Föreningen

Föreningen Med lagen som verktyg

nu tar vi Swish: 123 031 75 45

Föreningen Med lagen som verktyg (MLSV) motarbetar diskriminering och försvarar och främjar de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

Independent Living Institute, STIL, DHR och SRF har tagit initiativet till föreningen Med lagen som verktyg. Föreningen driver medlemmarnas diskrimineringsärenden – om nödvändigt – i domstol. Utöver detta informerar föreningen om civila och mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättningar, ger råd och information kring funktionshinderdiskriminering, samlar in medel till en processfond och samarbetar med ett rättsnätverk som ibland kan åta sig fall pro bono (utan eller låg ersättning).

Det långsiktiga målet är en fristående juridisk person med representanter från funktionshinder- och människorättsorganisationer med kunskapsmässiga och ekonomiska förutsättningarna att driva arbetet mot funktionshinderdiskrimineringen framåt. Med lagen som verktyg vill vi försvara de mänskliga rättigheter som människor med funktionsnedsättning har. På sikt leder det till minskad diskriminering och bättre levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättningar.

Föreningen arbetar för detta mål genom att:

  • bidra till rättspraxis i diskrimineringsfall på grund av funktionsnedsättning,
  • öka och sprida medvetenhet om diskriminering av personer med funktionsnedsättning och hur den bekämpas,
  • öka och sprida den juridiska expertisen om diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

Föreningen har sin grund i Independent Living-rörelsens tankesätt och har ett nära samarbete med Independent Living Institute. Projektet och föreningen Med lagen som verktyg har ett nära samarbete och kompletterar varandra.

Föreningens Stadgar

Bli medlem

Du som vill engagera dig för ett samhälle där människor med funktionsnedsättning inte diskrimineras och ser juridiken som en väg dit är välkommen som enskild medlem. Vi behöver ditt engagemang. När du blir medlem ges också möjlighet för dig att genom föreningen driva eventuella fall där du diskriminerats.

Att driva ett diskrimineringsärende kan nämligen vara påfrestande och även innebära ekonomiska risker. Som medlem får du hjälp av engagerade jurister att driva ditt ärende och stöd via processfonden att eliminera ekonomiska risker i samband med en eventuell process. Relationen mellan förening och medlem regleras i detta Medlemsavtal.

För att ansöka om medlemskap för första gången skickar du ett mail till info@mlsv.se

med:

Medlemsavgiften är 250 kr per år och betalas till vårt bankgironummer 631-5725 (eller Swish 123 031 75 45). Skriv ditt namn och din e-postadress som referens när du gör inbetalningen. När du förnyar ditt medlemskap gör du på samma sätt.

Stödmedlemmar

Du, din förening, ditt företag eller annan sammanslutning kan också främja vårt mål och arbetssätt genom att bli stödmedlem. Det kostar 3000 kr per år, men även större belopp är välkomna. Stödmedlemmar har inte rösträtt vid föreningens årsmöte.

Nuvarande stödmedlemmar är:

För att ansöka om att bli stödmedlem, sätt in 3 000 kr/år in på bankgironummer 631-5725 och skicka ett mail med organisationens uppgifter till caroline@independentliving.org

Processfond

I det svenska rättssystemet kan det medföra stora ekonomiska risker att driva diskrimineringsmål till domstol, eftersom den kärande parten riskerar att betala rättegångskostnader även för motparten. Därför har föreningen Med lagen som verktyg startat en processfond för att betalar kostnader i samband med medlemmars diskrimineringsmål.

Processfonden finansieras förutom av donationer av föreningens medlemsavgifter och hälften av medlemmars eventuella diskrimineringsersättning (skadestånd) eller kontanta förlikningar i mål som föreningen drivit åt medlemmen. Detta regleras i avtalet mellan medlemmarna och föreningen.

Om du eller din organisation, företag eller annan sammanslutning vill stödja oss ekonomiskt går det bra att donera till fonden. Behovet är stort För att donera till processfonden betalar du den summa du vill donera till vårt bankgirokonto 631-5725 eller Swish 123 031 75 45.

I meddelandefältet skriver du din e-postadress, så kontaktar vi dig. Vi vill gärna ha fortsatt kontakt och tacka för din donation, samt veta vad du vill att det ska stå i listan över donatorer. Det går förstås bra att vara anonym i listan. Om du vill vara helt anonym, dvs även gentemot oss, går det naturligtvis också bra. Skriv i så fall vad du vill att det ska stå i listan över donationer i meddelandefältet istället.

Du som donerar kommer att listas på vår förteckning över donatorer. Donatorer som bidragit med 1 000 kr eller mer visas under innevarande verksamhetsår överst, i fetstil, i listan över donatorer. De senaste 10 donatorerna som bidragit med mindre än 1 000 kr listas under dem. Det går naturligtvis bra att vara anonym som donator.

Donatorer

  • Barbro och Sune Filipsson

Bakgrund – varför vi bildade föreningen

Sverige saknar historia av att använda juridiken i arbetet för samhällsförändringar. Det har däremot med framgång skett i andra länder, exempelvis i USA, där man sommaren 2015 firade ett kvarts sekel med ADA, Americans with Disabilities Act. ADA är lagstiftningen som i USA lett till stora förbättringar inom utbildning, på arbetsmarknaden och framför allt när det gäller tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Att jämföra tillgängligheten i USA med den i Sverige är som natt och dag. Sverige ligger decennier efter.

I Sverige har traditionen varit att istället för att skapa medborgerliga rättigheter förlita sig på den goda viljan och politiken. Det har stiftats gott om lagar, handlingsprogram och löften: lagen om handikappanpassad kollektivtrafik1979; tillägget till plan och bygglagen 2001 som skulle avlägsna enkelt avhjälpta hinder (vilka skulle ha varit borta 2010); och pampiga projekt som Stockholm världens mest tillgängliga huvudstad 2010, samt många fler som glömdes bort efter bara några år utan att leda till någon egentlig förändring. För att stärka juridikens ställning bildades 2015 föreningen Med lagen som verktyg. Samma år infördes bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagstiftningen. För att lagstiftningen ska få effekt krävs rättsfall som visar hur lagen ska tolkas och användas. För det krävs att lagen används av individer och därför behövs föreningen.

Vi som bildat föreningen är en grupp personer med anknytning till stora funktionshinderförbund eller Independent Living-rörelsen, och jurister med fokus på mänskliga rättigheter. Vissa av oss har egna funktionsnedsättningar, andra inte. Vi vill se föreningen växa för att förändra situationen för personer med funktionsnedsättning. Människor med funktionsnedsättning nekas fortfarande samma villkor som människor utan funktionsnedsättning tar för givna på arbetsmarknaden, i den byggda miljön och det övriga samhället. Vi är trötta på allt offentligt skryt om hur bra vi har det. Trötta på alla löften om hur mycket bättre det ska bli om några år. Arbetet mot negativ särbehandling i Sverige går alldeles för långsamt och vi vill pröva nya vägar.

Uppdrag – vad föreningen gör

Föreningen Med lagen som verktyg (MLSV) använder lagar och juridik för att förändra samhället för medborgare med funktionsnedsättning. Med lagen som verktyg vill vi försvara de mänskliga rättigheter – medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter – som människor med funktionsnedsättning har. Detta gör vi genom att:

  • driva rättsprocesser och skapa rättspraxis
  • utbilda rörelsen och juristkåren
  • sprida information om och driva debatt om gruppens rättigheter, rättigheternas implementering och hur de försvaras.

Föreningen syftar till att förbättra kunskapen om diskriminering på grund av funktionsnedsättning, och rättigheter och hur man utkräver dem. Föreningen ska hjälpa medlemmar som upplever att de särbehandlats negativt – diskriminerats – på grund av sin funktionsnedsättning med information, råd och stöd. I detta syfte kan föreningen i vissa fall förmedla pro bono (gratis) juristhjälp. Föreningen driver då rättsfallet utan kostnad för medlemmen.

Föreningen ska bidra till att internationella styrdokument, som Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, omsätts till svensk rättspraxis. Så långt som möjligt ska vi använda och testa befintlig svensk lagstiftning. Om den visar sig otillräcklig kan vi arbeta för förbättringar i lagen. Men först måste vi bevisa att de behövs.

Arbetssätt – hur föreningen arbetar

Med lagen som verktyg planerar att ordna föredrag och seminarier i syfte att fördjupa kunskapen om juridiska rättigheter och hur de försvaras. När vi har möjlighet planerar vi att ge ut ett nyhetsbrev med information om rättsfall, statistik och nyheter relaterade till föreningens arbete. Med en guide på hemsidan kommer tips för de som vill agera mot en diskriminerande verksamhet spridas.

En central del av föreningens verksamhet utöver ovanstående är att förmedla jurister som jobbar pro bono (gratis) till föreningens medlemmar när de utsatts för diskriminering. Alla ärenden kan dock inte få ett sådant stöd beroende på tillgång till juristhjälp och ärendets natur. Hur prioriteringen sker och hur ansvaret fördelas mellan medlemmen och föreningen i ett rättsfall behandlas i medlemsavtal mellan föreningen och medlemmen.

Om föreningen beslutar att driva ett fall i domstol ska inte den enskilde medlemmen riskera några kostnader. Föreningen står för dem. Dock ska i första hand medlemmens eventuella egna rättshjälpsförsäkring användas. I ett civilmål av denna typ ställs krav på skadestånd. När det gäller mål utifrån diskrimineringslagen kallas skadestånd för diskrimineringsersättning. Om kravet på diskrimineringsersättning är lägre än halva prisbasbeloppet (22 150 kr 2016) behöver den stämmande parten inte betala motpartens rättegångskostnader om målet förloras. Övriga kostnader i samband med en rättegång betalas av föreningens processfond.

I civilrättsliga mål av den typ som utgår från diskrimineringslagen gäller att om kravet på diskrimineringsersättning ligger under ett halvt prisbasbelopp riskerar den stämmande parten inte att få betala motpartens rättegångskostnader vid en förlust. 22 150 kr är förstås mycket litet pengar för ett stort företag eller en statlig verksamhet. Det är heller inte i paritet med den kränkning det innebär att bli diskriminerad. Vår ambition är att när processfondens medel ökar driva fall med större krav än 22 150 kr.

Föreningens arbete med att driva rättsärenden

Du som upplever dig ha blivit utsatt för diskriminering på grund av funktionsnedsättning är välkommen att vända dig till föreningen Med lagen som verktyg. En första förutsättning för att föreningen ska kunna ta sig an ditt ärende är att du är medlem i föreningen. Förhållandet mellan dig som medlem och föreningen regleras i ett medlemsavtal.

Om att anmäla

Om du vill anmäla ditt ärende till Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar vi att du anmäler via Anmälningstjänsten. Då går anmälan direkt till DO, men blir också sökbar på Anmälningstjänsten. Föreningen får då också kännedom om din anmälan. Om du anmäler ditt ärende till Diskrimineringsombudsmannen avvaktar vi till dess att du har fått besked från DO om de vill gå vidare med ditt ärende.

Föreningen driver inte ärenden på egen hand utan samarbetar med, och förmedlar, juristkontakter. Föreningen kan inte ta sig an alla ärenden som kommer in. En bedömning görs utifrån ärendets principiella betydelse (med detta menas att den fråga som ditt ärende rör har, eller kan få, betydelse för många) och rättsliga och praktiska möjligheter att ta sig an ärendet.

Läs mer om vad som räknas som diskriminering och hur du anmäler!

vad gör föreningen med din anmälan

Din anmälan om eventuell diskriminering kommer först att gås igenom av kansliet och styrelsen. Om styrelsen tycker att ditt ärende är intressant behöver det utredas för att bedöma om det finns rättsliga förutsättningar att driva ärendet. Det handlar om att svara på frågorna:

  • Verkar det röra sig om funktionsdiskriminering?
  • Finns tillräcklig bevisning?

En förfrågan kommer att skickas ut i Rättsnätverket mot diskriminering för att se om en jurist kan utreda ärendet. Den utredning som görs kommer styrelsen, kansliet, Rättsnätverket och andra jurister knutna till föreningen att kunna ta del av. Om det av utredningen framgår att förutsättningar finns att driva ärendet kommer styrelsen att ta ställning till om ärendet ska drivas vidare.

Om styrelsen vill anta ärendet kommer föreningen att söka efter ett ombud från Rättsnätverket mot diskriminering. Det kan vara samma jurist som har utrett ditt ärende eller en annan. Om föreningen finner ett ombud som vill åta sig ärendet kommer ditt ärende antas av föreningen. Det är ombudet som företräder dig.

fullmakt

För att kunna utreda ditt ärende och eventuellt driva detta i domstol behöver vi en fullmakt. Genom en fullmakt ger du oss tillåtelse att begära handlingar som rör ditt ärende från myndigheter och föra din talan och företräda dig i det ärende som du har anmält till oss. En fullmakt behövs bland annat för att den jurist som utreder ärendet ska kunna få ut dokumentation och handlingar som rör ditt ärende och för att hen ska kunna prata med motparten och andra inblandade.

Fullmakt behövs också för att kunna starta en process, det vill säga lämna in en stämningsansökan, och därefter fortsatt under domstolsprocessen. Alla åtgärder inom ramen för en domstolsprocess förutsätter alltid din medverkan. Om styrelsen beslutar sig för att utreda ditt ärende kommer vi att be dig om en fullmakt.

Några pågående rättsärenden

Avslutade ärenden

Kontakt

Ordförande
Adolf Ratzka
adolf.ratzka@independentliving.org

Adress: Med lagen som verktyg (MLSV)
c/o Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta

Telefon:  08-506 22 162
E-post: info@mlsv.se

Organisationsnummer: 802495-0068

Bankgiro: 631-5725

Styrelsen

Revisorer

  • Susanne Berg (2017)
  • Emma Johansson (2017)
  • Karin Westlund (2016)
  • Barbro Carlsson (2016)

Valberedning

  • Maria Johansson (sammankallande)
  • Tiina Nummi Södergren
  • Jonas Franksson

Mötesprotokoll