WORKSHOP: Public Legal Education i St. Petersburg

Ola Linder i St. Petersburg
Ola Linder i St. Petersburg

Vad är syfte med att utbilda allmänheten om juridik? Hur ser folkbildningen om lag och rätt ut i Norden och nordvästra Ryssland? Finns behov av fortsatt utbyte i dessa frågor? Det var några av de frågor som behandlades under en workshop i St. Petersburg den 7 juni. Raoul Wallenberg Institutet hade bjudit deltagare från akademin och civilsamhället – bland annat Lagen som verktyg. Projektets jurist Ola Linder var på plats och rapporterar här från workshopen:

Det finns ingen enhetlig förståelse inom Norden och nordvästra Ryssland om vad som avses med Public Legal Education, PLE. Därför har Raoul Wallenberg Institutet 2017-2018 ett projekt för att påbörja ett arbete med en konceptualisering av PLE. Projektet ska öka utbytet mellan akademin och civilsamhället, och RWI kartlägger även hur civilsamhället jobbar med frågorna. Lagen som verktygs verksamhet visade sig i stora delar passa väl in i konceptet.

En tydlig avgränsning är att PLE inte innefattar rådgivning eller att företräda en enskild inför domstolar. Även om rättsprocesser kan innebära ett viss utbildande element så är det skilt från PLE. Att arbeta med journalistik i anslutning till strategiska rättsprocesser var däremot något som berördes under workshopen som en del i arbetet med strategisk processföring. PLE tar inte heller sikte på att utbildning av jurister bör breddas från att bara finnas inom formella akademiska program.

Huvudfokus för diskussionerna var insatser för att stärka allmänhetens eller vissa gruppers kunskap om juridiken och praktiska verktyg för att förverkliga rättigheterna i enskilda situationer. Ett exempel från Ryssland är en hotline som enskilda kan ringa om de utsätts för en svår situation med polisen. Lagen som verktyg lyfte sitt arbete med att kartlägga diskrimineringsskyddet för personer med funktionsnedsättning och beskriva vägar som enskilda och organisationer kan ta för att få sina rättigheter erkända av rättssystemet i enskilda fall och få upprättelse för överträdelser. Båda är exempel på ansträngningar för att göra juridiken tillgänglig och användbar i konkreta situationer.

Den praktiska dimensionen underströks under workshopen som en central del av konceptet PLE. Kunskap om rättigheterna utan vägar för att förverkliga dem saknar praktisk relevans. Om en person vet om att exempelvis yttrandefriheten är en rättighet, men inte hur den ska säkras vid en politisk manifestation eller liknande, saknar rättigheten relevans i praktiken. Skillnaden mellan juridikens ord och rättigheterna i praktiken var en dimension som representanter från flera länder upplevde som vanligt förekommande.

PLE bör även innehålla stöd för riskbedömningar kring vad olika beslut i olika skeden kan innebära för den enskilde. Dessutom bör insatserna ta utgångspunkt i målgruppens behov. Inom funktionshinderrörselsen innebär detta exempelvis att samråd med olika organisationer och en lyhördhet för behoven och intressena tas med i utformningen av utbildningarna. Med kunskap om rättigheternas materiella innebörd, metoder för att skydda dem och risker med olika handlingar är enskilda och grupper bättre rustade att värna sin rätt och lösa sina problem.

I sammanhanget lyftes att en nationell dimension måste finnas med i arbetet med PLE. Även om mänskliga rättigheter på olika sätt finns i alla berörda länder genom Europakonventionen behöver ett nationellt praktiskt och rättsligt förhållningssätt anläggas för att ge rättigheterna ett utbildningsmässigt värde. På så vis skiljer sig PLE mot Human Rights Education.

Det är oftast i konkreta situationer som frågor om rättigheter ställs på sin spets, och då behövs kunskap om gränsdragningar mellan rättighet och saker som inte skyddas, samt hur en kan gå tillväga för att garantera rättigheterna. I just diskrimineringsfrågor, som Lagen som verktyg arbetar med, är det mycket viktigt med bevisning (läs mer om detta i Lagen som verktygs bok Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg).

I mål om diskriminering är bevisningen viktig – i kombination med en argumentation förankrad i diskriminerings- och processrätten, samt sektorsjuridiken gällande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Finns dessa delar med förbättras förutsättningarna för upprättelse. Med en kritisk massa rättsfall kan även en bredare samhällsförändring ske.

Raoul Wallenberg-institutet med flera organisationer håller på att ta fram en rapport från workshopen med resultaten och behoven av ett fortsatt arbete och utbyte om PLE. Lagen som verktyg tar med sig mycket från workshopen och hoppas att utbytet fortsätter att utvecklas för att stärka organisationerna i sina arbeten för att utbilda allmänheten.

/Ola Linder

INTERVJU: Fredrik Bergman – Sverige behöver en fördjupad konstitutionell dialog

Fredrik Bergman Foto: Emil Erdtman
Fredrik Bergman Foto: Emil Erdtman

Juristen Fredrik Bergman är ny tillförordnad vd på Centrum för rättvisa. Han berättar stiftelsens spännande historia för Lagen som verktyg. Den börjar med att moderaternas nuvarande partisekreterare Gunnar Strömmer för snart 20 år sedan jobbade på Institute for Justice i USA, en så kallad public interest law firms som med hjälp av strategisk processföring vill påverka samhället i en viss riktning.   Fortsätt läsa ”INTERVJU: Fredrik Bergman – Sverige behöver en fördjupad konstitutionell dialog”

REPORTAGE: Lagen som verktyg föreläste för ledarhundsförare

Maria Chöler och Ola Linder från Lagen som verktyg föreläser för Sveriges ledarhundsförare
Maria Chöler och Ola Linder från Lagen som verktyg föreläser för Sveriges ledarhundsförare

Den lilla stugan i Skatås, Göteborg, fylldes av aktivitet då ledarhundsekipagen anlände den 18 november (2017). Stämningen var god, det pratades och skrattades och ett antal stora labradorer nosade intresserat på varandra. Det tog lite tid innan alla hunnit finna en sittplats vid de stora träborden i lokalen och hundarna rullat ihop sig likt kringlor vid sina hussar och mattars fötter, men därefter kunde dagens kurs starta. Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Lagen som verktyg föreläste för ledarhundsförare”

CIVILSAMHÄLLE: Sveriges ledarhundsförare vill ha tydligare diskrimineringslag

Till Anmälningstjänsten har det kommit in 46 anmälningar från personer som använder ledarhund och nekats inträde till affärer, restauranger, bussar, gym, kyrkor, biografer, teatrar och konsertlokaler. Synskadade har nekats anställning och utbildning med hänvisning till att de använder ledarhund. Fortsätt läsa ”CIVILSAMHÄLLE: Sveriges ledarhundsförare vill ha tydligare diskrimineringslag”

CIVILSAMHÄLLET: DHR:s arbete med strategisk processföring

Rasmus Isaksson intervjuas av Emil Erdtman
Rasmus Isaksson intervjuas av Emil Erdtman

Tillgänglighetsmarschen och Torsdagsaktionen var den svenska funktionshindersrörelsens metod att kräva en skärpt diskrimineringslagstiftning som även inkluderar otillgänglighet som en form av diskriminering. Fortsätt läsa ”CIVILSAMHÄLLET: DHR:s arbete med strategisk processföring”