Lagen som verktygs jurist Maria Chöler skriver om rösträtten för personer med funktionsnedsättning. I många länder är den begränsad. Europadomstolen har både förbjudit och gett rätt till inskränkningar i rösträtten. Och i Danmark har motsvarigheten till svenska FUB drivit frågan om rösträtt till Högsta domstolen.
Innehåll
Rösträtt för alla?
Det är valår i Sverige och på sociala medier diskuteras landets framtid. Många följer med intresse utvecklingen fram till den 9 september då frågan om nationens styre avgörs. Det är ett beslut som alla svenska medborgare över 18 år har möjlighet att medverka i. Personer med funktionsnedsättning är kanske inte den grupp som tar mest utrymme i den offentliga debatten men till skillnad från i andra länders rättsordningar har denna samhällsgrupp en röst i Sverige. Men så har det inte alltid varit.
År 1921 utvidgades den svenska rösträtten till att omfatta även kvinnor. Detta skedde efter en lång kamp – Sverige var det sista land i Norden som införde kvinnlig rösträtt – och 1921 brukar omnämnas som det år då Sverige fick allmän och lika rösträtt. Detta stämmer dock inte, utan det kom att dröja ytterligare 68 år innan alla svenska medborgare över 18 år erkändes denna medborgerliga rättighet.
År 1922 erkändes rösträtt för personer som av olika skäl, exempelvis sjukdom eller vapenvägran, inte fullgjort värnplikten. År 1937 infördes rösträtt för fängelseinterner. År 1945 fick de som uppbar ekonomiskt stöd från samhället (det som idag motsvaras av försörjningsstöd) rösträtt och år 1959 fick Sveriges romer delta i allmänna val.
Det var dock inte förrän år 1989 som Sverige fick allmän och lika rösträtt för alla som fyllt 18 år. Då avskaffades nämligen myndighetskravet, som tidigare hindrat en stor grupp personer med psykisk funktionsnedsättning från att rösta i allmänna val eftersom de hade omyndigförklarats.
På många andra håll i världen är denna medborgerliga fri- och rättighet fortfarande begränsad för vissa personer. USA är ett exempel på ett av de länder där personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar fråntagits rätten att rösta. I vissa delstater, där man har kvar äldre skrivelser i lagarna, står det att idioter och galningar inte får rösta (”idiots and insane”). Huruvida en person skall vara röstberättigad eller inte kan avgöras av domstol, vårdpersonal eller förmyndare.
Rösträtten får inskränkas i Europarätten
I artikel 3 i första tilläggsprotokollet till den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är det fastställt att de fördragsbundna staterna skall anordna fria och hemliga val med skäliga mellanrum för att folket skall kunna ge uttryck åt sin mening beträffande sammansättningen av den lagstiftande församlingen. Denna rättighet får dock, under vissa omständigheter, inskränkas.
Hirst mot Förenade Kungariket
I fallet Hirst mot Förenade Kungariket hade en man, i enlighet med en generell bestämmelse i den nationella rätten, förlorat sin rösträtt sedan han dömts till ansvar för grov brottslighet. Europadomstolen prövade om detta innebar en kränkning av hans grundläggande fri- och rättigheter. Den fastslog i domskälen att en sådan inskränkning måste föregås av en individuell prövning med tydligt angivna legitima skäl. Ett blankt förbud mot att rösta efter en fällande dom är inte proportionerligt, och därmed inte tillåtligt enligt Europakonventionen.
I och med denna dom är det fastslaget att det är möjligt att frånta människor rätten att rösta så länge orsaken till beslutet är berättigat och tydligt presenterat. En bestämmelse som generellt berövar dömda personer eller kategorier av dömda personer deras rösträtt är dock inte förenlig med artikelns bestämmelse.
Tilläggas kan att denna dom, som fick stor spridning i nationell media, kommit att påverka opinionen i Storbritannien gällande det europeiska samarbetet. Många ansåg att domen var felaktig och att det gått för långt med de mänskliga rättigheterna jämfört med parlamentens rätt att reglera nationella angelägenheter.
Alajos Kiss mot Ungern
Ytterligare ett exempel där kravet på en individuell prövning fastslagits är fallet Alajos Kiss mot Ungern. I detta fall hade en man med psykisk funktionsnedsättning förlorat rösträtten sedan han ställts under förmyndarskap. Detta hade skett automatiskt och det hade inte gjorts någon individuell utredning av hans förmåga att delta i allmänna val.
I domen uttrycker Europadomstolen ”att endast medborgare som är i stånd att bedöma konsekvenserna av sina beslut och fatta medvetna och välgrundade beslut borde delta i offentliga angelägenheter” (se punkt 38). Ingen får dock utestängas från att delta i allmänna val utan att en grundlig individuell prövning gjorts.
Härmed stod det klart att den ungerska lag, som fråntog alla som står under förmyndarskap rätten att rösta, stred mot bestämmelsen i det första tilläggsprotokollets tredje artikel (rätten att rösta). Domen är betydelsefull i mål om rösträtt för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Inskränkt rösträtt i Danmark
I Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning artikel 29 fastställs att konventionsstaterna skall garantera personer med funktionsnedsättning politiska rättigheter och möjlighet att åtnjuta dessa på liknande villkor som andra. Men än idag finns det alltså rättsordningar där personer med psykiska funktionsnedsättningar fråntas rösträtten. Så är exempelvis situationen i Danmark.
I Danmark finns ungefär 2 000 personer som har förmyndare enligt bestämmelserna i Vaergemålslovens 6 §, ett lagrum vars bestämmelse kan jämföras med reglerna rörande förvaltare och god man i Föräldrabalkens 12 kap. Gemensamt för de som, antingen frivilligt eller med tvång, tilldelas en förmyndare enligt denna paragraf är att de har någon form av psykisk funktionsnedsättning som innebär att de inte kan ansvara för sin egen ekonomi. Enligt den danska grundlagen (i 29 § stadgas reglerna för “valgret til folketinget”) är de på grund av den psykiska funktionsnedsättningen fråntagna rätten att rösta.
Prövning i Högsta domstolen
Att de personer som är i behov av ekonomiskt skydd förlorar sin rösträtt har väckt debatt i Danmark och den 18 januari 2018 prövade Högsta domstolen (den danska Hojesteret) huruvida denna bestämmelse kränker rättigheterna i det första tilläggsprotokollets tredje artikel och i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Kärandena i målet är medlemmar från den rikstäckande organisationen Landsföreningen LEV, en organisation som arbetar för att förbättra villkoren för personer med utvecklingsstörning. LEV har i processen stöttats av Institutet för mänskliga rättigheter (Institut for Menneskerettigheder), en statlig organisation med uppgift att främja och skydda mänskliga rättigheter och likabehandling i såväl Danmark som utlandet. Denna institution har ett särskilt ansvar för övervakningen av införandet av rättigheterna enligt FN:s konvention för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Danmark.
Mot bakgrund av avgörandet i fallet Alajos Kiss mot Ungern kom domstolen fram till att ingen kränkning av rösträtten skett i danska fallet. Motiveringen var att den danska regleringen är betydligt ”snävare” än den ungerska. Domstolen fann att det är betydligt fler kriterier och omständigheter som skall uppfyllas för man skall få en förmyndare enligt Vaergemålslovens 6 § och att antalet personer som riskerar att fråntas rösträtten enligt dansk lag därför är förhållandevis låg. Därför ansågs den danska begränsningen av rösträtten ligga inom marginalen för nationernas rätt att, under vissa omständigheter, inskränka denna fri- och rättighet för vissa samhällsgrupper.
Målet tas till Europadomstolen
Det skall förtydligas att Högsta domstolen (den danska Hojesteret) endast avgjorde i frågan huruvida dansk lag strider mot internationell rätt. Frågan om den nationella regleringen skall ändras så att även personer med psykiska funktionsnedsättningar erkänns rösträtt är alltså inte behandlad. Förhoppningar finns om att det danska parlamentet kommer diskutera en sådan lagändring.
För de som lever under förmyndarskap var denna dom en besvikelse. Det sista kortet är dock inte lagt och klagandena kommer att hänskjuta målet till Europadomstolen. I väntan på ett avgörande från denna instans hoppas de som står bakom en utvidgning av rösträtten att det danska parlamentet ändrar grundlagen så att även personer som har förmyndare enligt bestämmelsen i Vaergemålslovens 6 § erkänns denna medborgerliga rättighet.
Hinder för rösträtten i Sverige
I Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning artikel 29 står det konventionsstaterna skall ”säkerställa att valprocedurer, anordningar, och material är ändamålsenliga, tillgängliga och lätta att förstå och att använda”. Alla människor skall kunna ta del av den information som krävs för att man skall kunna bilda sig en åsikt i valfrågan. Men Sverige – och säkerligen även många andra konventionsstater – brister i detta arbete.
I svensk lagstiftning görs visserligen ingen åtskillnad mellan personer med funktionsnedsättning och andra gällande rätten att engagera sig i det politiska och offentliga livet. Däremot måste staten arbeta ytterligare med att eliminera de faktiska hinder som hindrar personer med funktionsnedsättning från att delta i samhällslivet på liknande villkor som andra. Det handlar exempelvis om att göra vallokalerna fysiskt tillgängliga och sprida information som alla oavsett funktionsnedsättning kan ta till sig.
Studiecirklar för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Kjell Stjernholm, utvecklingsledare och samordnare på Studieförbundet Vuxenskolan med ansvar för området funktionsrätt, berättar att det finns flera anledningar till det låga valdeltagandet i Sverige bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det beror på att personer från denna samhällsgrupp blir felaktigt informerade om att de inte får rösta, de vet inte hur det går till när man röstar, de förstår inte de budskap som framförs i samband med valen och blir dåligt bemötta i vallokalerna med mera.
Genom att anordna studiecirklar, där samhällsfrågor diskuteras på ett sätt som alla kan förstå, hoppas han att fler personer med intellektuell funktionsnedsättning skall våga utnyttja sin rösträtt. Varje studiecirkel ägnar ett studietillfälle åt varje aktuell politisk nivå – kommunal, landsting/region, riksdag och EU-parlament – men det finns ingen förutbestämd läroplan. Deltagarna får själva bestämma vad som skall diskuteras. Genom artiklar i media och den lättlästa nyhetstidningen ”8 sidor” och annan tillgänglig information försöker man hitta svar på de frågor som uppstår.
Kjell Stjernholm fick idén till studiecirklarna efter att ha läst en artikel av Pie Bulme, tidigare ombudsman på FUB, rörande det låga valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning i tidskriften Svensk handikapptidskrift (nu Funktionshinderpolitik).
—Jag ville motverka det demokratiska underskott som bildas när personer från en viss samhällsgrupp inte får möjlighet att utnyttja sin rösträtt. säger han.
Även politikerna måste utbildas. För att öka valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning måste nämligen valinformation presenteras på ett tydligt sätt. Gnom utbildningen ”Bli en lättläst politiker” – som marknadsfördes med frasen ”Från bla, bla, bla till aha” – undervisar Studieförbundet Vuxenskolan politiker i att bli tydligare. Det handlar bland annat om direkt tilltal och om att undvika statistiska resonemang.
Studiecirklarna avslutas med en ”lättpratad valdiskussion” där de politiker som genomfört utbildningen bjuds in. Diskussionen leds av en moderator och syftet är att alla skall kunna förstå de svar som politikerna ger på deltagarnas frågor, berättar Kjell Stjernholm. Dessa diskussioner har lett till att politiker ändrat sitt sätt att förmedla information.
Börja i rätt ände
För att alla skall kunna utnyttja sin rösträtt på lika villkor måste man arbeta med information från olika håll. Alla – inte enbart personer med intellektuella funktionsnedsättningar – måste lära sig vikten av demokrati och medborgerligt inflytande och politiker måste bli bättre på att förklara sina budskap på ett lättförståeligt sätt. Hur skall den enskilde annars kunna dra nytta av sin rösträtt? Men för att frågan om tillgänglig valinformation skall bli aktuell måste personer med psykisk funktionsnedsättning först erkännas rösträtt. Lagen som verktyg ser därför positivt på att Danmark hänskjuter frågan till Europadomstolen. Man måste börja i rätt ände!
/Maria Chöler
Läs alla intervjuer på Lagen som verktyg
är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall 
Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94