MEDLEMSMÖTE 7/11: Rättsaktioner för tillgänglig kollektivtrafik

Föreningen Med lagen som verktyg i samverkan med Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen anordnar den 7 november kl 16-18 ett seminarium om att vidta rättsliga åtgärder mot diskriminering inom kollektivtrafiken. Utifrån konkreta och uppmärksammade rättsfall kommer vi diskutera rättsläget och hur vi strategiskt ska hantera det.

Lars-Göran Wadén om vinst i Gävle tingsrätt

Lars-Göran Wadén kom inte med bussen i januari 2015, precis när bristande tillgänglighet blivit en diskrimineringsform. Efter att DO lagt ner ärendet drevs det av DHR – med en vända i Högsta domstolen – till vinst i Gävle tingsrätt tidigare i år. Lars-Göran berättar om processen, drivkrafterna och vad domen har för betydelse för kollektivtrafiken i Sverige.

Aktuell stämning i Örebro tingsrätt

Stämningsansökan mot region och bussbolag är inlämnad gällande uteblivna hållplatsutrop på bussarna i Örebro. Stellan Gärde redogör Hur argumentationen i stämningsansökan och vad som händer härnäst.

Information om mötet

Seminariet riktar sig till alla som är intresserade av rättsåtgärder mot diskriminering. Vi välkomnar medlemskap i Med lagen som verktyg (250kr/år till bg 631-5725/ Swish 123 063 01 94) eller ICJ Sverige (300kr/150kr för studenter till bg 612-71 12/Swish 123 301 0212). Ange även adressuppgifter!

Tid och plats: kl 16-18 den 7 november på Klara Södra kyrkogata 1, vån 8 hos KFO (strax intill Centralen i Stockholm). Anmälan senast 1 november med mail till emil@lagensomverktyg.se. (Ange behov av hörslinga. Tolk bokas av användaren själv.) Vill du läsa domar, stämningsansökningar mm i förväg kontakta Stellan Gärde på secretariat@icj-sweden.org

NYHETSBREV: Oktober 2018

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: Oktober 2018”

INTERVJU: Elena Namli – Sverige skickar dubbla budskap om mänskliga rättigheter

Elena Namli Professor vid Centrum för rysslandsstudier Foto. Mikael Wallerstedt BILDEN ÄR FRIKÖPT AV UPPSALA UNIVERSITET
Elena Namli Foto. Mikael Wallerstedt

Elena Namli är professor i etik på Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet, där hon bland annat undervisar i mänskliga rättigheter (MR). Som etiker laborerar hon med begrepp som plikt, värdighet och moraliska principer på ett lite annat sätt än flera av de jurister som tidigare intervjuats här på lagensomverktyg.se. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Elena Namli – Sverige skickar dubbla budskap om mänskliga rättigheter”

RAPPORT: Kraven på webbtillgänglighet skärps – men vems är ansvaret?

Lagen som verktyg och Begripsam AB har inför genomförandet av EU:s direktiv om tillgänglighet på webben undersökt hur framför allt kommuner förhåller sig till de nya kraven. Undersökningen visar att ansvarsfördelningen ofta är oklar och att samarbetet mellan juridik och IT måste stärkas för att direktivets mål om bättre tillgänglighet ska uppnås. Fortsätt läsa ”RAPPORT: Kraven på webbtillgänglighet skärps – men vems är ansvaret?”

RÄTTSNYHET: Kollektivtrafiken i Örebro stäms för diskriminering

I flera år klagade Sofia på att de automatiska hållplatsutropen på bussarna i Örebro inte fungerade. Till slut tröttnade hon på att inget hände och stämmer nu med stöd av föreningen Med lagen som verktyg den regionala kollektivtrafikmyndigheten och det upphandlade bussbolaget i Örebro tingsrätt. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Kollektivtrafiken i Örebro stäms för diskriminering”

SEMINARIUM 22/11: Diskriminering i arbetslivet – vad gör facket?

I det svenska rättssystemet har facket en central roll för att motverka diskriminering i arbetslivet. Hur klarar fackförbunden sin lagstadgade uppgift? Får de som utsätts rätt stöd när det gäller bristande tillgänglighet och diskriminering som har samband med funktionsnedsättning? Hur fungerar rättskedjan och tillgången till rättvisa? Hur arbetar fack och arbetsgivare med arbetsmiljö och aktiva åtgärder? Vilka strategier finns för samverkan?
 
Ur programmet:
 
NÅGRA EXEMPEL PÅ DISKRIMINERING I ARBETSLIVET – OCH HUR DEN HANTERAS
  • Isabella Hagnell, jurist och vik generalsekreterare på Sveriges dövas riksförbund
  • Fler på gång…

FACKETS ROLL I SVENSK DISKRIMINERINGSRÄTT – Mikael Hansson, universitetslektor i arbetsrätt och medförfattare till boken Arbetsrätt.

Universitetshuset i Göteborg
Göteborgs universitet Foto: Florence Svensson

LOKFÖRAREN SOM FICK YRKESFÖRBUD PÅ GRUND AV FUNKTIONSNEDSÄTTNING – MEN VANN MED FACKETS HJÄLP – Kerstin Burman, jurist, Unionen

Kerstin Burman
Kerstin Burman FOTO: Emil Erdtman

RÄTTSLIGA UTMANINGAR FÖR FACKET – Stellan Gärde, jurist, f d LO-TCO Rättsskydd

Stellan Gärde
Stellan Gärde FOTO: Erik Tillander

DISKUSSION

Plats: “Konferensen” på IOGT-NTO-gården på Klara Södra Kyrkogata 20.

Anmälan till emil@lagensomverktyg.se senast 19 november. Ange allergier eller andra behov vi bör ta hänsyn till.

Kalendarium med uppdateringar av programmet

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

FORSKNING: Confirmation Bias in Criminal cases

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler har varit på disputation och rapporterar här:

Fredagen den 28:e september disputerade Moa Lidén vid Uppsala Universitet med avhandlingen ”Confirmation Bias in Criminal Cases”. Inför en fullsatt publik försvarade hon sin avhandling där hon undersökt så kallad ”confirmation bias” i brottmål. Opponent var professor Steven Penrod, John Jay College of Criminal Justice (New York).

Med ”confirmation bias” avses en tendens att leta efter eller ge större tyngd åt argument och bevis som ger stöd för och bekräftar en tidigare skapad uppfattning. I sin avhandling har Moa Lidén presenterat hur detta agerande tar sig uttryck i olika delar av brottmålsprocessen. Den delas upp på följande moment:

  1. den övergripande inriktningen på förundersökningen
  2. identifikationer och förhör
  3. rättsliga undersökningar och analyser samt
  4. domstolsprocessen

Genom experimentella studier har Moa Lidén bland annat visat att poliser, åklagare och domare påverkas av sina egna uppfattningar vid de beslut som fattas inom ramen för arbetet. Det innebär exempelvis att om den person som genomför en brottsundersökning fått förhandsinformation om det misstänkta brottet eller gärningspersonen så kan detta leda till att ensidigt söka efter, säkra eller tolka spår på ett sätt som bekräftar förhandsinformationen, trots att det finns spår som talar i en annan riktning. Likaså kan den domare som i förväg fått vetskap om den tilltalades erkännande, belastningsregister eller socioekonomiska status påverkas av detta vid domstolsavgörandet.

I och med att Moa Lidèn i sin avhandling kommer fram till att ”confirmation bias” förekommer i olika grad och tar sig olika uttryck under brottmålsprocessens olika skeenden är det motiverat att ifrågasätta rättssäkerheten i våra domstolsprocesser.

Avhandlingen berör visserligen brottmålsprocessers men nämnas skall att ”confirmation bias” även finns inom andra rättsområden, exempelvis inom diskrimineringsrätten. Studien kan alltså ha relevans även vid Lagen som verktygs arbete med att få fram praxis för diskriminering i form av bristande tillgänglighet och synliggöra andra frågor rörande personer med funktionsnedsättning

Det krävs dock ytterligare forskning om hur det ska undvikas att information som inte överensstämmer med hypotesen bortses ifrån eller omtolkas. Mot bakgrund av resultatet av denna avhandling är det därför av stor vikt att ytterligare forskning genomförs för att identifiera fungerande sätt att motverka ”confirmation bias”.

Moa Lidéns avhandling i fulltext.

RAPPORT: Strategisk processföring har kommit till Norden

Fortsätt läsa ”RAPPORT: Strategisk processföring har kommit till Norden”

SEMINARIUM: DO:s tillsyn över diskrimineringslagen – fokus aktiva åtgärder

Diskrimineringslagen innehåller förbud mot att diskriminera på ett antal samhällsområden (2 kapl). Dessutom finns (i 3 kap.) krav på att arbeta förebyggande mot diskriminering med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildning.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har (enligt 4 kap.) som uppgift att utöva tillsyn över att diskrimineringslagen efterlevs. I tillsynen över aktiva åtgärder har DO enligt diskrimineringslagen tillgång till sanktionsmöjligheter. I diskrimineringsärenden har DO talerätt i domstol, men då krävs att en enskild samtycker till processen.

Regeringen har i augusti tillsatt (dir. 2018:99) utredningen En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen, som ska undersöka och lämna förslag på hur tillsynen över aktiva åtgärder kan förbättras för att de ska få större genomslag i samhället.

Lagen som verktyg har granskat alla ärenden som rörde aktiva åtgärder från 1 januari 2017 till februari 2018 –  samt några ärenden om diskrimineringsförbuden – för att förstå DO:s arbete med tillsyn över diskrimineringslagen.

På ett frukostseminarium den 19 oktober kl 9-11.30 i vår konferenslokal på Storforsplan 36:10tr i Farsta presenteras resultaten av Ola Linder, jurist på Lagen som verktyg.. Därefter följer en diskussion utifrån frågorna:

  • Har tillsynen önskad effekt?
  • Är sanktionerna tillräckliga och effektiva?
  • Vilken förbättringspotential finns?
  • Krävs lagändringar?

I denna deltar bland andra:

  • Elisabeth Abiri, Senior Advisor Emerga
  • Paul Lappalainen, doktorand i diskrimineringsrätt
  • Lena Svenaeus, fil.dr. i rättssociologi

Vid seminariet presenteras även en intervjuundersökning om antidiskrimineirngsbyråernas verksamhet, genomförd av Lagen som verktygs praktikant Erik Sandström.

 Anmälan med mail till emil@independentliving.org senast 17 oktober.

Frågor: Emil Erdtman 08-506 221 60

Kalendarium med uppdateringar av programmet

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

NYHETSBREV: September 2018

Mindre än ett halvår återstår av arvsfondsprojektet Lagen som verktyg. Under hösten kommer vi särskilt att granska Diskrimineringsombudsmannens arbete med tillsyn över lagens krav på arbetsgivare och utbildningsanordnare att vidta ”aktiva åtgärder” mot diskriminering. Ett seminarium hålls den 19 oktober kl 9-12 i Farsta. Då presenteras även en spännande studie om antidiskrimineringsbyråerna, som just nu genomförs av Erik Sandström, juriststudent vid Stockholms universitet och projektets praktikant under september och oktober. Projektet kommer också fördjupa sig mer i diskriminering i arbetslivet. Det seminariet hålls den 22 november. Av hemsidans kommande artiklar kan vi avslöja en om upphandlingskrav och företags sociala ansvar.

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: September 2018”

DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida

Idag den 11 september kom dom  från Stockholms tingsrätt (T 16972-16) i målet mellan Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Försäkringskassan. Målet gäller fråga om bristande tillgänglighet i digital och analog ansökan av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, samt diskriminerande bemötande. Fortsätt läsa ”DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida”

DOKUMENTATION: Lagen som verktygs seminarium 3/9 om bristande stöd i skolan

Mot bakgrund av de problem som elever med funktionsnedsättning stöter på i skolan så anordnades ett seminarium med fokus på frågor rörande bristande tillgänglighet den 3 september. Frågor av detta slag engagerar och konferensrummet fylldes snabbt av intresserade deltagare från såväl kommuner och myndigheter som organisationer. Även föräldrar till barn med funktionsnedsättningar deltog med sina erfarenheter och frågor. Fortsätt läsa ”DOKUMENTATION: Lagen som verktygs seminarium 3/9 om bristande stöd i skolan”

VAL 2018: Delaktighet i det politiska livet – lika rätt för personer med funktionsnedsättning?

Frågan rörande rätten att rösta i allmänna val och utövande av politiska rättigheter gör sig särskilt påmind i dessa valtider. Lagen som verktyg har under projektets gång mött flera frågor om delaktighet för personer med funktionsnedsättning i demokratiska och politiska processer. Hur kommer det sig att rätten att rösta och delta i det politiska livet inte säkerställs fullt ut för alla människor? Vad kan göras för att snabba på utvecklingen i rätt riktning?

Rätten att rösta

I Sverige har alla medborgare som fyllt 18 år rätt att rösta i allmänna val, inklusive val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. Personer utan svenskt medborgarskap har under vissa förutsättningar rätt att rösta i kommun- och landstingsvalen, se mer information från Valmyndigheten.

Rätten att rösta är skyddad i internationell rätt som gäller i Sverige. Genom artikel 3 i första tilläggsprotokollet till den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är det fastställt att de fördragsbundna staterna ska anordna fria och hemliga val med skäliga mellanrum för att folket ska kunna ge uttryck åt sin mening beträffande sammansättningen av den lagstiftande församlingen. Denna rättighet får dock, under vissa omständigheter, inskränkas. I ett antal länder, däribland Danmark, har en sådan inskränkning gjorts. Detta har vi tidigare skrivit om: https://lagensomverktyg.se/2018/rostratt/

I svensk lagstiftning görs ingen åtskillnad mellan personer med funktionsnedsättning och andra gällande rätten att engagera sig i det politiska och offentliga livet. I  konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, funktionsrättskonventionen, artikel 29 står det att konventionsstaterna ska ”säkerställa att valprocedurer, anordningar, och material är ändamålsenliga, tillgängliga och lätta att förstå och att använda”. Alla människor ska kunna ta del av den information som krävs för att man skall kunna bilda sig en åsikt i valfrågan.

Den internationella rätten medför inte att alla har möjlighet att delta i valet på liknande villkor. I 2014 års rekommendationer från FN:s funktionsrättskommitté uttrycktes en oro över bristen på information om tillgänglighet och anpassning för personer med funktionsnedsättning under valrörelsen. Kommittén pekade också på det låga antalet personer med funktionsnedsättning som kandiderar till eller innehar offentliga ämbeten och rekommenderade att de som väljs får nödvändigt stöd, såsom  personlig assistans. Vidare efterlystes valinformation i tillgängliga format och fullt tillgängliga valkampanjer med stöd vid vallokalerna.

Tillgängligheten vid valen i Sverige

Enligt SCB är valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning lägst för personer med nedsatt rörelseförmåga, oro och ångest eller synnedsättning. Exempelvis röstade bara 64 procent av personerna med svårt nedsatt rörelseförmåga i riksdagsvalet 2014, jämfört med 85,8% för hela befolkningen.

Myndigheten för delaktighet har i en enkät fått resultatet att var tredje väljare med funktionsnedsättning upplever brister i tillgängligheten i samband med valet. 2014 granskade myndigheten tillgängligheten i vallokalerna och kom fram till att merparten av val- och röstningslokalerna hade brister. Det handlade om dåligt placerade valsedlar, otillräckligt utrymme bakom röstningsskärmarna och svårlästa skyltar och skärmar.

I samband med årets val har MFD gjort ytterligare granskningar för att följa upp och se om något förbättrats. Stickprov av tillgängligheten har gjorts i 180 röstnings- och vallokaler i 25 kommuner, vilka ofta är offentliga lokaler, såsom bibliotek, kommunhus och kulturhus.

En av de som genomfört MFD:s inventering är Monica af Klimteberg. Hon har lång erfarenhet från plan- och byggområdet, bland annat som samhällsvägledare i Västra Götaland. I egenskap av medlem i branschorganisationen Svensk Tillgänglighet, som organiserar tillgänglighetskonsulter, tackade hon ja till att inventera vallokaler utifrån MFD:s checklista för tillgängliga vallokaler. En bra vallokal ska ha nära till parkering, möjlighet till av- och påstigning, hiss eller ramp om det finns trappor, låga trösklar, dörröppnare, större toalett (RWC) samt bra ljud- och ljusmiljö, säger Monica.

Under granskningen har Monica bland annat upptäckt bristande skyltning och valbås som är för trånga för de som använder rullstol. Vissa brister i tillgänglighet, exempelvis de trånga valbåsen, har kunnat åtgärdas direkt på plats.

Monica berättar att alla röstmottagare hon mött varit tacksamma och positiva till inventeringen. De vill gärna få mer information kring tillgänglighet och försöker göra sitt bästa för att lokalerna ska bli så bra som möjligt.

– Bristerna beror på okunskap och bristande kompetens, säger Monica. Vi måste bli bättre på att vara tydliga med vad vi menar med tillgänglighet och vad det innebär för olika människor och deras funktionsnedsättning. Bra tillgänglighet i fysiska miljöer och tillgänglig information är bra för alla, men nödvändigt för en del. Om man utestänger någon så har vi snart urholkat vår demokrati, avslutar hon.

Valhemlighet för synskadade

Frågan om valhemlighet har främst drivits av personer med synnedsättning, eftersom det är omöjligt att rösta utan assistans. Valförrättarna är visserligen skyldiga att hjälpa till, men därmed röjs alltså valhemligheten.

I år finns valsedlar från de nio största partierna för riksdagsvalet (riksdagspartierna och Feministiskt Initiativ) i punktskrift eller stor text. Ett problem är hur dessa ska komma till rätt personer. Synskadades riksförbund (SRF) har själva förmedlat sådana valsedlar till de medlemmar som är upptecknade som punktskriftsläsare. SRF har dock förespråkat att Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) skulle ha denna uppgift.

MTM har i år skickat ut information till de användare som är registrerade som punktskriftsanvändare om att man kan beställa Valmyndighetens valsedlar i punktskrift från Valupplysningen (telefonnummer 020-825 825). Henrik Götesson på SRF berättar att Valupplysningen trots det inte alltid varit särskilt tillmötesgående.

Valsedlarna i punktskrift kommer i redan igenklistrade kuvert. Röstningen går sedan till så att valsedeln tas ut ur det punktskriftsmärkta kuvertet i valbåset och läggs i ett vanligt valkuvert.

Även om det finns tekniska lösningar för att välja parti återstår problemet med att personrösta (genom att kryssa för en person) med bibehållen valhemlighet. Synskadades Riksförbund kräver sedan kongressen 2017 genom ett uttalande att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder så att synskadade väljare kan utöva sina medborgerliga rättigheter och rösta i personval utan att röja valhemligheten. SRF uppvaktade Justitiedepartementet i samband med detta med ett förslag där valsedeln skannas med mobilen och ett system med en mall och en stämpel som sätter ett kryss. SRF har uppgifter om att en ny vallagsutredning är på gång och att systemet med valsedlar och valhemligheten vid personval för gravt synskadade skulle ingå där.

Linus Forsberg är ordförande för Unga med synnedsättning och har under valrörelsen besökt många valstugor utan att hitta något material i punktskrift eller storstil. Han tycker även att det är allvarligt att problemet med valhemlighet inte har lösts.

—Jag känner stor frustration och besvikelse på samhället, skriver han i ett Facebookinlägg. Att vi inte kan rösta hemligt och även kryssa en person är ovärdigt demokratin i Sverige 2018. När ska demokratifesten inkludera väljare med synnedsättning?

Han känner själv personer som inte vill röja valhemligheten och därför avstår från att rösta. Det kan vara en protesthandling eller för att de inte har någon som de litar på som kan följa med och hjälpa till.

I likhet med en motion från Rickard Nordin (C) (motion 2015/16:919) förespråkar Linus ett system med utskrivbara valsedlar i vallokalerna. Den röstberättigade skriver ut sin valsedel med hjälp av en skrivare i valbåset och lägger den sedan i kuvertet.

—Om man på själva datorn kan välja stor text eller talsyntes (med hörlurar) skulle denna modell fungera även för personer med synnedsättning, menar Linus.

För Linus är det en viktig princip att hitta generella lösningar som alla använder sig av och inte skapa system som specifikt riktar sig mot en viss grupp – något han menar är det vanliga i Sverige.

—Fördelen med en generell lösning är att om maskinen exempelvis hackas kommer det att drabba alla och därmed märks problemen snabbare än om synskadade har någon form av speciallösning. Det vore också bättre för miljön att inte som idag ha en massa valsedlar som bara slängs. Den minskade kostnaden för valsedlar kanske till och med kan finansiera utvecklingen av det nya systemet.

Förslag om valhemlighet och e-röstning

I samband med valet 2014 motionerade bl a Birgitta Ohlsson (motion 2014/15:404) och Mathias Sundin m fl (motion 2015/16:2788) om att frågan om synskadades rätt att personrösta med bibehållen valhemlighet måste lösas till valet 2018. De påstod att: ”Alla medborgare i vårt land måste kunna personrösta utan att behöva be om hjälp för att kunna behålla den fullständiga valhemligheten”.

Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU14 om Vallagsfrågor föreslås ett tillkännagivande till regeringen med (delvis) bifall av motionerna. Utskottets skriver att ”den demokratiska resan mot full tillgänglighet för att rösta måste fortsätta”. Vidare skriver de: ”Självklart måste även synskadade i vårt land kunna personrösta med bibehållen och fullständig valhemlighet och således utan att behöva be om hjälp”. Men: ”Ambitionen bör vara att en fullgod lösning ska finnas på plats så snart som möjligt dock senast inför 2022 års allmänna val.”

Estland har varit ett föregångsland när det gäller elektroniska samhällstjänster och där har man kunnat rösta via internet sedan 2005. I Norge gjordes försök med e-röstning 2013. Finland har utrett frågan, men avstått av säkerhetsskäl. I utredningen E-röstning och andra valfrågor (SOU 2013:24) diskuteras röstning via internet även utanför vallokal och röstningslokal. Enligt utredningen skulle det ge väljare med funktionsnedsättningar möjlighet att delta i val på jämlika villkor. Motioner om elektroniskt röstningsförfarande har lämnats av Helén Pettersson och Björn Wiechel (S) (motion 2014/15:1189) och Margareta Cederfelt och Jan R Andersson (M) (motion 2014/15:1475), men avslagits med hänvisning till kraven på säkerhet. Kontrollrutinerna måste vara så pass höga att valens giltighet inte kan ifrågasättas.

Rätten till tillgänglig information

Flera funtkionshinderorganisationer skrev inför årets valrörelse om hur den kan bli mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Hörselskadades Riksförbund, HRF. kräver att valdebatterna sänds textade för att informationen ska vara tillgänglig för hörselskadade i realtid. Utan realtistextning har hörselskadade inte tillgång till informationen som andra.

En annan viktig fråga gäller begriplighet och tillgänglig information. 25 procent av Sveriges befolkning kan inte läsa en vanlig tidningsartikel och sedan berätta vad de läst. Det kan bero på utvecklingsstörning, ovana att läsa, dyslexi, afasi, demens, autism eller att man är ny i Sverige. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en grupp som i mycket lägre grad än andra deltar i allmänna val – enligt vissa studier bara 20 procent i gruppen. Det kan bero på att de inte förstår valbudskapen, blir dåligt bemötta i vallokalerna eller inte ens vet att de får rösta.

För att ta fram enkel och begriplig information om demokratin och valet startade Studieförbundet Vuxenskolan 2014 tillsammans med FUB och Klippan projektet Mitt Val. 2014 gick 250 personer en studiecirkel där man under 7 träffar pratade om demokratin och hur man kan påverka dem som bestämmer i samhället. Deltagarna fick träffa politiker och träna på att rösta i en provlokal. Av studiecirkeldeltagarna röstade sedan 80 procent.

—Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är som regel beroende av samhällets insatser och därför är deras åsikter viktiga i demokratin, säger Kjell Stjernholm, utvecklingsledare och samordnare på SV. Vi vill motverka det demokratiska underskott som bildas när personer från en viss samhällsgrupp inte får möjlighet att utnyttja sin rösträtt.

För att öka valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning måste valinformation presenteras på ett tydligt sätt. Då måste även politikerna utbildas. Genom utbildningen Bli en lättläst politiker får politiker träna på att tala klarare, mer förståeligt.

I kursen får deltagarna omformulera krångligheter till lättläst språk. Under politikerveckan i Almedalen frågade Rasmus Wallin från intresseorganisationen FUB justitieminister Morgan Johansson om han kunde förklara citatet  “Vi är i slutskedet av beredningen av utredningsdirektiven”. Morgan Johansson skrattade tills han insåg att citatet var hans eget och förklarar med orden: Snart har vi bestämt oss för vad utredningen ska göra.

– Kanske skulle valdeltagandet öka om fler förstod det politiska språket, säger journalisten och statsvetaren Ylva Bjelle som byggt kursen. Det är inte bara personer med intellektuell funktionsnedsättning som har glädje av ett enklare språk. Det finns många som kämpar med bokstäverna i Sverige, till exempel personer med utmattningssyndrom, dyslexi, afasi, koncentrationssvårigheter eller som är nya i landet.

Några tips från Ylva är att dela upp krångliga ord i flera kortare och använda aktiv form – alltså “pratade” istället för “det pratades om”. Men bara för att man förenklar ska inte sammanhanget försvinna och bilder och liknelser är bra att använda i det talade och skrivna språket.

Rösta – och dokumentera brister!

Lagen som verktyg uppmanar alla som har rätt att förtidsrösta eller rösta på valdagen på söndag. Bristande tillgänglighet ska inte omöjliggöra utnyttjandet av dessa rättigheter. Om det trots alla förebyggande insatser som gjort finns brister uppmanar vi till att dokumentera bristerna och påtala dem för myndigheterna. Anmälningar kan göras på anmalningstjansten.se – de går då till Diskrimineringsombudsmannen och publiceras på Anmälningstjänsten..

Trevlig valhelg!

E-BOK: Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg

Nu kan du smidigt läsa – med ögon eller öron – boken Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg. Här kommer Lagen som verktygs bok som EPUB

Föredrar du pappersbok är det bara att maila emil@lagensomverktyg.se med din adress. Med frakt kostar den 150kr. Boken finns sedan tidigare även som PDF.

 

 

RÄTTSNYHET: Samlad rättsaktion mot diskriminering av elever med dyslexi

Dyslexiförbundets ordförande Bengt-Erik Johansson intervjuas

I snitt har två till tre barn i varje klass någon läs- och skrivproblematik. De elever som har konstaterad dyslexi får i den ordinarie undervisningen använda hjälpmedel som talsyntes för att läsa upp text eller andra tjänster som beskriver ord eller ger förslag på synonymer. Många människor använder dagligen sådana hjälpmedel i sina mobiler – som att tala in meddelanden eller skanna text för att få den uppläst. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Samlad rättsaktion mot diskriminering av elever med dyslexi”