TRIPS – innovationer för tillgänglighet i kollektivtrafiken

Independent Living Institute (ILI) leder det svenska arbetet inom EU-projektet TRIPS. Syftet med projektet är att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig. Flera europeiska städer deltar och Stockholmsgruppen leds av Jamie Bolling och Rahel Abebaw Atnafu från ILI. – Det finns många projekt som handlar om tillgänglighet i transportsektorn med det här utgår ifrån oss som har … Fortsätt läsa ”TRIPS – innovationer för tillgänglighet i kollektivtrafiken”

Artikel 19.s transformativa kraft ännu inte utnyttjad

Ola Linder slutar som projektledare på Artikel 19 som verktyg. När han nu, efter snart två och ett halvt år, sammanfattar sin tid i projektet säger han att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättnings artikel 19 innehåller så mycket substans att den hela tiden varit intressant att jobba med. – Och då är … Fortsätt läsa ”Artikel 19.s transformativa kraft ännu inte utnyttjad”

Vems val 11, Podcast om självbestämmande och NPF med Mim och Simon

Vems val? nr 11! Podden om funktionshinder, mänskliga rättigheter och självbestämmande. Avsnittets huvudpersoner kommer från Partille vi arbetat med mycket i projektet, musikern Simon Torell och egenföretagaren Mim Sörensson. Samarbetet innefattar en grupp med habiliterande verksamhet inom Partille kommun som Mim leder. Från projektet har vi med oss Mari Siilsalu och Suzanne Elmqvist. Ladda ner … Fortsätt läsa ”Vems val 11, Podcast om självbestämmande och NPF med Mim och Simon”

NYHETSBREV: juni 2021 – Hur väl följs Artikel 19 i Sverige?

Ett av Artikel 19 som verktygs viktigaste arbeten är nu offentliggjort. Vi har tagit fram ett bedömningsverktyg som ska mäta hur bra eller dåligt Sverige lever upp till Funktionsrättskonventionens artikel 19. I detta nyhetsbrev också: Almedalen-tips, Universal design for Learning, analys av Tillgänglighetsdirektivet, Maria Johanssons diskrimineringsfall, om vårt studiecirkelmaterial och att Raoul Wallenberginstitutet skrivit om … Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: juni 2021 – Hur väl följs Artikel 19 i Sverige?”

Almedalen-tips!

Artikel 19 som verktyg deltar inte själva på årets Almedalsvecka. Men trots det finns ändå en rad seminarier som tar upp våra frågor och vi har sammanställt en lista på det vi tror är mest Artikel 19-relaterat. Årets upplaga av Almedalsveckan är helt digital och pågår bara fyra dagar, med start söndag 4/7. Vi flaggar … Fortsätt läsa ”Almedalen-tips!”

Raul Wallenberg-institutet skriver om Artikel 19 som verktyg

Raoul Wallenberg-institutet, RWI, skriver i sin  årsrapport, Year in Review 2020 två olika artiklar om vårt projekt. Texterna i rapporten, som bara finns på engelska, fungerar utmärkt som sammanfattningar på vad projektet Artikel 19 som verktyg i grund och botten handlar om. Den första artikeln, på sidan 35 och 36, handlar om projektet generellt. Bland … Fortsätt läsa ”Raul Wallenberg-institutet skriver om Artikel 19 som verktyg”

Fixa en studiecirkel!

Efter erfarenheter av ett antal genomförda studiecirklar har vi nu uppdaterat studiematerialet till Självbestämmandecirkeln – för ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen.   I samband med att studiematerialet har blivit uppdaterat vill vi nu också passa på att tipsa om att genomföra en studiecirkel! Vi är övertygade om att ju fler rättighetsbärare som känner till och … Fortsätt läsa ”Fixa en studiecirkel!”

Om tillgänglighetsdirektivet gällde från året 2001, vilka anmälningar om diskriminering på anmälningstjänsten.se hade det tillämpats på?

Tillgänglighetsdirektivet är omfattande och kommer enligt beräkningar att kosta tio miljarder kronor att genomföra samt en miljard kronor per år i löpande kostnader (se “Betänkande av Utredningen om genomförandet av tillgänglighetsdirektivet” SOU 2021:44 , konsekvensanalyser, sidan 431). Men vad omfattar Tillgänglighetsdirektivet egentligen? Svaret hittar jag i samma dokument – bank och e-handel svarar för nästan … Fortsätt läsa ”Om tillgänglighetsdirektivet gällde från året 2001, vilka anmälningar om diskriminering på anmälningstjänsten.se hade det tillämpats på?”

Spirande intresse för Universal Design for Learning

En universellt utformad lärmiljö eller Universal Design for Learning, UDL, handlar om att göra lärandet tillgängligt för alla elever.  Individuella anpassningar ska göras generella och det gynnar alla! Det menar Linda Plantin Ewe, Fakulteten för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad. – Även om du inte har exempelvis dyslexi så kan du ändå vara hjälpt av att också … Fortsätt läsa ”Spirande intresse för Universal Design for Learning”

NYHETSBREV: maj 2021 – Fattigdom – en funktionsrättsfråga

”Sverige stod en gång som modell för välfärdsstaten. Sverige var det land i Europa med lägst risk för fattigdom och social exkludering. Tio år senare har risken för fattigdom för personer med funktionsnedsättning vuxit snabbast i EU. En av världens rikaste länder har sparat på insatser för personer med funktionsnedsättning.” Det skriver Mia Ahlgren, Funktionsrätt … Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: maj 2021 – Fattigdom – en funktionsrättsfråga”

Ett liv i fattigdom

Kombinationen av att inkomsterna är låga, hyrorna höga och att de har en relativt hög skatt, gör att många personer med intellektuell funktionsnedsättning går minus varje månad. Det säger Julia Henriksson, Förbundsjurist på FUB. – I de flesta fall skjuter anhöriga till pengar. Och på så sätt syns inte fattigdomen. FUB har årligen sedan 2014 … Fortsätt läsa ”Ett liv i fattigdom”

Omedvetenhet om fattigdom

Ekonomisk utsatthet, eller fattigdom helt enkelt, hörs allt oftare som starkt bidragande orsak till att många personer med funktionsnedsättning inte har chans att leva som andra. Men fattigdom är inte så lätt att prata om. Det får Janna Olzon och Karolina Celinska erfara när de arbetar med frågan i DHR. – När man använder ordet … Fortsätt läsa ”Omedvetenhet om fattigdom”

Betydligt högre risk för fattigdom för personer med funktionsnedsättning

Sverige har under de senaste tio åren sparat på insatser för personer med funktionsnedsättningar. Trots att Sverige klarade sig relativt bra under den ekonomiska krisen 2008 vidtogs åtgärder som drabbade personer med funktionsnedsättningar värre än i länder som drabbades mycket hårt av krisen, exempelvis Grekland. Personer med funktionsnedsättning drabbades extra hårt av åtgärderna för att … Fortsätt läsa ”Betydligt högre risk för fattigdom för personer med funktionsnedsättning”

Kommunikation med personer med flerfunktionsnedsättning

Under tre år har arvsfondprojektet Vi är med arbetat med kommunikation med personer med flerfunktionsnedsättning. I projektet skapades en struktur kring varje deltagare och var och en fick pröva olika kommunikationshjälpmedel. Målet har varit att de ska få ett mer aktivt liv, kunna göra egna val och få ett bättre samspel med omgivningen. Nu är … Fortsätt läsa ”Kommunikation med personer med flerfunktionsnedsättning”

NYHETSBREV: april 2021 – Ljusning för MR-frågor i sikte

När frågan om framtiden i spåren av Coronapandemin diskuterades på vårt webbinarium på MR-dagarna spådde de flesta att pandemin skapat utrymme för en bättre politik framöver. Och nästa år kanske det finns ett svenskt MR-institut som hjälper till att lyfta frågorna. Men inget kommer att ske utan fortsatt hårt arbete i Funktionsrättsrörelsen, manar flera röster … Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: april 2021 – Ljusning för MR-frågor i sikte”