GUIDE: Rättsliga vägar mot upprättelse och samhällsförändring

Denna vecka kommer Lagen som verktyg skriva om vad enskilda och organisationer kan göra för att rättsligt motverka diskriminering. Inledningsvis kommer rättsmedlen att diskuteras, det vill säga de verktyg som finns i lagen för att få upprättelse när diskriminering sker, men också för att genom rättspraxis åstadkomma en större samhällsförändring på längre sikt. Fokus ligger på diskrimineringsersättningen.

Under veckan följer sedan praktiska tips, processuella och strategiska diskussioner för att underlätta ett ställningstagande om rättsliga åtgärder ska vidtas eller inte. För organisationer är det viktigt att arbeta strategiskt med sina rättsfall och därför bör denna artikel vara till hjälp. Länkarna går till Lagen som verktygs samling av rättspraxis där vi kort redogör för svenska och internationella fall.

Fortsätt läsa ”GUIDE: Rättsliga vägar mot upprättelse och samhällsförändring”

NYHETSBREV: April 2018

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: April 2018”

INTERVJU: Maria Johansson – Vi har rättigheterna på vår sida

bild på Maria Johansson
Foto: Magnus Thorssell

Maria Johansson är ordförande för Lika unika, en federation av sex funktionshinderförbund. Hon har tidigare varit både ombudsman (2002-2007) och ordförande (2007-2013) för förbundet DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet. Tillgänglighetsfrågor är ett av hennes stora intressen. Ja, hon kallar sig till och med nörd på området.
—Jag jobbar för ett samhälle för alla – på riktigt, säger hon. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Maria Johansson – Vi har rättigheterna på vår sida”

SEMINARIUM: Normhierarki och fördragskonform tolkning

Den 19 mars höll föreningen och projektet Med lagen som verktyg ett öppet seminarium om normhierarki och fördragskonform tolkning för att bättre förstå vad internationella konventioner om mänskliga rättigheter har för rättsställning i det svenska rättssystemet och hur de används i rättstillämpningen. Fortsätt läsa ”SEMINARIUM: Normhierarki och fördragskonform tolkning”

REPORTAGE: Kampen om rösträtt för personer med funktionsnedsättning fortsätter

Voteringsknappar i Sveriges riksdag
Voteringsknappar i Sveriges riksdag

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler skriver om rösträtten för personer med funktionsnedsättning. I många länder är den begränsad. Europadomstolen har både förbjudit och gett rätt till inskränkningar i rösträtten. Och i Danmark har motsvarigheten till svenska FUB drivit frågan om rösträtt till Högsta domstolen.

Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Kampen om rösträtt för personer med funktionsnedsättning fortsätter”

GUIDE: Tillgänglighetskrav i några lagar och författningar

Vad tillgänglighet  – och därmed diskriminering i form av bristande tillgänglighet – innebär bestäms till stor del av andra lagar än diskrimineringslagen. Diskrimineringslagens bestämmelse om bristande tillgänglighet kompletterar och stärker nämligen den rätt till tillgänglighet som finns i andra författningar. Den som uppfyller tillgänglighetskrav i andra lagar – till exempel plan- och bygglagen eller arbetsmiljölagen – kan därmed inte dömas för diskriminering. Därför är det viktigt att känna till några lagar och författningar som kan vara aktuella. Det gäller förstås många fler än vad som tas upp i denna översiktliga artikel.

Fortsätt läsa ”GUIDE: Tillgänglighetskrav i några lagar och författningar”

GUIDE: Svensk diskrimineringsrätt

Lagen som verktyg beskriver på denna sida det gällande materiella juridiska skyddet mot diskriminering i svensk rätt. Fokus är på diskrimineringslagen och redogörelsen underlättar bedömning om det skett olaglig diskriminering i enskilda fall. Texten publiceras i fem avsnitt under vecka 12 2018.

Innehåll

Fortsätt läsa ”GUIDE: Svensk diskrimineringsrätt”

GUIDE: Internationella regleringar inom diskrimineringsrätten

Sverige är medlem i Förenta nationerna, Europarådet och Europeiska unionen. I alla dessa internationella organ har det upprättats dokument som innehåller förbud mot diskriminering. Sverige har åtagit sig att vara bundet av dessa dokument och de har påverkat den nationella diskrimineringslagstiftningen på olika sätt. Här beskrivs något om organisationerna och relevant rätt rörande diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Avslutningsvis förklaras de internationella rättsordningarnas inbördes förhållande och förhållande till svensk rätt.

Fortsätt läsa ”GUIDE: Internationella regleringar inom diskrimineringsrätten”

DEBATT: Replik om diskrimineringsskydd på Dagens Juridik

I en replik till ett debattinlägg av riksdagsledamoten Lawen Redar (S) skriver Lagen som verktygs jurist Ola Linder idag på Dagens juridik om skyddet mot diskriminering kan bli effektivare.

Det kan den bli om de som anmäler diskriminering får sina ärenden utredda i högre grad. Det görs idag en hel del anmälningar om diskriminering på grund av etnicitet och funktionsnedsättning, men ”…många avhåller sig från att anmäla eftersom anmälningar alltför ofta inte leder till utredning, upprättelse eller en konsekvens för den diskriminerande parten.”

Rätten till rättvisa (access to justice) råder inte med dagens risk att få betala höga rättegångskostnader åt motparten. De som diskriminerar har ofta råd med advokat, men inte de som diskrimineras. Staten borde därför hitta sätt att täcka ombudskostnader istället för att bygga upp nya tandlösa myndigheter, enligt Ola Linder.

Och kännbarheten för den som diskriminerar måste blir större.  ”EU-rätten kräver att det ska finnas effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner mot diskriminering.”

NYHETSBREV: Mars 2018

Diskrimineringsrätten är inte nationellt isolerad utan i högsta grad internationell. Diskussionerna om hur nationell och internationell rätt förhåller sig till varandra förs inom den juridiska forskningen och Lagen som verktyg bidrar med ett seminarium den 19 mars. Medverkar gör Maria Grahn Farley, en av författarna till en nyligen publicerad utredning om hur metoden fördragskonform tolkning används i svensk förvaltning och rättstillämpning. Även Andrea Bondesson, jurist i projektet Från snack till verkstad, håller en inledning om hur fördragskonform tolkning går till och hur hon använt sig av Funktionsrättskonventionen i svensk domstol.

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: Mars 2018”

INTERVJU: Lars Lööw – dags att funktionsrättsrörelsen kliver fram och använder juridiken

Lars Lööw
Lars Lööw

När Lars Lööw år 1992 började som förbundsjurist på Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) – där han är medlem som förälder till en son med funktionsnedsättning – var han så gott som den enda anställda juristen i funktionsrättsrörelsen. Det fanns visserligen jurister bland förtroendevalda och chefer. En av dem var Allan Everitt, tidigare chef på FUB och mentor för Lars Lööw. En annan tidig mentor var socialministern Bengt Lindqvist som år 1989 tillsatte den så kallade Handikapputredningen – där Everitt var en av sekreterarna.

Fortsätt läsa ”INTERVJU: Lars Lööw – dags att funktionsrättsrörelsen kliver fram och använder juridiken”

INVITATION: International conference May 30 – and connected events

Disability activists, legal professionals, law students and instructors, and others working against discrimination on the grounds of disability are invited to share and discuss experiences using legal casework and strategic litigation to implement the rights of persons with disabilities.

Fortsätt läsa ”INVITATION: International conference May 30 – and connected events”

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER: Europarådet granskar läget för personer med funktionsnedsättning i Sverige

När Nils Muiznieks besökte Sverige den 2 till 6 oktober 2017 var Independent Living Institute en av de organisationer han träffade. Förutom organisationer träffade han även representanter för regering och myndigheter. Under februari 2018 publicerades en rapport om hur Sverige lever upp till de åtaganden som följer av Europakonventionen. Fokus är på mänskliga rättigheter för invandrare, flyktingar och asylsökande, samt personer med funktionsnedsättning.

Fortsätt läsa ”MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER: Europarådet granskar läget för personer med funktionsnedsättning i Sverige”

DO-ANMÄLAN: Polisens interna arbete saknar funktionshinderperspektiv

En anställd vid Polismyndigheten har med stöd från föreningen Med lagen som verktyg anmält Polismyndigheten till Diskrimineringsombudsmannen (DO) för undermåligt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.

Den 1 januari 2017 trädde en lagändring i kraft som innebär högre krav på arbetsgivare att arbeta främjande mot diskriminering på arbetsplatsen. Syftet är att synliggöra och eliminera risker för diskriminering på alla grunder som skyddas av diskrimineringslagen, varav funktionsnedsättning är en..

Polismyndigheten har under tiden från det att lagändringen trädde i kraft inte implementerat ett förbättrat förhållningssätt i sina interna processer ur ett funktionshinderperspektiv. Anmälan till DO visar på flera aspekter av interna processer som saknar ett integrerat funktionshinderperspektiv, vilket hindrar likabehandling och lika möjligheter i arbetslivet.

Bristen på konsekvensanalyser, dokumentation och spridning på verksamhetens alla nivåer gör att funktionshinderperspektivet inte integrerats i myndighetens verksamhet på ett operativt plan. Flera anställda har missgynnats på sätt som har tydligt samband med funktionsnedsättning.

DO har få anmälningar om aktiva åtgärder

I Lag & Avtal nr. 2 2017 säger Peter Wråke, chef för rättsenheten för arbetsliv på DO att han inte tror att det kommer bli fler anmälningar till följd av lagändringen om aktiva åtgärder. De flesta anmälningarna handlar enligt Wråke inte om aktiva åtgärder. Vidare sa han vid denna tidpunkt att DO inte planerat någon tillsyn rörande arbetsgivares arbete med aktiva åtgärder.

Endast tre av alla tillsynsbeslut som ligger ute på DOs hemsida (februari 2018) behandlar aktiva åtgärder enligt de nya reglerna, men inte heller de ger mer information än lagtexten om hur arbetet ska gå till.

Ärendet kan klargöra vad aktiva åtgärder innebär

I anmälan lyfts både bristen på främjandearbete och konkreta missgynnanden. Anmälan antyder att ett bättre främjandearbete hade haft positiv effekt inom myndigheten för flera anställda.

Föreningen Med lagen som verktyg anser att DO bör utreda denna anmälan och påbörja ett arbete föra att se till att myndigheten förbättrar sitt arbete med aktiva åtgärder. Eftersom det saknas tydlig vägledning för arbetsgivare för hur de ska genomföra aktiva åtgärder som får faktisk effekt på arbetsgivares förhållningssätt till lika rätt oberoende av diskrimineringsgrund kan ärendet bli belysande för myndigheter och andra arbetsgivare.

—DO kan i handläggningen av anmälan bidra till att klargöra att aktiva åtgärder mot diskriminering ska tas på allvar och integreras i verksamheten för konkret effekt, säger Lagen som verktygs jurist Ola Linder.

Lagen som verktyg har utan framgång sökt Polismyndigheten för att ta del av dokumentationen. I kontakt med Polisstationen i Farsta hänvisades till HR-avdelningen som inte gett något svar. Om myndigheten har bedrivit ett förebyggande arbete på alla grunder så har det bevisligen inte nått ut i hela verksamheten.

QUIZ: Konventionstestet

Idag lanserar Lagen som verktygs systerprojekt Från snack till verkstad Funktionsrättsgudien om hur Funktionsrättskonventionen kan användas i praktiken – vad rättigheterna betyder och hur man kan ansöka om stöd, överklaga förvaltningsärenden och så vidare.

Eftersom juridiska konventioner är abstrakta till sin natur har Lagen som verktygs jurist Maria Chöler skrivit korta personberättelser med utgångspunkt i de 30 första artiklarna i konventionen. Syftet är att förmedla insikt och känsla för vad varje rättigheter kan betyda i människors liv.

Läs och fundera över berättelserna och välj mellan tre föreslagna artiklar (som finns i fulltext under kryssrutorna). Vi har ett ”rätt” svar för varje berättelse, men självklart kan de också vara underlag för diskussion.

Välkommen att göra Konventionstestet!