Nyheter

NYHETSBREV: Juni 2018

Läs Lagen som verktygs bok MOTVERKA FUNKTIONSDISKRIMINERING OCH FÖRÄNDRA SAMHÄLLET MED LAGEN SOM VERKTYG som gratis pdf eller beställ tryckt exemplar för 150 kr inklusive frakt. Maila emil@lagensomverktyg.se och sätt in pengar på bg 5040-0522 eller Swish 123 031 75 45 så kommer boken.

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: Juni 2018”

RÄTTSNYHET: Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning

I fallet där Vara kommun 2017 dömdes som ansvarig för diskriminering i form av bristande tillgänglighet har Göta hovrätt höjt diskrimineringsersättningen från 30.000 kr till 75.000 kr. Domen kom 15 maj 2018 efter att kommunen medgivit det höjda beloppet. Lagen som verktyg har nu efterforskat anledningen.

Skaraborgs tingsrätts dom den 24 maj 2017 var den första gällande bestämmelsen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering sedan lagändringen 2015. Vara kommun ansågs som ansvarig för diskriminering av eleven Sebastian Häregård, som utsatts för bristande tillgänglighet på sin grundskola Nästegårdsskolan i Vara. DO hade yrkat på 75.000 kr i diskrimineringsersättning, men domstolen kom fram till 30.000 kr. DO överklagade därför domen.

Tingsrättsdomen innehåller flera intressanta resonemang, som är av stort värde för förståelsen av den nya formen av diskriminering. Vissa resonemang kunde ha utvecklats mer för att vägleda andra hur bestämmelserna ska tolkas. Därför var det positivt att hovrätten meddelade prövningstillstånd och att processen fortskred rörande diskrimineringsersättningens storlek. Datum för huvudförhandling sattes ut och allt pekade på att saken skulle prövas av hovrätten.

Av hovrättens dom framgår däremot att Vara kommun medgett Diskrimineringsombudsmannens, DO, yrkande om att tillerkänna Sebastian Häregård diskrimineringsersättning om 75 000 kr. Eftersom yrkandet medgivits fann hovrätten att det fanns grund för att avgöra målet genom dom som slog fast skyldighet att betala diskrimineringsersättningen. Därmed avslutades målet i hovrätten.

DO:s hemsida har processföraren Anna Rosenmüller Nordlander sagt: ”Att kommunen nu väljer att medge den högre ersättningen är positivt eftersom det understryker allvaret i den här frågan. Det ska vara kännbart för utbildningsanordnaren att inte ha en skolmiljö som är anpassad för elever med funktionsnedsättning.”

DO:s processförare Karin Ernfors berättar för Lagen som verktyg att kommunen medgav talan under huvudförhandlingen innan sakframställningarna skulle genomföras. Under förhandlingen berördes inte om kommunen medgav talan för att de ansåg att diskrimineringen berättigade beloppet. Enligt DO är Sebastian nöjd med utgången i målet.

Christoffer Jensen, ombud för Vara kommun, uppgav för Lagen som verktyg  processekonomiska skäl som enda skäl till medgivandet av DO:s yrkade i hovrätten. Man kan bara spekulera i vad som ligger bakom kommunens beslut. Av någon anledning ansåg man det inte värt att fortsätta processen.

Även om det inte framgår av domen att kommunen anser att diskrimineringens natur berättigar diskrimineringsersättning om 75 000 kr välkomnar Lagen som verktyg hovrättsdomen. Det är visserligen olyckligt att hovrätten inte i sak prövade grunderna för de yrkanden som de lagts fram, men positivt att det yrkade beloppet dömts ut.

—Det är genom praxis från högre rätt och utvecklade resonemang som diskrimineringsskyddet får en tydligare innebörd, säger Ola Linder, jurist hos Lagen som verktyg. Oavsett parternas inställning till den utdömda ersättningens storlek kan domen ha en positiv verkan – bortom att Sebastian fått upprättelse – genom att användas som underlag i andra processer. Däremot hade domen sannolikt haft bättre effekt om den innehållit resonemang från rättens sida om kränkningens allvar.

WORKSHOP: Public Legal Education i St. Petersburg

Ola Linder i St. Petersburg
Ola Linder i St. Petersburg

Vad är syfte med att utbilda allmänheten om juridik? Hur ser folkbildningen om lag och rätt ut i Norden och nordvästra Ryssland? Finns behov av fortsatt utbyte i dessa frågor? Det var några av de frågor som behandlades under en workshop i St. Petersburg den 7 juni. Raoul Wallenberg Institutet hade bjudit deltagare från akademin och civilsamhället – bland annat Lagen som verktyg. Projektets jurist Ola Linder var på plats och rapporterar här från workshopen:

Det finns ingen enhetlig förståelse inom Norden och nordvästra Ryssland om vad som avses med Public Legal Education, PLE. Därför har Raoul Wallenberg Institutet 2017-2018 ett projekt för att påbörja ett arbete med en konceptualisering av PLE. Projektet ska öka utbytet mellan akademin och civilsamhället, och RWI kartlägger även hur civilsamhället jobbar med frågorna. Lagen som verktygs verksamhet visade sig i stora delar passa väl in i konceptet.

En tydlig avgränsning är att PLE inte innefattar rådgivning eller att företräda en enskild inför domstolar. Även om rättsprocesser kan innebära ett viss utbildande element så är det skilt från PLE. Att arbeta med journalistik i anslutning till strategiska rättsprocesser var däremot något som berördes under workshopen som en del i arbetet med strategisk processföring. PLE tar inte heller sikte på att utbildning av jurister bör breddas från att bara finnas inom formella akademiska program.

Huvudfokus för diskussionerna var insatser för att stärka allmänhetens eller vissa gruppers kunskap om juridiken och praktiska verktyg för att förverkliga rättigheterna i enskilda situationer. Ett exempel från Ryssland är en hotline som enskilda kan ringa om de utsätts för en svår situation med polisen. Lagen som verktyg lyfte sitt arbete med att kartlägga diskrimineringsskyddet för personer med funktionsnedsättning och beskriva vägar som enskilda och organisationer kan ta för att få sina rättigheter erkända av rättssystemet i enskilda fall och få upprättelse för överträdelser. Båda är exempel på ansträngningar för att göra juridiken tillgänglig och användbar i konkreta situationer.

Den praktiska dimensionen underströks under workshopen som en central del av konceptet PLE. Kunskap om rättigheterna utan vägar för att förverkliga dem saknar praktisk relevans. Om en person vet om att exempelvis yttrandefriheten är en rättighet, men inte hur den ska säkras vid en politisk manifestation eller liknande, saknar rättigheten relevans i praktiken. Skillnaden mellan juridikens ord och rättigheterna i praktiken var en dimension som representanter från flera länder upplevde som vanligt förekommande.

PLE bör även innehålla stöd för riskbedömningar kring vad olika beslut i olika skeden kan innebära för den enskilde. Dessutom bör insatserna ta utgångspunkt i målgruppens behov. Inom funktionshinderrörselsen innebär detta exempelvis att samråd med olika organisationer och en lyhördhet för behoven och intressena tas med i utformningen av utbildningarna. Med kunskap om rättigheternas materiella innebörd, metoder för att skydda dem och risker med olika handlingar är enskilda och grupper bättre rustade att värna sin rätt och lösa sina problem.

I sammanhanget lyftes att en nationell dimension måste finnas med i arbetet med PLE. Även om mänskliga rättigheter på olika sätt finns i alla berörda länder genom Europakonventionen behöver ett nationellt praktiskt och rättsligt förhållningssätt anläggas för att ge rättigheterna ett utbildningsmässigt värde. På så vis skiljer sig PLE mot Human Rights Education.

Det är oftast i konkreta situationer som frågor om rättigheter ställs på sin spets, och då behövs kunskap om gränsdragningar mellan rättighet och saker som inte skyddas, samt hur en kan gå tillväga för att garantera rättigheterna. I just diskrimineringsfrågor, som Lagen som verktyg arbetar med, är det mycket viktigt med bevisning (läs mer om detta i Lagen som verktygs bok Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg).

I mål om diskriminering är bevisningen viktig – i kombination med en argumentation förankrad i diskriminerings- och processrätten, samt sektorsjuridiken gällande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Finns dessa delar med förbättras förutsättningarna för upprättelse. Med en kritisk massa rättsfall kan även en bredare samhällsförändring ske.

Raoul Wallenberg-institutet med flera organisationer håller på att ta fram en rapport från workshopen med resultaten och behoven av ett fortsatt arbete och utbyte om PLE. Lagen som verktyg tar med sig mycket från workshopen och hoppas att utbytet fortsätter att utvecklas för att stärka organisationerna i sina arbeten för att utbilda allmänheten.

/Ola Linder

ANALYS: Viktig dom – men utan fördragskonform tolkning

Lagen som verktygs analys av domen i målet DHR mot Region Gävleborg

Gävle TR T 240-16 dom 20180611

Den 2 januari 2015 skulle Lars-Göran Wadén, som sitter i rullstol resa från Gävle till Österfärnebo för att besöka sin bror. Den planerade resan blev dock inte av eftersom han inte kunde komma ombord på bussen. Den aktuella bussen var visserligen utrustad med en trapplift men eftersom busschauffören inte hade utbildning för dess hantering var bussen inte tillgänglig för Lars-Göran. DO tittade på ärendet efter anmälan, men vidtog inga rättsliga åtgärder trots att de konstaterat att diskriminering kan ha skett. DO skrev i sitt beslut ANM 2015/14 att det var oklart om varaktigheten i relationen mellan Lars-Göran och bussbolaget var tillräckligt omfattande för att händelsen ska klassas som diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Fortsätt läsa ”ANALYS: Viktig dom – men utan fördragskonform tolkning”

INTERVJU: Anne Ramberg vill vara rättssamhällets vakthund

Anne Ramberg FOTO: Emil Erdtman

Fortsätt läsa ”INTERVJU: Anne Ramberg vill vara rättssamhällets vakthund”

UPPSATS: Har lagändringen om bristande tillgänglighet gjort någon skillnad?

Juristen Csilla Gradwohl har inom ramen för masterprogrammet i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet skrivit masteruppsatsen Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering – Har lagändringen i diskrimineringslagen gjort någon skillnad sedan 2015? I uppsatsen utforskar hon diskrimineringsförbudet bristande tillgänglighet som infördes  i den svenska diskrimineringslagen 2015. Hon analyserar den rättspraxis som hittills utvecklats: de tre målen angående Vara kommun, Region Gävleborg och Södertörns högskola. Den 13 juni kl 13 presenterar hon uppsatsen på Independent Living Institute i Farsta. Alla är välkomna. Nedan sammanfattas uppsatsen:

Fortsätt läsa ”UPPSATS: Har lagändringen om bristande tillgänglighet gjort någon skillnad?”

RÄTTSNYHET: Region Gävleborg diskriminerade bussresenär

Efter 3,5 år kom domen (Gävle TR T 240-16 dom 20180611) efter tingsrättsförhandlingen den 21 maj. Det var diskriminering när Lars-Göran Wadén inte kunde åka med en buss i Gävle den 2 januari 2015. Region Gävleborg är som huvudman för kollektivtrafiken ansvarig, enligt beslut i Högsta domstolenDiskrimineringsombudsmannen la ner fallet 2015, men DHR drev det vidare i Gävle tingsrätt.

—Det är en unik dom och en stor framgång för DHR och upprättelse Lars-Göran Wadén, skriver DHR på sin webb. För första gången har en organisation drivet ett diskrimineringsärende angående bristande tillgänglighet i domstol och vunnit.

 

BOK: Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg

Bokomslag Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg
Bokomslag Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg

Beställ ditt tryckta exemplar av Lagen som verktygs bok Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg (pdf) genom att maila din postadress till emil@lagensomverktyg.se och sätta in 150 kr (frakt ingår) på bg 5040-0522 eller Swish 123 031 75 45.

Baksida Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg
Baksida Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg

SPEECH: Using the Law as a Tool for Social Change

At Independent Living Institute´s international conference on May 30 professor Gerard Quinn – professor  of Law, Leeds University (UK), former founding director of the Centre for Disability Law & Policy, National University of Ireland (Galway) and currently Wallenberg Chair, Wallenberg Institute & Faculty of Law, University of Lund – held this speech on the rule of strategic litigation in democratic societies.
Gerard Quinn
Gerard Quinn

Fortsätt läsa ”SPEECH: Using the Law as a Tool for Social Change”

UNDERSÖKNING: Kommunerna brister i sin tillsyn av enkelt avhjälpta hinder

Enligt plan- och bygglagen ska ”enkelt avhjälpta hinder” alltid undanröjas, men mycket återstår att göra.  Kommunernas byggnadsnämnder ansvarar för tillsyn över att plan- och bygglagen följs. Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva har granskat hur kommunerna hanterar enkelt avhjälpta hinder och finner mycket som behöver utvecklas – inom kommunerna, men också i lagstiftningen. Fortsätt läsa ”UNDERSÖKNING: Kommunerna brister i sin tillsyn av enkelt avhjälpta hinder”

RÄTTSNYHET: Förhandling i mål DHR mot Region Gävleborg

Efter att Högsta domstolen i ett tidigare beslut konstaterat att det är Region Gävleborg som skall hållas ansvarig för eventuella brister i kollektivtrafiken, så togs diskrimineringsfrågan den 21 maj 2018 upp på nytt i Gävle tingsrätt. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Förhandling i mål DHR mot Region Gävleborg”

NYHETSBREV: Maj 2018

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: Maj 2018”

INTERVJU: Agneta Söder – Rätten till utbildning tillgodoses inte

Agneta Söder
Agneta Söder

Rätten till utbildningen fastslås i såväl internationella som nationella bestämmelser. I Barnkonventionens artikel 28 kan man läsa att alla barn, det vill säga personer under 18 år, skall erkännas en gratis grundskoleutbildning och i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förtydligas i artikel 24 att denna rättighet även tillfaller personer med funktionsnedsättning. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Agneta Söder – Rätten till utbildning tillgodoses inte”

OVERVIEW: New articles about Disability Discrimination Law

In 2018 Norway established a new discrimination tribunal. In Finland the Discrimination Board can order the adoption of reasonable accommodation measures. In Denmark, positive treatment of people with disabilities is undertaken in certain areas of society. And what about Iceland – and Sweden? Today The Law as a tool project with support from former project leader and nowadays researcher in Discrimination Law Paul Lappalainen publish an overview of the Discrimination legislation in the Nordic countries.
We also publish an article by student in Human Rights law Csilla Gradwolh about the global development of legal protection against discrimination. This article explores the first anti-discrimination laws in the United States and how they have inspired the rest of the world. Emphasis is given to the key role civil society has played and could play for a stronger protection of Human Rights.
We urge participants at our International conference May 30 to read through and of course comment on any error found.
MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94