Nyheter

NYHETSBREV: Oktober 2017

Nyhetsbrev oktober 2017

Den rättsliga och politiska utvecklingen

Förlust i Arbetsdomstolen

Diskrimineringsombudsmannen förlorade dom nr 51/17 i Arbetsdomstolen. När Richard Sahlin inte fick en lektorstjänst på Södertörns högskola stämde Diskrimineringsombudsmannen staten och menade att han missgynnats eftersom högskolan inte vidtagit de åtgärder (teckenspråkstolk) som skulle ha försatt honom i en jämförbar situation med personer utan hans funktionsnedsättning.

DO argumenterade vid huvudförhandlingen den 30 augusti att en stor statlig myndighet borde kunna betala tolk och därmed främja anställning av personer med funktionsnedsättning. Men AD fann att högskolan inte överträtt diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, eftersom tolktjänsten inte var skälig att kräva på grund av kostnaden. Skälighetsbedömningen fokuserade huvudsakligen på de ekonomiska förutsättningarna.

Domen går i linje med tidigare rättspraxis på området. Richard Sahlin är i en kommentar kritisk till domen och även till hur DO drivit processen. Artikel om domen i AD och Richard Sahlins kommentar.

Debattartikel i Dagens juridik

Den 6 oktober publicerade Dagens juridik en debattartikel om hur diskrimineringsskyddet kan förbättras. Undertecknarna utgör en bred uppslutning av organisationer som är engagerade i antidiskrimineringsarbetet. Förutom Independent Living Institute anslöt sig Funktionsrätt Sverige, Lika unika, RFSL, Malmö mot diskriminering och Göteborgs rättighetscenter. Bakgrunden är att vi inte var nöjda med de förslag till bättre skydd mot diskriminering som lades fram i utredningen Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87).

Som framgår av vårt remissvar anser vi inte att förslagen stärker diskrimineringsskyddet. Istället behövs en översyn av det svenska rättssystemet så att den som utsatts för diskriminering inte ska behöva ta så stora ekonomiska risker. Det behövs också mer resurser till både DO och civilsamhället för att driva strategiska fall som för rättsutvecklingen framåt. De 14 nya miljoner som i regeringsbudgeten föreslås till antidiskrimineringsbyråerna är välkomna, men täcker inte det behov vi ser.

Möte med Europarådets MR-kommissionär

Den 3 oktober mötte representanter för den svenska funktionsrättsrörelsen Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Nils Muižnieks. Det blev ett samtal om bristen på rättigheter i praktiken, om legal capacity och svårigheterna att klaga och driva sin sak. Nedskärningarna inom personlig assistans togs upp och behovet av en starkare lag på det området. DO:s roll och effektivitet berördes också, liksom de växande klyftorna i samhället – såväl ekonomiska som arbetsmarknadsmässiga. Kommissionären efterlyste kvantitativ forskning och statistik, bl a om ökningen av institutionsliknande boenden i Sverige. I sitt pressmeddelande från besöket i Sverige stöder Nils Muižnieks även propositionen om att ta bort det undantag som finns för småföretag i förbudet mot bristande tillgänglighet.

Höstens seminarier

För ADB:er i Malmö 4 oktober

Antidiskrimineringsbyråerna Malmö mot diskriminering och Antidiskrimineringsbyrån Helsingborg deltog i det seminarium Lagen som verktyg anordnade i Malmö den 4 oktober tillsammans med Myndigheten för delaktighet och Funktionsrätt Sverige. Temat för dessa återkommande seminarier är hur FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan användas i praktiken. Antidiskrimineringsbyråerna får in många ärenden som gäller diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning och deras personal får på dessa seminarier chansen att fördjupa sig i rättspraxis och lyfta egna fall till diskussion. Ola Linder redogjorde för hur Funktionsrättskonventionen förhåller sig till svensk diskrimineringslagstiftning och då särskilt bristande tillgänglighet – i sig en följd av genomförande av FN-konventionen. Maria Chöler ledde en uppskattad interaktiv övning där konventionens artiklar paras ihop med fiktiva vardagsberättelser.

För civilsamhället i Stockholm 18 oktober

I anslutning till Nordiskt funktionshinderforum som Nordens välfärdscenter och Myndighetens för delaktighet genomför den 16 till 18 oktober kommer vi tillsammans med Myndigheten för delaktighet, Funktionsrätt Sverige, Antidiskrimineringsbyrån UppsalaByrån för lika rättigheter och ADB Stockholm Syd att hålla i en kvällsworkshop om Funktionsrättskonventionen.

Alla förtroendevalda och intresserade i funktionshinderföreningar, antidiskrimineringsbyråer eller andra organisationer som verkar för mänskliga rättigheter är välkomna. Det blir ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte om hur civilsamhället kan vara med och förverkliga konventionens rättigheter. Juristerna Andrea Bondesson och Ola Linder föreläser och svarar på frågor. Välkommen till Scandic Alvik i Bromma (Gustavslundsvägen 153) kl 18-20 den 18 oktober. Mer om höstens seminarier och länk till anmälningsformulär

MR-dag i Trollhättan 24 oktober

Lagen som verktyg medverkar i en panel (kl 12-13) på Mänskliga rättigheter dag i Trollhättans Folkets hus den 24 oktober. Vi står även vid ett utställningsbord mellan kl 10 och 19.

För ADB:er Göteborg 25 oktober

Den 25 oktober kl 9-12 genomförs det sista seminariet med antidiskrimineringsbyråerna som målgrupp. Denna gång i samarbete med Göteborgs rättighetscenter.

Monter och seminarium i Jönköping 9-11 november

På årets MR-dagar i Jönköping delar vi utställningsmonter med Från snack till verkstad och håller seminariet Det är dags att få rätt! Men hur gör vi? fredagen den 10 november kl 9-10.

För civila samhället i Luleå 21 november

Tillsammans med Rättighetscentrum Norrbotten bjuder vi in till ett kvällsseminarium för civila samhället i Föreningarnas hus, Storgatan 13, Luleå, kl 18.30-20.30 den 21 oktober (OBS NY PLATS OCH TID)

För civila samhället i Umeå 22 november

I samarbete med Rättighetscentrum Västerbotten bjuder vi även in till ett kvällsseminarium för civila samhället i Umeå Folkets Hus (Skolgatan 59) kl 17-19.

Mer om höstens alla seminarier och länk till anmälningsformulär

Publicerat

Individens rättigheter behöver stärkas i Sverige

Laura CarlsonLaura Carlson är docent i juridik vid Stockholms universitet och forskar bland annat om olika länders rättssystem. Hon menar att det är alldeles för svårt att få rätt när man utsatts för diskriminering i Sverige. I flera andra länder har man diskuterat och åtgärdat risken att få betala motpartens rättegångskostnader. Hon anser också att DO borde driva fall mer systematiskt inom flera områden och för alla diskrimineringsgrunder. Intervju med Laura Carlson

Uppsats om bristande tillgänglighet i högskolan

Frida SandbergLagen som verktyg publicerar en magisteruppsats av Frida Sandberg i ämnet Handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad. I en enkät som hon skickade ut till studenter som varit i kontakt med stödsamordnare svarade en fjärdedel att de upplevt någon form av diskriminering eller trakasserier och 45 procent att de upplevt bristande tillgänglighet. Artikel om Frida Sandbergs uppsats

Uppsats om artikel 19 i Funktionsrättskonventionen

Csilla GradwohlLagen som verktyg publicerar även en uppsats som Csilla Gradwohl skrivit i ämnet Mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet. Den handlar om artikel 19 i Funktionsrättskonventionen och vilken ställning den har i förhållande till övriga artiklar. Genom att ge rätt till självständigt liv och delaktighet i samhället ger artikel 19 förutsättningar att kunna utöva de andra rättigheterna. Med Hanna Arendts begrepp ger artikel 19 rätten att ha rättigheter. Artikel om Csilla Gradwohls uppsats

Föreningen Med lagen som verktyg

Den ideella föreningen Med lagen som verktyg har som ett av sina syften att driva medlemmarnas diskrimineringsfall. En advokat har nu kopplats in i ett av föreningens ärenden för att företräda medlemmen. Efter kommersiella avvägningar har advokatbyrån beslutat att den kan bistå med arbetet pro bono – utan ersättning. Flera av föreningens andra ärenden utreds av jurister och juriststudenter. Styrelsen sammanträder den 19 oktober.

Anmälningstjänsten

Restaurang Mezo i Helsingborg

Till Anmälningstjänsten har en anmälan kommit in gällande Restaurang Mezo i Helsingborg. Anmälaren, Anna Bergholtz, är blind och använder ledarhund. När hon kom in på restauranhen tillsammans med sin ledsagare och började läsa menyn sa en man ur personalen att hundar inte är välkomna. Anna förklarade att ledarhunden är ett viktigt hjälpmedel och ingen sällskapshund, och att ledarhundar därför är tillåtna. När mannen försvann utan att säga något mer gjorde Anna sin beställning och skulle just betala när en ny person dyker upp och säger att hon inte fick vara där, denna gång med hänvisning till ”miljökontorets regler” och att ”det kan finnas allergiker”.

Anna och hennes ledsagare frågade högt i lokalen om det fanns någon med hundallergi (ingen svarade) och erbjöd sig att sätta sig i en ”tom” del av lokalen. Helsingborgs dagblad uppmärksammade händelsen (artikeln kräver prenumeration) och då svarar restaurangen att det fanns ”en anonym allergiker bland kunderna”.

Anna Bergholtz skriver: ”Jag känner mig väldigt orättvist behandlad pga att jag är blind och i behov av ledarhund. Jag blir nekad inträde pga mitt hjälpmedel, trots att det finns en lag och en överenskommelse som borde skydda mig från diskriminering.” Läs hela anmälan

KOMMENTAR: Inget diskrimineringsskydd för döva som behöver teckenspråkstolk i arbetslivet

Richard Sahlins kommentar till AD-domen (51/2017) om teckenspråkstolkning i arbetslivet:

Jag skrev år 2004 på en doktorsavhandling om diskrimineringsskydd inom utbildning. Efter disputationen sökte jag en lektorsanställning hos samtliga lärosäten, men det blev ständiga avslag på min ansökan. Som skäl anfördes bl a att andra medsökande hade försteg vad gäller vetenskaplig skicklighet.

För att fylla denna brist fick jag kämpa hårt för att få meritera mig som lärare. Det var inte lätt med tanke på att de flesta kursföreståndare hade fördomar kring min flerfunktionsnedsättning inklusive barndomsdövhet. Men tack vare att ett fåtal kursföreståndare lät mig undervisa ökade jag successivt min chans att få en lektorstjänst.

Den mest meriterade fick inte tjänsten

Det var inte förrän år 2016 som Södertörns högskola fann att jag var den mest meriterade av samtliga sökande. Till min stora glädje trodde jag att jag nu äntligen skulle få en anställning. Dock avbröt högskolan rekryteringsförfarandet med motiveringen att det var alltför kostsamt och belastande att erbjuda mig tjänsten.

Bl a ansåg högskolan att den var tvungen att finansiera tolkkostnader som kunde uppgå till drygt en miljon kronor. Högskolan ville inte lyssna på mitt förslag om hur dessa kostnader kunde hållas nere. Det kan vara genom att jag får alternativa arbetsuppgifter som inte kräver tolk, såsom individuell handledning med studenterna, administration och egen forskning. Vidare kan det vara att jag kan erbjuda digitalundervisning där jag kommunicerar med studenterna via dator. Dessutom kan det vara att jag kan kommunicera med medarbetare genom att utnyttja en digital tolktjänst som är kostnadsfri, s k ”tolk i fickan”.

Det var därför som jag gjorde en anmälan mot högskolan hos Diskrimineringsombudsmannen. Efter det att ombudsmannen gjorde en utredning beslutade den att föra stämningsansökan mot högskolan hos Arbetsdomstolen. Jag var ganska optimistisk och trodde att vi skulle få en god chans att vinna målet.

DO bemötte inte högskolans argument

Vid domstolens huvudförhandling blev jag däremot förvånad över att ombudsmannen inte var tillräckligt intresserad av att vinna målet. Istället fokuserade ombudsmannen på om det var skäligt för en statlig högskola vars årsbudget uppgår till ca 500 miljoner kronor per år att finansiera tolkkostnader på drygt 500.000 kr. Med andra ord var ombudsmannen endast intresserad av att få denna fråga – som ansågs vara av principiell och strategisk betydelse för kommande rättstillämpning – besvarad.

Ombudsmannen valde att inte bemöta alla argument som högskolan kommit med via sitt ombud eller kommentera högskolans argument att den gjort en noggrann utredning av mina anpassningsbehov, vilket är felaktigt. Detta medförde att jag upplevde att parterna inte var likställda i processen. Högskolan kom med alla argument och ombudsmannen kom bara med ett fåtal motargument. Som en följd av detta gick domstolen enligt min uppfattning på högskolans linje att det inte var diskriminerande att inte anställa mig som lektor.

Inte lika möjligheter i arbetslivet

Domen visar att Arbetsdomstolen erkänner att döva inte ska ha lika möjligheter som andra att få ett kvalificerat arbete. Det är inte unikt då domstolen tidigare kommit fram till liknande slutsatser vad gäller anpassningsbehov för andra grupper av personer med funktionsnedsättning. Bl a var det inte skäligt för Försäkringskassan att anpassa sitt datoriserade ärendehanteringssystem så att det blev tillgängligt för en jurist med grav synskada, Marie-Louise Jungelin.

Trots att diskrimineringsförbudet i form av bristande tillgänglighet hämtar sin inspiratiolln från den amerikanska diskrimineringslagstiftningen har domstolen valt att inte låta sig bli vägledd av sina amerikanska kollegor. Bl a visar den amerikanska praxisen att det är diskriminerande när ett amerikanskt universitet av tolkskäl inte valt att anställa en döv sjuksköterska som lärare (se bl a fallet Searls v. Johns Hopkins Hospital). Kan skillnaden enbart bero på att amerikanska och svenska domare har olika kulturella synsätt på hur långt en arbetsgivare bör prioritera sina resurser för att täcka tolkkostnader för döva i arbetslivet?

Ovisst vad FN-kommittén skulle säga

Eftersom både Sverige och USA har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning uppstår frågan om det lönar sig att framföra ett klagomål hos FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Svaret är inte enkelt med tanke på att kommittén kan göra en olikartad bedömning beroende på vilka som är ledamöter. Å ena sidan kan kommittén hävda att den inte har kompetensen för att reglera hur en medlemsstat ska värdera en viss tvistefråga. Kommittén slog fast att Sverige inte bröt mot konventionen när Marie-Louise Jungelin inte fick anställningen hos Försäkringskassan.

Å andra sidan kan kommittén hävda att utebliven tolk i arbetslivet automatiskt leder till att döva hamnar utanför samhällsgemenskapen, vilket strider mot konventionens intentioner. Bl a fann kommittén att Australien bröt mot konventionen då döva av olika skäl, inklusive tolkbehov, vägrades fullfölja ett uppdrag som jury hos australiska delstatsdomstolar. Mot bakgrund av att Diskrimineringsombudsmannen saknar ett uppdrag att driva fallet mot Sverige hos kommittén ankommer det på mig själv eller någon ideell organisation att framföra ett sådant klagomål.

Fritt fram att diskriminera döva?

Ett annat alternativ är att uppvakta regeringen för att den ska lösa tolkfrågan. Tidigare har regeringen hänvisat till att alla arbetsgivare ansvarar för att tillgängliggöra sina arbetsplatser för döva. Så sent som under hösten 2017 beslutade regeringen efter uppvaktning från Sveriges Dövas Riksförbund att i budgeten för 2018 avsätta 15 miljoner kronor för ”möjligheter till tolktjänst i arbetslivet”. Dock förstår regeringen inte att denna pott inte kan tillgodose alla döva arbetstagares tolkbehov, som kan uppgå till minst ett hundratal miljoner kronor.

Istället bör regeringen se närmare på den danska lösningen som slår vakt om att döva arbetstagare har rätt till tolk upp till 20 timmar per vecka. Eller ska vi dra lärdomen av domen och regeringens uttalande att det är fritt fram för alla arbetsgivare, inklusive börsbolag och myndigheter, att diskriminera döva som behöver tolk i arbetslivet? Med andra ord anses döva inte ha rätt att åtnjuta mänskliga rättigheter inklusive arbete på lika villkor som andra.

/Richard Sahlin, juris doktor

DOM: Richard Sahlin mot Södertörns högskola

Richard Sahlin
Richard Sahlin

Diskrimineringsombudsmannen förlorade idag (11 oktober 2017) i Arbetsdomstolen. I dom nr 51/17 finner AD att Södertörns högskola inte överträtt diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet när den inte anställde Richard Sahlin som lektor. De åtgärder som hade krävts för att anställa honom – det vill säga teckenspråkstolkning i undervisning och kontakt med kolleger upp till 450 timmar per år – var enligt AD inte att betrakta som skäliga att kräva.
Fortsätt läsa ”DOM: Richard Sahlin mot Södertörns högskola”

DEBATT: Gemensam artikel i Dagens juridik

Idag publicerar Dagens juridik en debattartikel om hur skyddet mot diskriminering kan förbättras. Organisationerna bakom debattartikeln är förutom Independent Living Institute även Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering, Malmö mot Diskriminering, Lika Unika, RFSL och Funktionsrätt Sverige.

Bakgrunden till att vi tillsammans skriver denna debattartikel är att vi inte var nöjda med de förslag till bättre skydd mot diskriminering som lades i utredningen SOU 2016:87. Det framgår av det remissvar som lämnades från Independent Living Institute.

I debattartikeln föreslår vi bland annat en översyn av rättssystemet så att den som utsatts för diskriminering inte ska behöva ta så stora ekonomiska risker. Det behövs också mer resurser till både DO och civilsamhället för att driva fler strategiska fall som för rättsutvecklingen framåt.

Läs hela debattartikeln på Dagens juridik

UPPSATS: Rätten till självständighet fundamental i Funktionsrättskonventionen

Csilla Gradwohl
Csilla Gradwohl (Foto: Cihan Cagatay)

Csilla Gradwohl har skrivit masteruppsatsen The right to live in the community om artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD eller Funktionsrättskonventionen). Artikel 19 om att ”leva självständigt och att delta i samhället” är independent living-artikeln framför andra. Den formulerades utifrån den erfarenhet som många människor med funktionsnedsättningar har av att tvingas bort från sina familjer för att leva instängda på institutioner och andra särskilda boenden. Att exkluderas och uteslutas från samhällsgemenskapen är något som fortfarande sker i stora delar av världen. Fortsätt läsa ”UPPSATS: Rätten till självständighet fundamental i Funktionsrättskonventionen”

INTERVJU: ”Individens rättigheter måste stärkas i Sverige”

Intervju med Laura Carlson om diskriminering och juridikens utveckling i Sverige

Laura Carlson
Laura Carlson

Laura Carlson är amerikansk och svensk jurist. Hon är docent vid Juridicum, Stockholms universitet och specialiserad på jämlikhetsfrågor, arbetsrätt och hur olika länders rättssystem fungerar.

Hennes doktorsavhandling från 2007 jämför det svenska sättet att tackla löne- och könsdiskriminering med de i EU, USA och Storbritannien. Föräldraledighet regleras genom lag och kollektivavtal, men i Sverige ligger lönesättningen enbart på arbetsmarknadens parter. I Storbritannien har man istället jobbat med konceptet “familjevänliga” arbetsplatser och i USA med att stärka diskrimineringsskyddet. Laura Carlsons slutsats var att ”den svenska modellen” måste ses över och bygga mer på rättvisa och access to justice (tillgång till rättssystemet) för att en förändring ska ske. Fortsätt läsa ”INTERVJU: ”Individens rättigheter måste stärkas i Sverige””

REMISSVAR: Bättre skydd mot diskriminering

Vårt remissvar angående utredningen Bättre skydd mot diskriminering SOU 2016:87

Ola Linder postar remissvaret
Ola Linder postar remissvaret om Bättre skydd mot diskriminering

Idag (18 september 2017) går remisstiden ut för att komma med synpunkter angående den statliga utredningen om Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87).

Independent Living Institute (där Lagen som verktyg finns) har tillsammans med STIL lämnat in ett remissvar där vi bland annat föreslår att:

  • DO bör hantera och besvara fler individanmälningar för att kunna driva fler processer.
  • den föreslagna Diskrimineringsnämnden inte bildas, eftersom det skulle skapa ännu mer förvirring och genom sin bristfälliga handläggning – och icke-bindande beslut – stänga ute utsatta grupper. En pilotfallsfond som kan driva på rättspraxis snabbare vore bättre!
  • antidiskrimineringsbyråerna, precis som utredningen föreslår, bör få ökat stöd, men att de inte ska detaljstyras av staten.
  • rättshjälpsreglerna och regleringen av rättegångskostnader i diskrimineringsmål behöver ändras så att enskilda kan få sina fall rörande mänskliga rättigheter och diskriminering rättsligt prövade.
  • bevisbörderegeln bör vara sådan att svaranden ska styrka att diskriminering inte skett om den som påstår att diskriminering skett gör detta antagligt.

Fortsätt läsa ”REMISSVAR: Bättre skydd mot diskriminering”

UPPSATS: Bristande tillgänglighet och högre studier

Frida Sandberg
Frida Sandberg

Frida Sandberg har nu i september 2017 blivit klar med magisteruppsatsen Bristande tillgänglighet och högre studier om hur studenter med funktionsnedsättning upplever sina universitetsstudier och det stöd de kan få från lärosätet. I en enkät som gick ut till studenter som varit i kontakt med samordnare (en funktion som varje högskola har för stöd till studenter med funktionsnedsättning) fick hon in 148 svar om studiesituation, stöd, upplevelser av diskriminering och bristande tillgänglighet.

Fortsätt läsa ”UPPSATS: Bristande tillgänglighet och högre studier”

NYHETSBREV: September 2017

Nyhetsbrev från Lagen som verktyg: september 2017

Den rättsliga och politiska utvecklingen

Ska arbetsgivare betala teckenspråkstolk?

Den 30 augusti hölls huvudförhandling i Arbetsdomstolen i ett mål som rör frågan om det är skäligt att kräva att en statlig myndighet i egenskap av arbetsgivare ska stå för teckenspråkskostnader. Richard Sahlin DO-anmälde Södertörns högskola för diskriminering efter att han 2015 – som den mest kvalificerade – nekats en lektorstjänst på grund av att högskolan bedömde kostnaderna för teckenspråkstolk bli för höga. DO stämde högskolan och argumenterade i rätten att en stor statlig myndighet borde kunna betala tolk och därmed främja anställning av personer med funktionsnedsättning. AD:s dom kommer den 11 oktober. Referat från huvudförhandlingen i AD Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: September 2017”

SEMINARIER: Hösten 2017

Lagen som verktygs jurist Ola Linder i dialog med civilsamhället
Lagen som verktygs jurist Ola Linder i dialog med civilsamhället

Under hösten fortsätter Lagen som verktyg att tillsammans med Från snack till verkstad (Funktionsrätt Sverige) och Myndigheten för delaktighet arrangera seminarier för kunskapsfördjupning och erfarenhetsutbyte om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Lagen som verktyg belyser hur Funktionsrättskonventionen förhåller sig till svensk diskrimineringslagstiftning och särskilt bristande tillgänglighet som diskriminering.

Vid alla seminarierna medverkar juristerna Ola Linder och Andrea Bondesson från Lagen som verktyg respektive Från snack till verkstad samt Myndigheten för delaktighets specialister på FN-konventionen.

Seminarier för civilsamhället

Civilsamhällets engagemang var avgörande för framtagandet av och spelar nu en nyckelroll för att rättigheterna i konventionen nu ska kunna förverkligas. Vi bjuder därför in förtroendevalda och intresserade i funktionshinderföreningar och antidiskrimineringsbyråer samt andra organisationer som verkar för mänskliga rättigheter till kvällsseminarier om hur man kan få till det lokala arbetet med CRPD, hur konventionens rättigheter kan konkretiseras och hur de får genomslag i exempelvis tillgänglighetsarbetet. Förbered dig genom att ta reda på hur din förening arbetar med CRPD och vilka frågor ni vill ta upp på seminariet!

Stockholm 18 oktober kl 18-20

(Ett samarbete med: Antidiskrimineringsbyrån Uppsala, Byrån för lika rättigheter och ADB Stockholm Syd)

Luleå 21 november kl 18-20

Umeå 22 november kl 17-19

Medverkan på MR-dagar

Trollhättan 24 oktober kl 12-13

Lagen som verktyg medverkar i en panel på Mänskliga rättigheters dag den 24 oktober kl 10-19 på Folkets hus, Trollhättan

Länk till programmet för Mänskliga rättigheters dag

Jönköping 10 november kl 9-10

På årets MR-dagar delar vi utställningsmonter med Från snack till verkstad och håller följande seminarium den 10 november kl 9-10:

Det är dags att få rätt! Men hur gör vi?

Seminarier för antidiskrimineringsbyråer