UPPSATS: Hur kan och bör en svensk MR-institution organiseras?

Sällan har ett uppsatsämne legat så rätt i tiden. I regeringsförklaringen från den 21 januari ingår att inrätta en svensk institution för mänskliga rättigheter. Anna Zotééva, som tidigare arbetat som jurist i projektet Lagen som verktyg, har skrivit sin examensuppsats i juridik vid Stockholms universitet på ämnet. Lagen som verktyg tycker att uppsatsen fördjupar diskussionen om behovet av, och potentialen i, en MR-institution i Sverige. Ett starkare institutionellt skydd behövs för mänskliga rättigheter i praktiken. Vi är mycket glada över Annas insatser och hennes välskrivna uppsats, som kommer vara till nytta i det fortsatta arbetet.

Fortsätt läsa ”UPPSATS: Hur kan och bör en svensk MR-institution organiseras?”

KONFERENSRAPPORT: Funktionsrättskonventionen i domstolarna

25-26 oktober 2018 deltog Susanna Eriksson och Ola Linder från föreningen Med lagen som verktyg på en konferens vid Juridiska fakulteten på universitet i Maastricht, Nederländerna, om funktionsrättskonventionen i domstolarna– komparativ internationell rätt en väg framåt. Föreläsningarna och diskussionerna handlade både om det normativa innehållet i konventionen och en komparativ utblick över hur domstolarna i olika länder och olika regioner, som EU eller Europarådet, använder konventionen. Här är Ola Linders rapport.

Maastricht
Maastricht

Fortsätt läsa ”KONFERENSRAPPORT: Funktionsrättskonventionen i domstolarna”

GRANSKNING: Svag tillsyn motverkar inte diskriminering

Lagen som verktygs jurist Ola Linder begärde ut alla DO:s tillsynsärenden om “aktiva åtgärder” under perioden januari 2017 till februari 2018. Han fick 96 fall, varav 93 gällde aktiva åtgärder. I de flesta av dessa hade DO funnit brister och i några var det oklart om det fanns brister eller inte. DO har i ärendena inte angett några tidsfrister om när åtgärder skulle vara vidtagna eller gjort någon uppföljning för att se om bristerna åtgärdats.

Inget beslut var förenat med vite eller annat konkret åtgärdsföreläggande. I sin tillsyn tenderar DO istället att informera om lagen, men inte om sanktionerna i diskrimineringslagens kap 4. Varför avstår DO från att använda de maktmedel man har då man faktiskt konstaterat att brister inte åtgärdats?
—Det verkar som att DO förutsätter att verksamheterna frivilligt ska bättra sig och börja efterleva kraven, säger Ola Linder. Att avsluta fall när lagen uppenbarligen inte uppfylls kan väl inte vara rätt.

Dessutom fann han många rättsligt mycket intressanta fall som DO borde ha utrett vidare. Lagen som verktyg presenterade sin rapport för DO den 14 november och fortsätter här granskningen av DO som tillsynsmyndighet.

Fortsätt läsa ”GRANSKNING: Svag tillsyn motverkar inte diskriminering”

ANALYS: För låga upphandlingskrav på tillgänglighet kan utgöra diskriminering

Lagen som verktyg stöter ofta på frågor om upphandling. När vår förening nyligen stämde Region Örebro för att en person med synnedsättning inte kan åka kollektivtrafik på lika villkor som andra framkom att IT-systemen införskaffats av nuvarande Region Örebro län genom en upphandling som innehöll krav på tillgänglighet. Ändå uppstod alltså hinder för personer med funktionsnedsättning. 

Den 10 januari kl 13-16 arrangerar Länsstyrelsen i Stockholm och Lagen som verktyg ett seminarium (i centrala Stockholm, plats meddelas på lagensomverktyg.se senare) om hur samhället kan bli mer tillgängligt och universellt utformat med hjälp av upphandling. Hur ska kraven enligt lagen ställas och följas upp för att produkter och tjänster ska utformas så att alla människor kan ta del av dem? Är upphandling ett effektivt sätt att förbättra tillgängligheten i samhället? 

Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva undersöker i denna artikel hur upphandlingsreglerna förhåller sig till diskrimineringsrätten. Kan för lågt ställda krav på tillgänglighet vid upphandling utgöra diskriminering enligt svensk rätt? Vem är i så fall ansvarig – den som upphandlar eller utföraren? Kan undermåliga krav i offentlig upphandling bemötas rättsligt med hjälp av diskrimineringslagstiftningens bestämmelse om bristande tillgänglighet?

Fortsätt läsa ”ANALYS: För låga upphandlingskrav på tillgänglighet kan utgöra diskriminering”

INTERVJU: Sabina Hellborg – Så kan diskrimineringsersättning bli effektivare

Sabina Hellborg
Sabina Hellborg

Diskrimineringsersättning är en bra påföljd, men den borde utvecklas mer i enlighet mer skadestånds- och EU-rätt, säger Sabina Hellborg som 2018 blev juris doktor på en avhandling om diskrimineringsersättning. Hon fokuserar i avhandlingen på samhällsområdena arbetslivet och varor, tjänster och bostäder och kommer fram till att det i diskrimineringsprocesser finns en obalans mellan prövningen av ansvaret för diskrimineringen och prövningen av ersättningen. 

Ungefär samtidigt som Sabina Hellborg funderade på att doktorera i juridik infördes en samlad diskrimineringslag (2008:567) med diskrimineringsersättning som ny påföljd för konstaterad diskriminering. Sabina Hellborg bestämde sig för att undersöka vilka faktorer som varit utslagsgivande vid domstolarnas bedömning av diskrimineringsersättning.

Fortsätt läsa ”INTERVJU: Sabina Hellborg – Så kan diskrimineringsersättning bli effektivare”

GRANSKNING: Brister i DO:s tillsyn över kraven på aktiva åtgärder

Lagen som verktyg vill se fler rättsprocesser om diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Det är ett effektivt sätt för att tvinga fram ett mer tillgängligt och inkluderande samhälle. Men självklart är det ännu bättre om diskrimineringen aldrig sker. Därför innehåller diskrimineringslagen 3 kap. krav på att alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska vidta förebyggande och främjande “aktiva åtgärder” mot diskriminering. Dessa åtgärder ska vara pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla.

Fortsätt läsa ”GRANSKNING: Brister i DO:s tillsyn över kraven på aktiva åtgärder”

FORSKNING: Confirmation Bias in Criminal cases

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler har varit på disputation och rapporterar här:

Fredagen den 28:e september disputerade Moa Lidén vid Uppsala Universitet med avhandlingen ”Confirmation Bias in Criminal Cases”. Inför en fullsatt publik försvarade hon sin avhandling där hon undersökt så kallad ”confirmation bias” i brottmål. Opponent var professor Steven Penrod, John Jay College of Criminal Justice (New York).

Med ”confirmation bias” avses en tendens att leta efter eller ge större tyngd åt argument och bevis som ger stöd för och bekräftar en tidigare skapad uppfattning. I sin avhandling har Moa Lidén presenterat hur detta agerande tar sig uttryck i olika delar av brottmålsprocessen. Den delas upp på följande moment:

  1. den övergripande inriktningen på förundersökningen
  2. identifikationer och förhör
  3. rättsliga undersökningar och analyser samt
  4. domstolsprocessen

Genom experimentella studier har Moa Lidén bland annat visat att poliser, åklagare och domare påverkas av sina egna uppfattningar vid de beslut som fattas inom ramen för arbetet. Det innebär exempelvis att om den person som genomför en brottsundersökning fått förhandsinformation om det misstänkta brottet eller gärningspersonen så kan detta leda till att ensidigt söka efter, säkra eller tolka spår på ett sätt som bekräftar förhandsinformationen, trots att det finns spår som talar i en annan riktning. Likaså kan den domare som i förväg fått vetskap om den tilltalades erkännande, belastningsregister eller socioekonomiska status påverkas av detta vid domstolsavgörandet.

I och med att Moa Lidèn i sin avhandling kommer fram till att ”confirmation bias” förekommer i olika grad och tar sig olika uttryck under brottmålsprocessens olika skeenden är det motiverat att ifrågasätta rättssäkerheten i våra domstolsprocesser.

Avhandlingen berör visserligen brottmålsprocessers men nämnas skall att ”confirmation bias” även finns inom andra rättsområden, exempelvis inom diskrimineringsrätten. Studien kan alltså ha relevans även vid Lagen som verktygs arbete med att få fram praxis för diskriminering i form av bristande tillgänglighet och synliggöra andra frågor rörande personer med funktionsnedsättning

Det krävs dock ytterligare forskning om hur det ska undvikas att information som inte överensstämmer med hypotesen bortses ifrån eller omtolkas. Mot bakgrund av resultatet av denna avhandling är det därför av stor vikt att ytterligare forskning genomförs för att identifiera fungerande sätt att motverka ”confirmation bias”.

Moa Lidéns avhandling i fulltext.

DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida

Idag den 11 september kom dom  från Stockholms tingsrätt (T 16972-16) i målet mellan Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Försäkringskassan. Målet gäller fråga om bristande tillgänglighet i digital och analog ansökan av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, samt diskriminerande bemötande. Fortsätt läsa ”DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida”

ÖVERSIKT: Stöd och anpassningar inom skolan

Ny termin, nya förväntningar och nya problem

Sommaren går mot sitt slut och runt om i Sverige återvänder barn och elever till sina förskolor och skolor. Många ser med en skräckblandad förtjusning fram emot kommande hösttermin. En period fylld av ny kunskap, nya upplevelser och nya kontakter.

Det bästa vore om skolstarten blev en positiv händelse för alla barn och elever, men så är dessvärre inte fallet. För många, såväl elever som vårdnadshavare, tycks detta vara en mycket ansträngande period. Detta märks bland annat genom den ökade andelen skolrelaterade frågor som Lagen som verktyg mottar i samband med skolstart.

Mot bakgrund av de problem och orosmoment som görs sig påminda då vardagen startar på nytt kommer ett seminarium med fokus på frågor rörande skolan att anordnas den 3 september klockan 12.00 – 15.00 i Farsta, Stockholm. Varmt välkommen!

För den som vill förbereda sig inför seminariet eller bara öka sin förståelse för skolans struktur och vilken stöd och stöttning som ska erbjudas barn och ungdomar med funktionsnedsättning kommer i denna artikel grundläggande information om hur skolväsendet är uppbyggt, vem som bär ansvar för vad, och vilket stöd och stöttning elever och vårdnadshavare kan kräva.

Det svenska utbildningsväsendet är mycket komplext och skolstrukturen är inte alldeles enkel att överskåda. Informationen är på inget sätt uttömmande, men vår förhoppning är att denna grundläggande beskrivning av ansvarsfördelningen på skolområdet ska att underlätta arbetet för att lösa mer specifika problem.

Fortsätt läsa ”ÖVERSIKT: Stöd och anpassningar inom skolan”

ANALYS: Leder nya förvaltningslagen till bättre tillgänglighet?

Myndigheternas arbete styrs till stor del av förvaltningslagen, vilken antogs i ny form förra året och trädde i kraft den 1 juli 2018. Lagen som verktyg skriver idag om vad som är nytt i lagen och hur den kan påverka situationen för personer med funktionsnedsättning.  Fortsätt läsa ”ANALYS: Leder nya förvaltningslagen till bättre tillgänglighet?”

RÄTTSNYHET: Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning

I fallet där Vara kommun 2017 dömdes som ansvarig för diskriminering i form av bristande tillgänglighet har Göta hovrätt höjt diskrimineringsersättningen från 30.000 kr till 75.000 kr. Domen kom 15 maj 2018 efter att kommunen medgivit det höjda beloppet. Lagen som verktyg har nu efterforskat anledningen. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning”

ANALYS: Viktig dom – men utan fördragskonform tolkning

Lagen som verktygs analys av domen i målet DHR mot Region Gävleborg

Gävle TR T 240-16 dom 20180611

Den 2 januari 2015 skulle Lars-Göran Wadén, som sitter i rullstol resa från Gävle till Österfärnebo för att besöka sin bror. Den planerade resan blev dock inte av eftersom han inte kunde komma ombord på bussen. Den aktuella bussen var visserligen utrustad med en trapplift men eftersom busschauffören inte hade utbildning för dess hantering var bussen inte tillgänglig för Lars-Göran. DO tittade på ärendet efter anmälan, men vidtog inga rättsliga åtgärder trots att de konstaterat att diskriminering kan ha skett. DO skrev i sitt beslut ANM 2015/14 att det var oklart om varaktigheten i relationen mellan Lars-Göran och bussbolaget var tillräckligt omfattande för att händelsen ska klassas som diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Fortsätt läsa ”ANALYS: Viktig dom – men utan fördragskonform tolkning”

UPPSATS: Har lagändringen om bristande tillgänglighet gjort någon skillnad?

Juristen Csilla Gradwohl har inom ramen för masterprogrammet i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet skrivit masteruppsatsen Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering – Har lagändringen i diskrimineringslagen gjort någon skillnad sedan 2015? I uppsatsen utforskar hon diskrimineringsförbudet bristande tillgänglighet som infördes  i den svenska diskrimineringslagen 2015. Hon analyserar den rättspraxis som hittills utvecklats: de tre målen angående Vara kommun, Region Gävleborg och Södertörns högskola. Den 13 juni kl 13 presenterar hon uppsatsen på Independent Living Institute i Farsta. Alla är välkomna. Nedan sammanfattas uppsatsen:

Fortsätt läsa ”UPPSATS: Har lagändringen om bristande tillgänglighet gjort någon skillnad?”