VERKSAMHET 2017 med ny informationsfilm

Rådgivning

Lagen som verktyg fick under 2017 in flera samtal i månader från personer som utsatts för diskriminering eller vill diskutera frågor om diskriminering. En telefontid torsdagar 15-17 har införts, men samtal kommer även utanför den. 2017 års ärendena har bland annat handlat om:

  • aktivitetsersättning
  • bristande stöd i skolan
  • bristande tillgänglighet vid arbetsförmedling, postombud, seniorboende, förskola, konferensanläggning och hos DO
  • föräldrabalken
  • handikappersättning
  • intersektionalitet
  • intyg vid resa
  • kränkande uttalanden och behandling
  • löneutveckling och trakasserier
  • nekad sjukvård på grund av ledarhund,  elöverkänslighet och posttraumatisk stress
  • rätt att välja stödboende
  • språktolk
  • valhemlighet

Utbildning

Lagen som verktyg ska öka funktionshinderrörelsens tillgång till juridisk expertis och bidra till juristkårens kompetenshöjning när det gäller funktionsdiskriminering. Under 2017 hölls flera utåtriktade utbildningar och workshops.

Den 2 juni ledde juristen Hanna Gerdes en heldag med titeln Anmälningsskola – få koll på diskrimineringslagen!. Deltagarna, såväl jurister som representanter från organisationer samt enskilda rättighetsbärare, fick lära sig mer om vad som gäller enligt lagen och hur en bra anmälan om diskriminering ska göras. En fiktivt fall på ledarhundstema gav upphov till juridiskt huvudbry och intressanta meningsutbyten.

I projektplanen ingår även att erbjuda och sälja utbildningar om diskrimineringsrätt. Under året har Lagen som verktyg bidragit med sin kompetens vid följande tillfällen:

Lagen som verktyg medverkade i Almedalen den 4 juli med ett lunchseminarium och fem kortare utfrågningar. Morten Kjaerum från Raoul Wallenberginstitutet frågades ut om vad en nationell institution för mänskliga rättigheter skulle kunna åstadkomma. Hanna Gerdes svarade på frågor om det utvidgade kravet på ”aktiva åtgärder”. Andrea Bondesson, Paul Lappalainen och Ola Linder hade varsitt pass.

Det välbesökta (ca 80) lunchseminariet bjöd på en panel med Paul Lappalainen (Lagen som verktyg mm), Maria Johansson (Forum Kvinnor och Funktionshinder och Lika Unika), Thomas Hammarberg (f d Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter) och Annika Jyrwall Åkerberg ( Civil Rights Defenders).

Lagen som verktyg hade även ett seminarium på Från snack till verkstads sommarskola om funktionshinder och mänskliga rättigheter, den 23 till 25 augusti, och tog då upp hur konventionens rättigheter kopplas samman med nationell diskrimineringslagstiftning och särskilt dess bestämmelse om bristande tillgänglighet.

Ytterligare ett samarbete med Från snack till verkstad var en utbildningsturné inom Myndigheten för delaktighets uppdrag att informera och utbilda om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Landets 16 antidiskrimineringsbyråer kontaktades och erbjöds en halvdagsutbildning. Den genomfördes med möjlighet för alla byråer att delta i:

  • Stockholm 21 april (Byrån för lika rättigheter, ADB Stockholm syd och ADB Uppsala)
  • Örebro 29 maj (Örebro rättighetscenter, Rättighetscentrum i Dalarna, Byrån mot diskriminering i Östergötland och Diskrimineringsbyrån Humanitas i Eskilstuna/Västerås)
  • Malmö 4 oktober (Malmö mot diskriminering och ADB Helsingborg)
  • Göteborg 25 oktober (Göteborgs rättighetscenter och ADB Trollhättan

Lagen som verktyg bidrog med ledning av sammankomsterna och med kunskap om diskrimineringsrätten i förhållande till FN-konventionen samt civilsamhällets och funktionshindersrörelsens roll i lokala arbetet för ett stärkt diskrimineringsskydd. De kontakter som genom utbildningsturnén skapats med antidiskrimineringsbyråerna är mycket värdefull för vår fortsatta verksamhet.

Det andra inslaget i utbildningssatsningen riktade sig till civilsamhället, framför allt lokala funktionshindersföreningar, men också antidiskrimineringsbyråernas styrelser och andra intresserade, t ex från RFSL.

För projektet har dessa kontakter med den lokala funktionshindersrörelsen gett kunskap om intressanta fall av diskriminering. Dessa seminarier hade ägt rum i:

  •       Örebro 29 maj i samarbete med Örebro rättighetscenter
  •       Stockholm 18 oktober i samarbete med ADB Uppsala m fl
  •       Luleå 21 november i samarbete med Norrbottens rättighetscentrum
  •       Umeå 22 november i samarbete med Västerbottens rättighetscentrum

Samverkan i Myndigheten för delaktighets projekt avslutades med att MfD producerade Konventionstestet – en “kortlek” med vardagsberättelser om konventionens 30 första artiklar. Dessa är mycket lämpliga för pedagogiska övningar och skrevs av Lagen som verktygs jurist Maria Chöler. 

Myndigheten för delaktighet producerade även en informationsfilm där Lina Pastorek ger en bakgrund till myndighetens uppdrag att utbilda om konventionen, Lars Lindberg ger en bild av funktionshindersrörelsens roll i förverkligandet av konventionens rättigheter och Ola Linder redogör för dess rättsliga ställning i Sverige idag. Filmen är textad och finns även i en version på teckenspråk.

Textad film:

Film med teckenspråk:

Samarbete med Från snack till verkstad skedde även under Mänskliga rättigheters dag i Trollhättan den 24 oktober. Vi hade en monter dit flera av dagens ca 300 besökare stannade till. En monter hade vi även på 2017 års MR-dagar i Jönköping där få klarade det kluriga konventionsquizet. Seminariet ”Det är dags att få rätt! Men hur gör vi?” leddes av Susanne Berg som samtalade med Ola Linder och Andrea Bondesson om konventionskonform tolkning, strategisk processföring och diskrimineringslagens tillämpning.

Diskrimineringsskydd

Lagen som verktyg bidrar till att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses bättre genom att med lagen och rättspraxis som verktyg verka mot negativ särbehandling och strukturell diskriminering. Lagen som verktyg följer de rättsprocesser som rör projektets område.

  • DO mot Vara kommun: Projektet var på plats vid huvudförhandling i Skaraborgs tingsrätt den 3 maj inför det första utslaget från en domstol om bristande tillgänglighet som diskriminering. I dom den 24 maj fastslogs att Vara kommun var ansvarig för diskriminering när tillgängligheten inte åtgärdats på Nästegårdsskolan för käranden. Domen är viktig eftersom den delvis klargör hur bestämmelsen om bristande tillgänglighet som diskriminering fungerar.
  • DHR mot Region Gävleborg: Lagen som verktyg följer också Dhr:s mål mot Region Gävleborg som fick prövningstillstånd i Högsta domstolen den 8 maj och sedan ett beslut den 21 december. Frågan gällde om det var rätt part som stämts och så var fallet enligt HD. Ärendet är därmed tillbaka hos Gävleborgs tingsrätt inför 2018.
  • DO mot Södertörn: Årets andra fall om bristande tillgänglighet gällde Richard Sahlin anställning vid Södertörns högskola. Lagen som verktyg åhörde huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen den 30 augusti, skrev en analys av domen den 11 oktober och publicerade en uppmärksammad kommentar från Richard Sahlin.
  • Anders mot Lekebergs kommun: Lagen som verktyg följde även fallet om självständigt val av boende, något som är intressant inte minst för att följa hur konventionskonform tolkning görs i svenska domstolar. Kammarrätten i Göteborg (mål nr 2564-17) gav klaganden rätt, dock inte på konventionsrättslig grund. Domen har vunnit laga kraft.

Lagen som verktyg analyserar även fall som avslutats av DO, till exempel om bristande tillgänglighet hos IT-system på universitet samt förlikningar om till exempel bristande tillgänglighet för ledarhundsförare och klassikern bristande IT-tillgänglighet inom Försäkringskassan. Många anmälningar om diskriminering när man har ledarhund kommer till Anmälningstjänsten och därför har en grundlig analys gjorts av rättsläget för ledarhundsförare .

Juridisk kunskap

Hemsidan https://lagensomverktyg.se/ är samlingspunkt för projektets kompetenshöjande verksamhet. Den är gemensam med den ideella föreningen Med lagen som verktyg som där erbjuder sina tjänster och beskriver sina pågående rättsärenden.

Projektets arbete med att kartlägga och beskriva diskrimineringsrätten har kommit igång under året. Maria Chöler har skrivit om förhållandet mellan diskrimineringslagen och andra lagar (i första hand plan- och bygglagen) och hur ”varaktig relation” ska tolkas. Projektet ville reda ut ett vanligt missförstånd och menar att varaktigheten snarare stärker än begränsar tillgänglighetskraven. Maria Chöler har även skrivit en sammanfattande guide om de nya krav på aktiva åtgärder som införts i diskrimineringslagen 2017.

På hemsidan har intervjuer publicerats med juristerna:

Följande uppsatser har publicerats med sammanfattande artiklar:

Jennifer Jungelin har som gästskribent skrivit om ungdomars syn på diskriminering. Ett debattinlägg av juristen Richard Sahlin om diskriminering och lönebidrag har publicerats.

Besökarna på hemsidan: https://lagensomverktyg.se/ har haft 12 000 besök och 21 000 sidvisningar under året. Antal besök på hemsidan beror mest på spridning av artiklar på Facebook.  Anmälningstjänsten  hade 5 000 besök och 14 500 sidvisningar. Lagen som verktygs Facebooksida har 205 följare och Twitterkontot 226 följare.

Nyhetsbrevet hade 206 prenumeranter och gick ut med nio nummer under året. Nyhetsbrevet beskriver det aktuella rättspolitiska läget och informerar om projektet, föreningen och anmälningstjänsten. Här finns länkar till de senaste publiceringarna på hemsidan. Anmälan om prenumeration sker via hemsidan.

Intressepolitik

Regeringen begärde under året lagrådets yttrande om att ta bort undantaget för mindre företag i diskrimineringslagen och lämnade den 24 augusti prop. 2016/17:220 med förslag om ändrad lag från den 1 maj 2018. Lagen som verktygs kommentar om lagändringsförslaget fick många läsare.

Tillsammans med STIL gav ILI ett remissvar på förslagen i utredningen Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) med uppfattningen att förslagen inte stärker diskrimineringsskyddet eftersom det inte flyttar ansvaret att motverka diskriminering från de som diskrimineras till de som diskriminerar. Förslaget om en ny myndighet och en Diskrimineringsnämnd avstyrktes, medan förslaget att stärka antidiskrimineringsbyråerna bifölls. Allmänt påpekades att rättshjälpsreglerna och regleringen av rättegångskostnader i diskrimineringsmål behöver ändras och att bevisbörderegeln bör vara sådan att svaranden ska styrka att diskriminering inte skett. DO bör hantera fler anmälningar för att kunna driva fler processer.

Den 3 oktober deltog ILI i den svenska funktionshindersrörelsens möte med Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Nils Muižnieks. Kommissionären efterlyste kvantitativ forskning och statistik, bl a om ökningen av institutionsliknande boenden i Sverige.

Projektet har också bidragit med sin kompetens i den svenska funktionshindersrörelsen Svar till FN:s högkommissionär om artikel 13 om tillgång till rättssystemet. Svaret tar bland annat upp kunskapsbristerna inom det svenska rättsväsendet och bristen på stöd till personer med hörselnedsättning eller talsvårigheter.

Projektet har berett svar på kommitténs utkast till allmänna kommenterar om artiklarna och även varit behjälpligt i Myndigheten för delaktighets översättningar till svenska.

  • Allmän kommentar nr 3 om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning
  • Allmän kommentar nr 4 om artikel 24 om inkluderande utbildning
  • Synpunkter på Allmän kommentarer nr 5 om artikel 19 om självständighet och delaktighet i samhället
  • Synpunkter på Allmän kommentar nr 6 om artikel 5 om jämlikhet och icke-diskriminering 

Allmänna kommentarer kan bidra till ökad förståelse för diskrimineringsskyddet och staternas förpliktelser att motverka diskriminering.

Samverkan

Under 2017 utvecklades projektet Lagen som verktyg enligt projektplanen. Under våren hölls möten med de medsökande organisationerna och kontakter har etablerats med ytterligare organisationer för att sondera diskrimineringsärenden och diskutera intressepolitiska och utbildningsmässiga samarbeten. Den 26 september hölls ett gemensamt referensgruppsmöte för projekten Lagen som verktyg och Från snack till verkstad

Möten med näraliggande arvsfondsprojekt som avslutas är viktigt för att koppla samman, ta tillvara och vidareutveckla den kompetens som byggs upp av olika projekt. De vi träffade under 2017 var:

  •  Din rätt som drivits av NSPH:s (Nationell samverkan för psykisk hälsa) om diskriminering pga psykisk ohälsa. Projektet  har producerat ett studiematerial och  en kompass för rättigheter vid psykisk ohälsa. 
  •  Funkisprojektet har drivits av RFSL och handlat om normkritiska utbildningsinsatser, bl a inom LSS-verksamheter och inom funktionshindersorganisationer. HBTQ-hänget har inkluderat personer med kognitiv och intellektuell funktionsnedsättning. 
  • Inlåst men inte utan rättigheter som drivits av RSMH:s och Civil Rights Defenders och där juristen Anna Quarnström utrett frågor om tvångsvård av personer med psykisk funktionsnedsättning.

Andra nätverk och kontakter har bidragit till kompetenshöjning och möjliga samarbetsområden:

  • Den 6 mars deltog Ola Linder och Paul Lappalainen i ett rundabordssamtal om implementeringen av Funktionsrättskonventionen på Raoul Wallenberg-institutet i Lund. Civilsamhället, forskarvärlden och myndigheter diskuterade hur Funktionsrättskonventionen ska kunna förverkligas. 
  • Maria Chöler deltog på en kurs i tyska Trier om europeiska funktionshinderlagar och implementeringar av FN-konventionen. Bland annat togs supportpersoner upp i anslutning till artikel 12 om tillgång till rättvisa.
  • Maria Chöler deltog på och skrev om en konferens 19 oktober om samverkan kring tillgänglighetsarbete i Uppsala.
  • Projektets jurister deltog i början av december på en konferens i Ystad om hur arbetet mot bostadsdiskriminering kan stärkas med hjälp av civilsamhällets strategiska processföring. Även viktiga praktiska processuella frågor diskuterades.

Media

Emil Erdtman och Ola Linder har intervjuats i bland annat:

En debattartikel publicerades den 6 oktober i Dagens juridik om hur diskrimineringsskyddet kan förbättras. Undertecknarna var Independent Living Institute, Funktionsrätt Sverige, Lika unika, RFSL, Malmö mot diskriminering och Göteborgs rättighetscenter.

Personal

Under årets första månad slutade Paul Lappalainen som projektledare, men har fortsatt som konsult och rådgivare inom projektet. Projektledarskapet togs över av Emil Erdtman, som därmed har varit både kommunikatör och projektledare. Ola Linder har fått tjänsten som jurist, och god hjälp har projektet haft av Maria Chöler, som började som juristpraktikant och därefter som vikarierande rådgivare under Caroline van Mouriks sjukskrivning. Linda Robertson, Philip Day och Algren Morgan har haft viktiga uppdrag i projektet.

Framtiden

Det är viktigt att ta tillvara den kompetens som byggs upp i projektet. Det gäller för övrigt också det näraliggande projektet Från snack till verkstad, som det sedan ansökan finns ett samarbetsavtal med. Den ideella föreningens processförande verksamhet behöver utvecklas och säkerställas för en tid när inte projekten längre har finansiering. Ett seminarium om dessa framtidsfrågor hölls den 12 maj där jurister och representanter för funktionshinderrörelsen. Ett förslag till oberonede rättscentrum som ska arbeta både strategiska rättsprocesser och utbildning och kompetensutveckling låg på bordet.

Anmälningstjänsten

Anmälningstjänsten hjälper enskilda och organisationer att anmäla diskrimineringsfall till Diskrimineringsombudsmannen och, i förekommande fall, den ansvariga kommunala byggnadsnämnden. Under 2017 har Anmälningstjänsten uppdaterats tekniskt så att den fungerar med mindre skärmar. Informationen har uppdaterats både språkmässigt och juridiskt.

Under 2017 har anmälningsfrekvensen ökat jämfört med tidigare år och 45 anmälningar inkom. Ett problem har varit att bekräftelsemail till anmälare ofta hamnar i skräpposten och att vissa anmälningar därför blir obekräftade och därmed inte publiceras eller skickas till DO. En Facebook-annons har spritts och en flyer med information om Anmälningstjänsten har tryckts upp med punktskrift, vilket varit mycket uppskattat.

Internationellt

Filmer från konferensen 24-25 november 2016 textades under januari på både engelska och svenska och ligger nu på ILI:s och projektets webb. Mycket inspiration gavs av Sid Wolinsky och Pat Kirkpatrick, som bildade Disability Rights Advocates i början av 1990-talet och sedan dess drivit 400 fall, och av dem bara förlorat sex. Inte minst gav de mycket idéer kring fundraising. En grupp på LinkedIn Disability Rights Defenders har startats för internationellt nätverkande framöver.

Föreningen Med lagen som verktyg

Den 14 mars höll ett medlemsmöte för att diskutera några utvalda diskrimineringsfall. Projektet deltog med ledning av mötet och juridisk expertis i den panel som analyserade de fall som togs upp. Juristerna Ola Linder, Annika Jyrwall Åkerberg och Stellan Gärde gav sin syn på fallen och en konsekvens av mötet är en förlikning i ett av fallen och att en advokat drivet ett annat pro bono. Det tredje utreds av DO.

Den 11 december hölls ett liknande möte där tre nya fall diskuterades. Samtliga ärenden handläggs vidare av föreningen i samråd med projektet.

Föreningens årsmöte ägde rum den 29 mars och Stefan Käll och Andrea Bondesson valdes in som nya ledamöter i styrelsen. Föreningen arbetade med tolv olika ärenden under året och med rättsaktion mot dyslexidiskriminering vid de nationella proven tillsammans med ett par antidiskrimineringsbyråer och projektet Lagen som verktyg.

INTERVJU: Fredrik Bergman – Sverige behöver en fördjupad konstitutionell dialog

Fredrik Bergman Foto: Emil Erdtman
Fredrik Bergman Foto: Emil Erdtman

Juristen Fredrik Bergman är ny tillförordnad vd på Centrum för rättvisa. Han berättar stiftelsens spännande historia för Lagen som verktyg. Den börjar med att moderaternas nuvarande partisekreterare Gunnar Strömmer för snart 20 år sedan jobbade på Institute for Justice i USA, en så kallad public interest law firms som med hjälp av strategisk processföring vill påverka samhället i en viss riktning.   Fortsätt läsa ”INTERVJU: Fredrik Bergman – Sverige behöver en fördjupad konstitutionell dialog”

REPORTAGE: Bristande stöd i skolan kan vara diskriminering

Jennifer Jungelin har intervjuat fem skolelever med funktionsnedsättning om stöd och anpassningar som de har rätt till, men inte alltid får. Artikeln beskriver hur bristande stöd ska förstås enligt lagen och

Jennifer Jungelin Foto: Emil ErdtmanJennifer Jungelin Foto: Emil Erdtman
Jennifer Jungelin Foto: Emil Erdtman

Av Lagen som verktygs gästskribent Jennifer Jungelin

Hur fungerar det särskilda stödet i skolan? Vad händer när en elev inte får gynnsamma förutsättningar för att uppnå en jämlik utbildningsnivå? När kan bristande stöd i skolan klassas som diskriminering i form av bristande tillgänglighet? Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Bristande stöd i skolan kan vara diskriminering”

RÄTTSNYHET: Högsta domstolen har fattat beslut i fallet DHR mot Region Gävleborg

Idag kom Högsta domstolens (HD) beslut i DHRs fall om bristande tillgänglighet i kollektivtrafiken. Vi har tidigare skrivit om processen och nu kan tvisten återupptas i Gävle tingsrätt för slutlig prövning med utgångspunkt att Region Gävleborg är ansvarig för att diskrimineringsförbudet inte överträddes när Lars-Göran Wadén skulle resa med bussen den 2 januari 2015.

Högsta domstolen valde att ta upp följande fråga till prövning efter Gävle tingsrätts hänskjutande av frågan: ”Om Region Gävleborg, vid Lars-Göran Wadéns försök att resa med buss den 2 januari 2015, tillhandahöll en tjänst (färd med buss) och därigenom ansvarade i förhållande till Lars-Göran Wadén för att förbuden, enligt 2 kap. 12 § första stycket 1 eller andra stycket diskrimineringslagen, inte överträddes på grund av bristande tillgänglighet enligt 1 kap. 4 § 3 samma lag.”

I skälen till beslutet som meddelades idag beskriver HD att resenären köper biljetterna av regionen, vilket gör att regionen tillhandahållit en tjänst till resenären. Dessutom har regionen information om priser och tidtabeller på sin hemsida, samt ett kundcenter som marknadsför kollektivtrafiken. Intäkterna från biljettförsäljningen tillfallet regionen. Därmed omfattas regionen av ansvar enligt 2 kap. 12 §  diskrimineringslagen.

HD sammanfattade: ”Region Gävleborg får anses ha tillhandahållit tjänsten färd med buss och ansvarade därigenom i förhållande till Lars-Göran Wadén för att förbudet mot diskriminering på grund av bristande tillgänglighet inte överträddes. Den hänskjutna frågan ska besvaras i enlighet med detta.”

HD fann även att bussbolaget som trafikerar sträckorna på uppdrag av regionen ska likställas med regionen enligt 2 kap. 12 § diskrimineringslagen.

– Att HD inte tolkar lagen snävt är mycket positivt. säger Lagen som verktygs jurist Ola Linder. Genom beslutet ökar rättssäkerheten för en enskild som diskriminerats av en verksamhet som ingår i en komplex upphandlingsstruktur. Kanske kan det leda till en mer rättighetsbaserad helhetssyn på bristande tillgänglighet och annan diskriminering i kollektivtrafiken och på andra samhällsområden.

Länk till domen

Tack HD för en fin julklapp!

NYHETSBREV: December 2017

Den rättsliga och politiska utvecklingen

Kammarrättsdom om goda levnadsvillkor enligt LSS

Juristerna Andrea Bondesson från Funktionsrätt Sveriges projekt Från snack till verkstad och Stellan Gärde har vunnit ett mål som de drivit för Autism- och Aspergerförbundet. Kammarrätten i Göteborg upphävde en tidigare dom från Förvaltningsrätten i Karlstad. Fallet gällde Anders som har autism och utvecklingsstörning. Lekebergs kommun avsåg att mot hans vilja flytta verkställigheten av hans LSS-insatser (boende, daglig verksamhet mm) till kommunal regi. Kammarrätten fann att det saknades lagstöd för detta och konstaterade att han skulle fara mycket illa av en flytt och därför bör få förutsättningar att bo kvar på sitt nuvarande boende. Bara den lösningen kunde garantera de goda levnadsvillkor han enligt LSS har rätt till. En intressant aspekt i målet är att kammarrätten konstaterade att Anders rätt till respekt för hem och privatliv enligt Europakonventionens artikel 8 berördes i fallet. Däremot nämnde domstolen inte alls ombudens argumentation utifrån Funktionsrättskonventionens artikel 19 om rätten att själv få bestämma var man vill bo. Analys av kammarrättsdomen på Funktionshinderkonventionen.se Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: December 2017”

Våra synpunkter på FN:s ”Allmänna kommentar” om jämlikhet och icke-diskriminering

Independent Living Institute har tillsammans med Funktionsrätt Sverige lämnat in synpunkter på det utkast till Allmän kommentar nummer 6 om artikel 5 i Funktionsrättskonventionen som  FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning skrivit under hösten.

Artikel 5 handlar om jämlikhet och icke-diskriminering och innehåller både ett diskrimineringsförbud och förpliktelser för staterna att vidta andra åtgärder för att uppnå jämlikhet på andra sätt.

FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning tar fram allmänna kommentarer till de olika artiklarna i konventionen för att fördjupa förståelsen för rättigheternas innebörd och klargöra staternas förpliktelser.

Utkastet börjar med en beskrivning av rättigheternas sammanhang och historia, en diskussion av ”the human rights model of disability” och den rättsliga karaktären av icke-diskriminering och jämlikhet. Sedan följer en del som fördjupar det normativa innehållet i artikeln och vilka skyldigheter staterna har. Slutligen behandlades artikelns förhållande till andra artiklar i konventionen och en vägledning för nationell implementering.

Vårt svar underströk att initiativet med Allmän kommentar från kommittén är välkommet och kan bidra till en ökad förståelse för diskrimineringsskyddet och staternas förpliktelser att motverka diskriminering. Det är viktigt att klargöra olika begrepp för att stärka förståelsen för diskrimineringsskyddet och andra åtgärder som ska bidra till de facto jämlikhet i samhället.

Särskilt behövs förtydligande av förhållandet mellan diskrimineringsförbudet, skälig anpassning (reasonable accomodation), och särskilda åtgärder för de facto jämlikhet (specific measures), vilket kan vara exempelvis positiv särbehandling. Hur ska skälig anpassning förhandlas och garanteras på arbetsplatsen i tillräckligt samråd med brukaren? Hur ska tillräckligt stöd till brukaren garanteras? Dessa frågor och många fler behöver svar. Även staternas förpliktelser behöver förtydligas i slutversionen av den allmänna kommentaren.

Våra synpunkter ligger även på FN:s hemsida.

INTERVJU: Andreas Pettersson uppmanar fler jurister att försvara de sociala rättigheterna

Andreas Pettersson
Andreas Pettersson Foto: Anders Jonsson

Andreas Pettersson disputerade i rättsvetenskap år 2015. Avhandlingen vid Umeå universitet handlade om rätten till transport för människor med funktionsnedsättningar. Bland annat kom han fram till att myndigheter och domstolar utsätter människor med funktionsnedsättningar för kontroll och integritetskränkande ifrågasättande när behov av färdtjänst, bilstöd och kontantersättningar bedöms. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Andreas Pettersson uppmanar fler jurister att försvara de sociala rättigheterna”

UPPSATS: Bristande tillgänglighet i grundskolans fysiska miljö

Maria Chöler
Maria Chöler

Personer med funktionsnedsättning har lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Lägst utbildningsnivå har personer med fysiska funktionsnedsättningar. Den bristande tillgängligheten i den fysiska miljön är en av orsakerna. Fortsätt läsa ”UPPSATS: Bristande tillgänglighet i grundskolans fysiska miljö”

REPORTAGE: Lagen som verktyg föreläste för ledarhundsförare

Maria Chöler och Ola Linder från Lagen som verktyg föreläser för Sveriges ledarhundsförare
Maria Chöler och Ola Linder från Lagen som verktyg föreläser för Sveriges ledarhundsförare

Den lilla stugan i Skatås, Göteborg, fylldes av aktivitet då ledarhundsekipagen anlände den 18 november (2017). Stämningen var god, det pratades och skrattades och ett antal stora labradorer nosade intresserat på varandra. Det tog lite tid innan alla hunnit finna en sittplats vid de stora träborden i lokalen och hundarna rullat ihop sig likt kringlor vid sina hussar och mattars fötter, men därefter kunde dagens kurs starta. Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Lagen som verktyg föreläste för ledarhundsförare”