Föreningen

DRDS logga

Webbinarium måndag 14 oktober kl. 18.00

Adolf Ratzka vid slottet 2016

Hur arbetade Adolf Ratzka med lagen som verktyg?


Adolf Ratzka (1943–2024) hyllas med rätta för att ha tagit personlig assistans till Sverige.

Han brann för fler frågor. En av dem var möjligheten att få rätt i domstol när man blivit diskriminerad på grund av bristande tillgänglighet.

Han startade föreningen Disability Right Defenders Sweden (DRDS) och tog initiativ till projektet Lagen som verktyg (2016–2019).

För att belysa Adolfs insats och tankar på detta område genomför DRDS
den 14 oktober kl. 18.00 – 19.00 ett webbinarium.

Diskrimineringsjuristen Paul Lappalainen inleder med en betraktelse över juridikens möjligheter och fallgropar.
DRDS ordförande Jonas Franksson är med.

Det finns möjlighet att ställa frågor och komma med idéer.
Moderator: Emil Erdtman

Alla är välkomna och stöd gärna DRDS’ arbete med att driva diskrimineringsprocesser genom att betala medlemsavgift på 250kr!

OM DRDS

Disability Rights Defenders Sweden (DRDS) motarbetar diskriminering och försvarar och främjar de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

OBS! Vi jobbar med en ny hemsida. Den kommer att finnas på https://drds.se kvartal 1 år 2025 Denna sida kommer endast att uppdateras med det absolut nödvändigaste.

Föreningen driver medlemmars diskrimineringsärenden. Om det behövs, gör vi det även i domstol utan kostnad för medlemmen. Vi informerar också om civila och mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättningar. Föreningen  samlar in medel till en processfond och samarbetar med ett rättsnätverk som ibland kan åta sig fall pro bono (utan eller låg ersättning).

Disability Rights Defenders Sweden är en helt ideell och politiskt och religiöst obunden förening. Här kan du läsa föreningens stadgar.

OBS! För tillfället kan DRDS inte anta nya ärenden. Alla resurser behövs just nu i våra pågående ärenden. Vi hoppas kunna anta nya ärenden igen under hösten 2024.

Här finns några tips på andra organisationer och instanser som du kan kontakta för att komma vidare med ditt diskrimineringsärende:

Du som upplever att du blivit utsatt för diskriminering på grund av funktionsnedsättning är välkommen att vända dig till oss genom att mejla till info@mlsv.se. En första förutsättning för att föreningen ska kunna ta sig an ditt ärende är att du är medlem i föreningen. Förhållandet mellan dig som medlem och föreningen regleras i medlemsavtalet. Läs mer om hur du kan bli medlem nedan.

Du kan också anmäla ditt ärende via Anmälningstjänsten. Då går anmälan även direkt till DO. DO utreder endast ett begränsat antal fall varför föreningen arbetar löpande med anmälningar som kommer in, utan att avvakta ett besked från DO.

Vad gör föreningen med din anmälan?

Din anmälan gås först igenom av oss. Om den inte rör diskriminering kan vi tyvärr inte ta oss an den. I så fall meddelar vi dig det via mejl inom 10 dagar. Om styrelsen tycker att ditt ärende är intressant behöver det utredas vidare för att bedöma om det finns rättsliga förutsättningar att driva ärendet. Styrelsen kommer då att ta kontakt med dig för att diskutera situationen närmare.

En sån utredning handlar om att svara på frågorna:

  • Verkar det röra sig om funktionsdiskriminering?
  • Finns tillräcklig bevisning?

En förfrågan skickas ut i Rättsnätverket mot diskriminering för att se om en jurist kan utreda ärendet. Den utredning som görs kommer styrelsen, kansliet, Rättsnätverket och andra jurister knutna till föreningen att kunna ta del av. Om utredningen visar att förutsättningar finns för att driva ärendet kommer styrelsen att ta ställning till om föreningen ska anta ärendet.

Antar styrelsen ärendet kommer föreningen att söka efter ett ombud från Rättsnätverket mot diskriminering. Det kan vara samma jurist som har utrett ditt ärende eller en annan. Om föreningen finner ett ombud som vill åta sig ärendet kommer ditt ärende att antas av föreningen. Det är det juridiska ombudet som företräder dig. Alla ärenden kan inte få ett sådant stöd, vilket beror på tillgång till juristhjälp, ärendets natur och föreningens ekonomi. Om föreningen beslutar att driva ett fall i domstol står föreningen för alla kostnader. Den enskilde medlemmen riskerar inga kostnader. Läs mer om hur kostnader hanteras under avsnittet “Arbetssätt – hur föreningen arbetar”.

Medlemskap i föreningen

Du som vill engagera dig för ett samhälle där människor med funktionsnedsättning inte diskrimineras och ser juridiken som en väg dit är välkommen som enskild medlem. Vi behöver ditt engagemang. När du blir medlem ges också möjlighet för dig att genom föreningen driva eventuella fall där du diskriminerats.

Att driva ett diskrimineringsärende kan nämligen vara påfrestande och även innebära ekonomiska risker. Som medlem får du hjälp av engagerade jurister att driva ditt ärende och stöd via processfonden att eliminera ekonomiska risker i samband med en eventuell process. Relationen mellan förening och medlem regleras i medlemsavtalet.

Om du vill bli medlem betalar du först medlemsavgiften på 250 kr till vårt bankgironummer 631-5725 eller Swish på 123 063 01 94. Skriv ditt namn och din e-postadress som referens när du gör inbetalningen (ryms inte båda, skriv din e-postadress). När du förnyar ditt medlemskap gör du på samma sätt.

Skicka därefter ett mejl till info@mlsv.se där du skriver att du vill bli medlem, samt ditt:

  • för- och efternamn
  • e-postadress
  • telefonnummer

Du kan även donera till vår processfond eller bli stödmedlem. Läs mer om detta nedan.

Stödmedlemmar

Du, din förening, ditt företag eller annan sammanslutning kan också främja vårt mål och arbetssätt genom att bli stödmedlem. Det kostar 3000 kr per år, men även större belopp är välkomna. Stödmedlemmar har inte rösträtt vid föreningens årsmöte.

Nuvarande stödmedlemmar är:

Tack för ert stöd!

För att bli stödmedlem, sätt in 3 000 kr/år in på bankgironummer 631-5725 eller Swisha 123 063 01 94. Skicka därefter ett mejl med organisationens uppgifter till info@mlsv.se.

Processfond

I det svenska rättssystemet kan det medföra stora ekonomiska risker att driva diskrimineringsmål till domstol, eftersom den kärande parten riskerar att betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader. Därför har föreningen Med lagen som verktyg startat en processfond för att betala kostnader i samband med medlemmars diskrimineringsmål.

Processfonden finansieras av donationer, medlemsavgifter och hälften av medlemmars eventuella diskrimineringsersättning (skadestånd) eller kontanta förlikningar i mål som föreningen drivit åt medlemmen. Detta regleras i ett medlemsavtal mellan medlemmarna och föreningen

Om du eller din organisation, företag eller annan sammanslutning vill stödja oss ekonomiskt går det bra att donera till fonden. För att donera till processfonden betalar du den summa du vill donera till vårt bankgirokonto 631-5725 eller Swish 123 063 01 94.

I meddelandefältet skriver du din e-postadress, så kontaktar vi dig. Vi vill gärna ha fortsatt kontakt och tacka för din donation, samt veta vad du vill att det ska stå i listan över donatorer. Det går förstås bra att vara anonym i listan. Om du vill vara helt anonym, d.v.s. även gentemot oss, går det naturligtvis också bra. Skriv i så fall vad du vill att det ska stå i listan över donationer i meddelandefältet istället.

Du som donerar kommer att listas i vår förteckning över donatorer. Donatorer som bidragit med 1 000 kr eller mer visas under innevarande verksamhetsår överst, i fetstil, i listan över donatorer. De donatorer som bidragit med mindre än 1 000 kr listas under dem. Det går naturligtvis bra att vara anonym som donator.

Donatorer

  • Barbro och Sune Filipsson

Om föreningen

Bakgrund – varför vi bildade föreningen

Sverige saknar historia av att använda juridiken i arbetet för samhällsförändringar. Det har däremot med framgång skett i andra länder, exempelvis i USA, där man sommaren 2015 firade ett kvarts sekel med ADA, Americans with Disabilities Act. ADA är lagstiftningen som i USA lett till stora förbättringar inom utbildning, på arbetsmarknaden och framför allt när det gäller tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Att jämföra tillgängligheten i USA med den i Sverige är som natt och dag. Sverige ligger decennier efter.

I Sverige har traditionen varit att istället för att skapa medborgerliga rättigheter förlita sig på den goda viljan och politiken. Det har stiftats gott om lagar, handlingsprogram och löften: lagen om handikappanpassad kollektivtrafik 1979; tillägget till plan och bygglagen 2001 som skulle avlägsna enkelt avhjälpta hinder (vilka skulle ha varit borta 2010); och pampiga projekt som Stockholm världens mest tillgängliga huvudstad 2010, samt många fler som glömdes bort efter bara några år utan att leda till någon egentlig förändring. För att stärka juridikens ställning bildades 2015 föreningen Med lagen som verktyg som komplement till projektet Med lagen som verktyg. Samma år infördes bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagstiftningen. För att lagstiftningen ska få effekt krävs rättsfall som visar hur lagen ska tolkas och användas. För det krävs att lagen används av individer och därför behövs föreningen.

Vi som bildat föreningen är en grupp personer med anknytning till stora funktionshinderförbund som DHR och SRF, Independent Living Institute, STIL, och jurister med fokus på mänskliga rättigheter. Vissa av oss har egna funktionsnedsättningar, andra inte. Vi vill se föreningen växa för att förändra situationen för personer med funktionsnedsättning. Människor med funktionsnedsättning nekas fortfarande samma villkor som människor utan funktionsnedsättning tar för givna på arbetsmarknaden, i den byggda miljön och det övriga samhället. Vi är trötta på allt offentligt skryt om hur bra vi har det. Trötta på alla löften om hur mycket bättre det ska bli om några år. Arbetet mot negativ särbehandling i Sverige går alldeles för långsamt och vi vill pröva nya vägar. Efter projektets Med lagen som verktyg slut har föreningen det primära ansvaret för att bilda rättspraxis om diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

Uppdrag – vad föreningen gör

Föreningen Med lagen som verktyg (MLSV) använder lagar och juridik för att förändra samhället för medborgare med funktionsnedsättning. Med lagen som verktyg vill vi försvara de mänskliga rättigheter – medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter – som människor med funktionsnedsättning har. Detta gör vi genom att:

  • driva rättsprocesser och skapa rättspraxis
  • utbilda rörelsen och juristkåren genom att öka och sprida den juridiska expertisen om diskriminering av personer med funktionsnedsättning
  • skapa medvetenhet och driva debatt om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, rättigheternas implementering och hur de försvaras.

Föreningen syftar till att förbättra kunskapen om diskriminering på grund av funktionsnedsättning, och rättigheter och hur man utkräver dem. Föreningen ska hjälpa medlemmar som upplever att de särbehandlats negativt – diskriminerats – på grund av sin funktionsnedsättning med information, råd och stöd. I detta syfte kan föreningen i vissa fall förmedla pro bono (gratis) juristhjälp. Föreningen driver då rättsfallet utan kostnad för medlemmen. Det långsiktiga målet är en fristående juridisk person med representanter från funktionshinder- och människorättsorganisationer med kunskapsmässiga och ekonomiska förutsättningarna att driva arbetet mot funktionshinderdiskrimineringen framåt. På sikt leder det till minskad diskriminering och bättre levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättningar.

Föreningen ska bidra till att internationella styrdokument, som Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, omsätts till svensk rättspraxis. Så långt som möjligt ska vi använda och testa befintlig svensk lagstiftning. Om den visar sig otillräcklig kan vi arbeta för förbättringar i lagen. Men först måste vi visa att de behövs.

Arbetssätt – hur föreningen arbetar

Med lagen som verktyg  ordnar föredrag och seminarier i syfte att fördjupa kunskapen om juridiska rättigheter och hur de försvaras. När vi har möjlighet planerar vi att ge ut ett nyhetsbrev med information om rättsfall, statistik och nyheter relaterade till föreningens arbete. Med en guide på hemsidan kommer tips för de som vill agera mot en diskriminerande verksamhet spridas.

En central del av föreningens verksamhet utöver ovanstående är att förmedla jurister som jobbar pro bono (gratis) till föreningens medlemmar när de utsatts för diskriminering. Alla ärenden kan dock inte få ett sådant stöd beroende på tillgång till juristhjälp och ärendets natur. Hur prioriteringen sker och hur ansvaret fördelas mellan medlemmen och föreningen i ett rättsfall behandlas i medlemsavtal mellan föreningen och medlemmen.

Om föreningen beslutar att driva ett fall i domstol ska inte den enskilde medlemmen riskera några kostnader. Föreningen står för dem. Dock ska i första hand medlemmens eventuella egna rättshjälpsförsäkring användas. I ett civilmål av denna typ ställs krav på skadestånd. När det gäller mål utifrån diskrimineringslagen kallas skadestånd för diskrimineringsersättning. Om kravet på diskrimineringsersättning är lägre än halva prisbasbeloppet (23 650 kr 2020) behöver den stämmande parten inte betala motpartens rättegångskostnader om målet förloras. Övriga kostnader i samband med en rättegång betalas av föreningens processfond.

Lite mer än 20 000 kr är förstås inte mycket pengar för ett stort företag eller en statlig verksamhet. Det är heller inte i paritet med den kränkning det innebär att bli diskriminerad. Vår ambition är att när processfondens medel ökar driva fall med större krav än ett halvt prisbasbelopp.

Fullmakt

För att kunna utreda ditt ärende och eventuellt driva detta i domstol behöver vi en fullmakt. Genom en fullmakt ger du oss tillåtelse att föra din talan, att begära handlingar som rör ditt ärende från myndigheter och att företräda dig i det ärende som du har anmält till oss. En fullmakt behövs bland annat för att den jurist som utreder ärendet ska kunna få ut dokumentation och handlingar som rör ditt ärende och för att hen ska kunna prata med motparten och andra inblandade.

Fullmakt behövs också för att kunna starta en process, det vill säga lämna in en stämningsansökan, och därefter fortsatt under domstolsprocessen. Alla åtgärder inom ramen för en domstolsprocess förutsätter alltid din medverkan. Om styrelsen beslutar sig för att utreda ditt ärende kommer vi att be dig om en fullmakt.

Rättsärenden som föreningen driver

Kontakt

Adress: Disability Rights Defenders Sweden
c/o Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta

E-post: info@mlsv.se

Organisationsnummer: 802495-0068

Bankgiro: 631-5725

Swish: 123 063 01 94

Styrelsen 

  • Jonas Franksson, ordförande
  • Claudio Palacios Teillier, vice ordförande
  • Sebastian Ferrer, kassör
  • Ola Linder, ledamot
  • Emil Erdtman, ledamot
  • Ken Gammelgård, ledamot
  • Lars-Göran Wadén, ledamot
  • Michel Wakim, ledamot
  • Paul Lappalainen, adjungerad Talerättsfonden mot diskriminering

Revisorer

  • Jamie Bolling
  • Erika Wermeling

Valberedning

  • Rahel Abebaw Atnafu (sammankallande)
  • Kai Bergendal
  • Anki Celander

Mötesprotokoll

2024

Styrelsemöte 2024-01-31
Styrelsemöte 2024-03-13
Styrelsemöte 2024-04-17
Styrelsemöte 2024-05-15

2023

Styrelsemöte 2023-01-18
Styrelsemöte 2023-03-08
Årsmotesprotokoll 2023-05-24
Styrelsemöte 2023-09-27
Styrelsemöte 2023-11-13
Styrelsemöte 2023-12-20

2022

Styrelsemöte 2022-01-19
Styrelsemöte 2022-04-13 
Årsmöte 2022-05-18
Konstituerande styrelsemöte 2022-05-18
Styrelsemöte 2022-06-08
Styrelsemöte 2022-06-29
Styrelsemöte 2022-08-10
Styrelsemöte 2022-09-14
Styrelsemöte 2022-11-16

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

Personuppgifter och integritetspolicy

Föreningens styrelse har antagit en integritetsskyddspolicy där det står hur föreningen arbetar med personuppgifter och hur du går tillväga om du har synpunkter på den.

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94