NYHETSBREV November 2017

Den rättsliga och politiska utvecklingen

Den 8 november (2017) beslutade riksdagen om den lagändring som föreslagits i proposition 2016/17:220 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Det betyder att undantaget för småföretag i diskrimineringslagens (2008:567) bestämmelse om bristande tillgänglighet kommer att tas bort från den 1 maj 2018. Fortsätt läsa ”NYHETSBREV November 2017”

DEBATT: Nya regler om lönebidrag urholkar diskrimineringsskyddet för arbetssökande med funktionsnedsättning

Juristen Richard Sahlin skriver ett debattinlägg om lönebidragets funktion och frågan om den nya förordningens regler strider mot Funktionsrättskonventionen.

Richard Sahlin
Richard Sahlin

Från den 1 juli i år gäller nya regler för lönebidrag. Juristen Richard Sahlin argumenterar för att de nya bestämmelserna skapar onödiga inlåsningseffekter och urholkar det diskrimineringsskydd som lönebidraget kan bidra till.

Richard Sahlin:

Alla arbetsgivare är skyldiga att tillgängliggöra sina arbetsplatser, men det finns ett undantag i diskrimineringslagen för kostnader som inte kan anses vara skäliga (1 kap. 4 § tredje punkten). Rättspraxis visar att Arbetsdomstolen tolkar undantaget vidsträckt så att arbetsgivare oberoende av storlek kan hävda att det är alltför kostsamt och belastande att anställa vissa arbetssökande med funktionsnedsättning. Fortsätt läsa ”DEBATT: Nya regler om lönebidrag urholkar diskrimineringsskyddet för arbetssökande med funktionsnedsättning”

MR-DAGARNA 2017

Anna Zoteeva och Emil Erdtman i montern på MR-dagarna 2017
Anna Zoteeva och Emil Erdtman i montern på MR-dagarna 2017

Under MR-dagarna i Jönköping den 9 till 11 november 2017 stod Lagen som verktyg tillsammans med projektet Från snack till verkstad för en monter med informationsmaterial, ett quiz med 10 frågor om konventionen (medlet under MR-dagarna blev 6 rätt) och ”Konventionstestet” som innehåller 30 kort med vardagsberättelser som gestaltar och förtydligar artiklarna 1 till 30.

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler har skrivit berättelserna och ”kortleken” har producerats av Myndigheten för delaktighet. Den används nu på arbetsplatser och vid utbildningar och konferenser för att höja medvetenheten om konventionen. Hör av dig till emil@lagensomverktyg.se om du vill veta mer.

Det är dags att få rätt men hur gör vi?

Ola Linder, Andrea Bondesson och Susanne Berg i panelen på seminarium på MR-dagarna i Jönköping.
Ola Linder, Andrea Bondesson och Susanne Berg i panelen på seminarium på MR-dagarna i Jönköping.

Seminariets titel var Det är dags att få rätt! Men hur gör vi?  och leddes av Susanne Berg, som samtalade med juristerna Ola Linder och Andrea Bondesson.

Fokus var hur civilsamhället kan hjälpa till att råda bot på den brist på rättspraxis som råder, både gällande diskrimineringsrätten och socialrätten. För diskrimineringsformen bristande tillgänglighet saknas nästan helt rättspraxis och inom socialrätten behövs enligt Andrea Bondesson en ny rättspraxis som tolkar lagstiftningen utifrån internationell rätt, och då särskilt Funktionsrättskonventionen.

Att inte rättspraxis utvecklas beror på tiden, men också på att den svenska traditionen att inte driva rättsfall för att lösa problem. Ola Linder kommenterade att det finns ett positivt värde i det intressepolitiska arbetssättet, men att rättspraxis behövs som ”facit” på vad lagen betyder. Lagar skrivs på olika sätt, och de som är allmänt hållna måste fyllas ut med rättspraxis för att man ska veta vad den innebär i konkreta situationer. Förarbetena innehåller exempel, men dessa är sällan tillräckliga för att lagen ska verkställas.

—Det största hindret för en utvecklad rättspraxis i Sverige är dagens rättegångskostnadsregler, sa Ola Linder. I diskrimineringsmål riskerar den enskilda att få betala motpartens rättegångskostnader vid förlust, vilket kan bli höga belopp om det är en myndighet eller stort företag. Det gör att utsatta individer inte får sin rätt och att rättsutvecklingen inte går framåt. Civilsamhällets organisationer och föreningar måste därför ta ett större ansvar för rättsutvecklingen.

Ola Linder tog exemplet DHR som driver en av medlemmarnas fall. Att just denna process dragit ut på tiden har med frågan om ansvarig verksamhetsutövare att göra. I dagarna avgörs detta av Högsta domstolen, något som är viktigt för framtida processföring. Fall drivs nämligen inte bara för att den enskilde ska få ersättning utan för att få effekter som förändrar samhället.

Andrea Bondesson redogjorde för bristen på rättshjälp inom förvaltningsärenden. Domstolens skyldighet att utreda fallet kan vara till praktisk hjälp, men hjälper inte klaganden tillräckligt i praktiken. Ordningen sätter den enskilde i ett ojämlikt läge och ger motparten ett övertag. Hon pekade också på civilsamhällets roll när det gäller att argumentera rättsligt så att intentionerna bakom lagarna följs och internationella konventioner efterlevs.

—Vi kan inte lämna till domstolarna att tolka lagarna utan att har visat hur vi menar de mänskliga rättigheterna har effekt i våra fall, sa Andrea Bondesson. De inhemska domstolarna tillämpar ofta inte de mänskliga rättigheterna fullt ut, och särskilt inte om parterna inte argumenterat utifrån dem i domstolsprocessen.

INTERVJU: Kerstin Burmans processföring satte stopp för tvångssteriliseringar

Intervju med juristen Kerstin Burman som vunnit flera fall åt hbtq-rörelsen och tycker att diskrimineringslagen bör ses över när det gäller vilket fourm som dömer om diskriminering i arbetslivet.

Kerstin Burman
Kerstin Burman FOTO: Emil Erdtman

Kerstin Burman är jurist på LO-TCO Rättsskydd, där hon driver fall åt fackförbundens medlemmar. Hon berättar att de inte får in så många fall som rör funktionsnedsättning.
—Många vet kanske inte att vi tar upp alla typer av frågor som rör arbetslivet, säger hon. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Kerstin Burmans processföring satte stopp för tvångssteriliseringar”

KonventionsQuiz

Lös vårt KonventionsQuiz – och besök montern ”Det är dags att få rätt!” under MR-dagarna i Jönköping 9-11 november!

Hur mycket kan du om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Lös vårt KonventionsQuiz och besök oss gärna i montern som vi har tillsammans med Funktionsrättskonventionen på MR-dagarna i Jönköping!

 

REPORTAGE: Stat, region, kommun och civilsamhälle i Uppsala samarbetar för bättre tillgänglighet

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler skriver om det förebyggande arbetet för bättre tillgänglighet och därmed mindre diskriminering i Uppsala.

Ljus trapphall i Uppsalas Universitetshus
Universitetshuset

Den 19 oktober bjöd Uppsala Universitet, Uppsala kommun, HSO Uppsala kommun och HSO Uppsala län in till en nationell konferens på temat samverkan och tillgänglighet för att berätta om hur de tillsammans arbetat för ett mer inkluderande samhälle. Konferensen gästades av 25 föreläsare som alla gav exempel på framgångsrika tillgänglighetsarbeten inom olika områden i Uppsala. Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Stat, region, kommun och civilsamhälle i Uppsala samarbetar för bättre tillgänglighet”

Föreningsmöte 11 december

Bild från MR-dagen i Trollhättan där Ola Linder talar om funktionsdiskriminering.
Bild från MR-dagen i Trollhättan där Ola Linder talar om funktionsdiskriminering.

Den 11 december (2017) kl 18-20 bjuder föreningen Med lagen som verktyg in till möte för att diskutera några aktuella diskrimineringsfall med kunniga jurister.

I våras hölls ett liknande möte och av de fall som då togs upp drivs ett nu av en pro boni-advokat och ett har lett till förlikning. Vi fortsätter nu med samma koncept, men tar upp tre nya fall med tre nya jurister i panelen.

Mer information kommer på denna sida i början av december.

Platsen är konferensrummet Havet, plan 10, Storforsplan 36 i Farsta. Anmäl dig med mail till emil@lagensomverktyg.se!

Mötet vänder sig till föreningens medlemmar och särskilt inbjudna gäster. ALLA är välkomna som nya medlemmar i föreningen Med lagen som verktyg genom att betala 250 kr till bg 631-57 25 eller Swish 123 031 75 45. Ange namn, adress och e-post. Du blir då del av ett intressant och vägröjande arbete för rättsutvecklingen gällande diskriminering som har samband med funktionsnedsättning (funktionsdiskriminering) – och kan få hjälp att driva egna diskrimineringsfall.

 

NYHETSBREV: Oktober 2017

Nyhetsbrev oktober 2017

Den rättsliga och politiska utvecklingen

Förlust i Arbetsdomstolen

Diskrimineringsombudsmannen förlorade dom nr 51/17 i Arbetsdomstolen. När Richard Sahlin inte fick en lektorstjänst på Södertörns högskola stämde Diskrimineringsombudsmannen staten och menade att han missgynnats eftersom högskolan inte vidtagit de åtgärder (teckenspråkstolk) som skulle ha försatt honom i en jämförbar situation med personer utan hans funktionsnedsättning. Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: Oktober 2017”

KOMMENTAR: Inget diskrimineringsskydd för döva som behöver teckenspråkstolk i arbetslivet

Richard Sahlins kommentar till AD-domen (51/2017) om teckenspråkstolkning i arbetslivet:

Jag skrev år 2004 på en doktorsavhandling om diskrimineringsskydd inom utbildning. Efter disputationen sökte jag en lektorsanställning hos samtliga lärosäten, men det blev ständiga avslag på min ansökan. Som skäl anfördes bl a att andra medsökande hade försteg vad gäller vetenskaplig skicklighet. Fortsätt läsa ”KOMMENTAR: Inget diskrimineringsskydd för döva som behöver teckenspråkstolk i arbetslivet”

DOM: Richard Sahlin mot Södertörns högskola

Richard Sahlin
Richard Sahlin

Diskrimineringsombudsmannen förlorade idag (11 oktober 2017) i Arbetsdomstolen. I dom nr 51/17 finner AD att Södertörns högskola inte överträtt diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet när den inte anställde Richard Sahlin som lektor. De åtgärder som hade krävts för att anställa honom – det vill säga teckenspråkstolkning i undervisning och kontakt med kolleger upp till 450 timmar per år – var enligt AD inte att betrakta som skäliga att kräva.
Fortsätt läsa ”DOM: Richard Sahlin mot Södertörns högskola”