”Styrkan är att den är samskapad med målgrupperna”

Bedömningsverktyget är tänkt att mäta hur långt vi i Sverige har kommit för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självbestämt liv. Det är också, kanske framför allt, ett verktyg som ska kunna hjälpa myndigheter, kommuner, regioner och beslutsfattare på olika nivåer i samhället, det vill säga de så kallade skyldighetsbärarna, i sin strävan att uppfylla de krav Artikel 19 i Funktionsrättskonventionen ställer. I förra veckan hade vi vårt webbinarium om Bedömningsverktyget. Se webbinaririet på Youtube och/eller läs referatet nedan.

Närbild på Suzanne

Det som är den stora styrkan med Bedömningsverktyget, jämfört med andra underlag för revision på området, är att den är skapad i samarbete med rättighetsbärarna själva. Det sade Mari Siilsalu som jämte Suzanne Elmqvist tagit fram verktyget.

Mycket som kommit fram

Suzanne Elmqvist beskrev processen, hur de haft en lång rad samarbeten med representanter från olika målgrupper med olika typer av funktionsnedsättningar för att få bredd och för att få med så många aspekter som möjligt.
– På så sätt kom det fram en massa saker som annars inte skulle kommit fram. I en grupp hade vi till exempel en person som endast hade vissa bestämda telefontider att förhålla sig till i sin livsnödvändiga kontakt med en myndighet. Men vad gör man då om man har telefonskräck? Då är ju hela den kommunikationskedjan bruten från start.
Mari Siilsalu hänvisade till ”inget om oss utan oss”, att målgruppen ska involveras:
– Att använda Bedömningsverktyget är ett sätt göra det, sade hon.

Camilla Johansson talar på delaktighetsdagen-
Camilla Johansson, enhetschef, Partille kommun.

”Herregud, vad ska det bli av det här?”

En person som tillhör skyldighetsbärarna, Camilla Johansson, enhetschef i Partille kommun, har varit med i utformningen av verktyget. Hon satt också med i panelen på webbinariet och vittnade om en viss bävan då hon tog sig an uppgiften:
– När jag gick in i det här projektet tänkte jag att ”herregud vad ska det bli av det här? Så många ord och en sådan textmassa!” Och idag sitter vi och tittar på färdiga produkten… Det känns fantastisk att ha varit med om den resan.
Camilla Johansson tror att verktyget kan komma till stor nytta.
– Det kommer att stödja oss i vår process framåt i verksamheten och att tillsammans med brukarna kunna jobba vidare för att ge ett stöd som faktiskt gör skillnad – att de själva ska kunna påverka hur de får sitt individuella stöd. Och också jobba med att öka tillgängligheten i samhället generellt.

Alla måste med på tåget

Många av diskussionerna under webbinariet utmynnade i vikten av att få med även andra sektorer i samhället, alltså även de som generellt inte jobbar med funktionshinderfrågor.
– Det är en utmaning att få med alla andra delar av kommunala sektorn på tåget. Pratar man tillgänglighet krävs till exempel att byggnadskontoret är med om man till exempel planerar ett nytt torg, sade Camilla Johansson.
Susanne Berg, med mångårig erfarenhet av arbete i framförallt personlig assistans-rörelsen, hade varit inne på Partille kommuns hemsida och noterat att det fanns en del som tydde på att de inte levde upp till kraven i Artikel 19. Till exempel såg hon att rätten att bo var och med vem man vill (Artikel 19a) inte är genomförd. Camilla svarade att de ”visst hade en lång väg kvar att gå”.
– Det är en fråga som vi som kommun behöver jobba med. Vi har just börjat arbeta med Bedömningsverktyget och i och med att vi ännu bara jobbat med det på ”min nivå” är det frågor som vi måste driva uppåt, tänker jag.

Mari Silsalu. Utdrag ur skärmdump.

God samverkanskultur

Samtidigt lyfte Camilla Johansson det goda samarbetet just i Partille, till exempel mellan de som arbetar med myndighetsutövning och de på utförarsidan. Hon tog i det sammanhanget upp Delaktighetsdagen, som Artikel 19 som verktyg var inbjudna till under hösten. På den deltog anställda på många olika nivåer, representanter från Länsstyrelsen och lokala politiker. De har en tradition av god samverkanskultur i Partille, sade hon. Mari Siilsalu spann vidare på den tråden:
– Intressant. Konventionen kräver just samarbeten på alla politiska nivåer inom funktionshinderområdet men också med de aktörer som har generellt samhällsansvar. Till exempel när miljöer, samhällstjänster eller produkter ska designas. När vi formade det här verktyget hade vi just det i åtanke. Så jag hoppas att det ska öka medvetenheten för alla de ansvariga aktörerna och att det även ska användas av dem. Alla måste vara med på båten om Artikel 19 ska genomföras, sade Mari Siilsalu.

 

Ta del av vårt material!

ILI- och Allmänna arvsfonds-projektet Artikel 19 som verktyg tar slut den sista mars och vi avslutar med att presentera våra fem slutprodukter i varsitt webbinarium. Följ länkarna nedan om du vill hitta material som antingen kan beställas eller laddas ner kostnadsfritt, se på webbinarierna på Youtube eller läsa mer om produkterna eller webbinarierna.

Studiecirkelmaterial för studiecirklar om Artikel 19

Barometern för självbestämmande – hur mycket självbestämmande har du?

PA-guiden – tips om rekrytering av personliga assistenter (sidan ännu inte klar)

Bedömningsvertyget – stöd till skyldighetsbärarna att leva upp till Artikel 19 (sidan ännu inte klar)

Gapanalysen – skillnaden mellan Artikel 19 och den svenska lagstiftningen

Allt material är ännu inte klart och vi uppdaterar sidorna vartefter.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen och för att vi ska veta hur många besök webbplatsen får med hjälp av Google analytics. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng