Blinda och gravt synskadade har i praktiken sparkats ur LSS och nekas LSS-ledsagarservice. Istället ges ledsagning via Socialtjänstlagen som nu sakta urholkas av hårdare rättspraxis, säger Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades Riksförbund, SRF.
65 % av ledsagarservicen i LSS har försvunnit
I en tidigare intervju beskrev Anna Quarnström hur färdtjänst dras in för blinda och gravt synskadade. Har det då beviljats mer ledsagning istället? Nej, fallet är det motsatta, säger Anna Quarnström. Sedan 2007 har 65 % av all LSS – ledsagarservice i personkrets 3 försvunnit (Källa: Socialstyrelsen) och trenden fortsätter år för år.
– Antalet med ledsagarservice i personkrets 3 i LSS, där blinda och gravt synskadade tidigare räknats in, har minskat från 2 814 personer år 2007 till 974 personer 2020.
Gravt synskadade utsparkade från LSS
Under lång tid ansågs gravt synskadade och blinda tillhöra LSS personkrets 3 och kunde då beviljas ledsagarservice. Sedan plötsligt gjorde de det inte, trots att förarbeten ganska tydligt anger att de omfattas, säger Anna Quarnström.
– Människor har berövats goda levnadsvillkor och fördelarna med LSS med tex mer inflytande i insatsen, fler timmar, samma ledsagare, planering och förutsebarhet.
Regeringsrättsdom bakom hårdare rättspraxis
Kommunerna hänvisar bland annat till domen ”RÅ 1999 ref 54” där en 81–årig man inte anses ha rätt till ledsagarservice då han inte anses tillhöra personkrets 3 i LSS. Domen har tolkats så att personer med grava synskador inte tillhör LSS personkrets, säger Anna Quarnström.
– Domen började dock tillämpas långt senare än när den kom. LSS-utredningen (sid 270) konstaterade att synskadade inte längre får insatsen, på grund av denna dom.
Tjänstemannastyre och rättsdatabaser
Anna Quarnström nämner två saker som hon anser bidragit till utvecklingen, dels ett större tjänstemannastyre och dels tillkomsten av juridiska rättsdatabaser som anger minimumkrav.
– Jag tror tjänstemännen följer rättsutvecklingen i dessa rättsdatabaser som anger minimumkrav för vad som kan beviljas. De förstår inte juridik men använder den trots det som riktmärke. När tjänstemännen presenterar förslag för politikerna säger de att man måste hålla sig till minimikraven annars blir det inte likabehandling. Politikerna förlitar sig ofta på tjänstemännen istället för att fatta beslut efter vad man tycker är politiskt motiverat eller efter en vision.
Parallell utveckling i personlig assistans
Sedan 2008 har det skett en parallell utveckling i personlig assistans med domar från HFD som Försäkringskassan och kommuner uttolkat restriktivt, vilket lett till att färre beviljas personlig assistans.
– Det verkar vara en liknande utveckling för både personlig assistans och ledsagning, säger Anna Quarnström.
Kan det finnas en tidsanda som påverkar?
– Ja, något i tidsandan är det. Trots att förarbetena i LSS–lagstiftningen säger att det ska göras enskilda bedömningar i beslut om ledsagarservice hänvisar man nu till ”RÅ 1999 ref 54” och att det inte räcker att ha behov utanför hemmet.
Flera saker samspelar
Har samhällets moraliska kompass svängt eller har synen på juridik förändrats när rättspraxis väger tyngre än lagen och dess förarbeten? Anna Quarnström anser att flera saker samspelat, men främst att ekonomi och budget får större betydelse än rättigheterna.
– Det har synts i valdebatter där funktionshindrades rätt ställts mot invandring och att det blivit allmänt accepterat att fråga sig hur mycket rättigheter vi har råd med. Lägg till en diskurs där välfärdsbrottslighet blivit mer raffinerad och omfattande. Det har gjort det möjligt att peka på kostnadshöjningar inom välfärden som ett problem.
Människor lever i misär
Konsekvenserna för synskadade när ledsagarservicen dras in går inte att beskriva på ett rättvisande sätt, säger Anna Quarnström.
– Att människor inte får stöd att lämna sina bostäder är verkligen grymt. Jag vet att jag borde lyfta synskadades förmågor men människor lever faktiskt i social misär.
Nämndemän har gått emot domare
Oisin Cantwell beskriver i Aftonbladet hur nämndemän i flera rättsmål gått emot domare och beviljat personer ledsagarservice enligt LSS. Anna Quarnström säger att hon vanligtvis är skeptisk till nämndemannasystemet.
– Som jurist anser jag att domstolen inte ska ställa sig över lagstiftaren utan att de ska vara uttolkare av lagen. Därför har jag alltid varit skeptisk till nämndemän som snarare gör det omvända. Men i detta fall är dessa nämndemannadomar, så sent som i oktober kom en ny dom, ett viktigt kvitto på att det allmänna rättsmedvetandet faktiskt inte är där lagstiftningen är idag.
Ledsagning för vårdbesök tas bort
Tidigare beviljades normalt SoL–ledsagning för vårdbesök, men det görs inte längre, fortsätter Anna Quarnström.
– Jag får intyg från regioner som säger att de inte har service vid läkarbesök men i SoL 4 kap 1 § står det att du bara kan få bistånd om det inte är tillgodosett på annat sätt, och det inkluderar en annan huvudman som rent teoretiskt har ansvaret.
Minskad SoL-ledsagning under pandemin
Från 2019 till 2020 minskade antalet SoL-ledsagningsbeslut för personer 0–64 år från 5 568 till 5 162 personer. Se Tabell 7 ”Insatser över år” i Bilaga – Tabeller – Statistik om socialtjänstinsatser till personer med funktionsnedsättning 2020. För personer över 65 år minskade antalet från 44 217 till 39 662 personer. Se Tabell 10 ”Insatser över år” i Bilaga – Tabeller – Statistik om socialtjänstinsatser 2020. SoL-ledsagningen har alltså dragits ner kraftigt mitt under Coronapandemin. SRFs medlemsundersökning Kneget, kulorna och krånglet från 2021, visar att en av tio med ledsagning fått minskat antal beviljade timmar just under pandemin. Anna Quarnström berättar att SRF drivit fall där man dragit in stöd.
– Många har pga Corona inte kunnat utnyttja sin ledsagning, vid nybeslut har kommunen sagt att eftersom timmarna inte utnyttjats det senaste året så sänks de.
En dubbelbestraffning för synskadade
Att ledsagningen inte alltid använts beror enligt Anna Quarnström dels på att den är knuten till aktiviteter som var inställda och att ledsagningen inte får utnyttjas till något annat än just det den beviljats för.
– Dels har många av de som arbetar som ledsagare tillhört riskgrupp och inte kunnat arbeta. Så Corona har blivit en dubbelbestraffning av synskadade.
Så kommunen passar på under pandemin att dra ner ledsagningen…
– Ja, medvetet eller omedvetet, man har definitivt inte försökt kompensera. Socialstyrelsens rapport från 2020 som granskat LSS säger att det finns ett uppdämt biståndsbehov efter Corona men jag har inte sett mycket om att kommuner tänker hjälpa upp de som farit illa under Coronapandemin.
Bryter mot funktionsrättskonventionen
Rättigheter som nämns i Funktionsrättskonventionen är rätten att leva självständigt och att delta i samhället, Artikel 19, och rätten till personlig rörlighet, Artikel 20. Anna Quarnström anser att det är ett brott mot konventionen att ledsagning minskats liksom att färdtjänst dras in.
– Staten är skyldig att säkerställa att det i enlighet med konventionen finns ledsagning och färdtjänst som krävs för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning. Eftersom den synskadade som inte får sådant stöd inte kan arbeta, studera, ha familjeliv eller utöva medborgerliga och politiska rättigheter kan övriga artiklar i konventionen i viss mån också indirekt åberopas.
Synskadade måste tillbaka in i LSS personkretsar
Anna Quarnström anser att LSS behöver förtydligas i personkretsbedömningen så att blinda och gravt synskadade återigen omfattas av lagen.
– Vid lagens tillkomst skapade man LSS-ledsagarservice som en insats nästan uteslutande för aktiviteter utanför hemmet för personer som inte omfattas av personlig assistans. Idag görs personkretsbedömningen nästan uteslutande i hemmet med kriterier som uteslutande rör personlig assistans – trots att förarbeten alltså anger att personkretsbedömningen inte är synonym med personlig assistans och att insatsen ledsagarservice är till för den som inte behöver personlig assistans. Lagen behöver göras om alternativt återgå till skrivningarna i förarbeten, säger Anna Quarnström.
Anna Quarnström intervjuades av Kenneth Westberg 2021–11–28
Vidare läsning
Kneget, kulorna och krånglet: Medlemsundersökning i SRF från 2021
”RÅ 1999 ref 54” Dom i Regeringsrätten (idag HFD) som kommuner ofta hänvisar till som anledning att neka ledsagarservice till blinda/synskadade
Statistik från Socialstyrelsen
- Antal personer med LSS-ledsagarservice i personkrets 3 har minskat från 2 814 personer år 2007 till 974 personer år 2020. (Källa: Socialstyrelsen)
- Ledsagarservice i LSS totalt för alla grupper har minskat från 9 300 personer år 2010 till 7 000 personer år 2020. Källa: Se Tabell 5 ”Insatstyp Ålder 2010-2020” i Bilaga – Tabeller – Statistik om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2020.
- Antalet ledsagningsbeslut för personer 0–64 år i SoL har minskat från 5 399 år 2015 till 5 162 år 2020. Från 2019 till 2020 minskade antalet från 5 568 till 5 162 personer. Källa: Se Tabell 7 ”Insatser över år” i Bilaga – Tabeller – Statistik om socialtjänstinsatser till personer med funktionsnedsättning 2020
- Antalet ledsagningsbeslut för personer över 65 år ökade från 38 544 år 2015 till 39 662 år 2020. Från 2019 till 2020 minskade antalet från 44 217 till 39 662 personer. Källa: Se Tabell 10 ”Insatser över år” i Bilaga – Tabeller – Statistik om socialtjänstinsatser 2020