungliga slottet?

Svenska och utländska exempel visar hur gamla miljöer kan anpassas varsamt och göras tillgängliga och inkluderande. Om Colosseum i Rom som byggdes år 70 e K kunde göras tillgängligt med modern hiss för några år sedan, varför kan man inte göra samma sak med Kungliga slottet från 1754 ?

Varför anmäler vi inte Kungliga slottet till Diskrimineringsombudsmannen?

Det vore lönlöst. 2015 tog Diskrimineringsombudsmannen emot 297 anmälningar om diskriminering p g a bristande tillgänglighet. 2015 valde DO att inte pröva ett enda fall rättsligt. Det nya tillägget till diskrimineringslagen där bristande tillgänglighet utgör diskriminering har hittills inte testats av DO en enda gång!

Varför grundade vi föreningen Med lagen som verktyg?

När DO inte testar om diskrimineringslagen i sin nuvarande utformning skyddar oss mot diskriminering måste vi som berörs hjälpa till. Föreningen Med lagen som verktyg hjälper sina medlemmar att kräva sin rätt med hjälp av pro bono jurister – om nödvändigt genom rättslig prövning.

För kommentarer från juridiska experter

Laura Carlson, juridiska institutionen Stockholms universitet tel 08 162549 laura.Carlson@juridicum.su.se

Stellan Gärde, Rättsnätverket mot diskriminering tel 070 6994049 stellan.garde@telia.com

Diskrimineringsombudsman presstjänst och pressjour 0736 82 82 10 media@do.se

Föreningen med lagen som verktyg mlsv.se tel 0736510341

Byrån För Lika Rättigheter likarattigheter.nu tel 08-750 77 60 info@likarattigheter.nu