REMISSVAR: Viktigt att webbtillgängligheten ökar i offentligt finansierad verksamhet

Två händer på punktskriftstangentbord.

Tidigare i veckan gick remisstiden ut för regeringens förslag till ny lag om tillgänglighet till offentlig digital service. Lagförslaget presenterades promemorian Ds 2017:60 Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet och är regeringens förslag på implementering av  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighetsdirektivet). Direktivet ska senast vara implementerat den 23 september 2018, samma dag som den nya lagen föreslås träda i kraft. Fortsätt läsa ”REMISSVAR: Viktigt att webbtillgängligheten ökar i offentligt finansierad verksamhet”

REPORTAGE: Bristande stöd i skolan kan vara diskriminering

Jennifer Jungelin har intervjuat fem skolelever med funktionsnedsättning om stöd och anpassningar som de har rätt till, men inte alltid får. Artikeln beskriver hur bristande stöd ska förstås enligt lagen och

Jennifer Jungelin Foto: Emil ErdtmanJennifer Jungelin Foto: Emil Erdtman
Jennifer Jungelin Foto: Emil Erdtman

Av Lagen som verktygs gästskribent Jennifer Jungelin

Hur fungerar det särskilda stödet i skolan? Vad händer när en elev inte får gynnsamma förutsättningar för att uppnå en jämlik utbildningsnivå? När kan bristande stöd i skolan klassas som diskriminering i form av bristande tillgänglighet? Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Bristande stöd i skolan kan vara diskriminering”

REMISSVAR: Bättre skydd mot diskriminering

Vårt remissvar angående utredningen Bättre skydd mot diskriminering SOU 2016:87

Ola Linder postar remissvaret
Ola Linder postar remissvaret om Bättre skydd mot diskriminering

Idag (18 september 2017) går remisstiden ut för att komma med synpunkter angående den statliga utredningen om Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87).

Independent Living Institute (där Lagen som verktyg finns) har tillsammans med STIL lämnat in ett remissvar där vi bland annat föreslår att:

  • DO bör hantera och besvara fler individanmälningar för att kunna driva fler processer.
  • den föreslagna Diskrimineringsnämnden inte bildas, eftersom det skulle skapa ännu mer förvirring och genom sin bristfälliga handläggning – och icke-bindande beslut – stänga ute utsatta grupper. En pilotfallsfond som kan driva på rättspraxis snabbare vore bättre!
  • antidiskrimineringsbyråerna, precis som utredningen föreslår, bör få ökat stöd, men att de inte ska detaljstyras av staten.
  • rättshjälpsreglerna och regleringen av rättegångskostnader i diskrimineringsmål behöver ändras så att enskilda kan få sina fall rörande mänskliga rättigheter och diskriminering rättsligt prövade.
  • bevisbörderegeln bör vara sådan att svaranden ska styrka att diskriminering inte skett om den som påstår att diskriminering skett gör detta antagligt.

Fortsätt läsa ”REMISSVAR: Bättre skydd mot diskriminering”

HUVUDFÖRHANDLINING: AD prövar om teckenspråkstolk kan krävas i arbetet

Onsdagen den 30 augusti 2017 hölls huvudförhandling i Arbetsdomstolen i mål nr. A 146/16 (2:1) där tvistefrågan handlar om huruvida det är skäligt att kräva att en statlig myndighet i egenskap av arbetsgivare ska stå för kostnader för teckenspråkstolk för att en person ska kunna utföra arbetet.

Richard Sahlin
Richard Sahlin (bild: ENIL)

Kärande i målet är Diskrimineringsombudsmannen som företräddes av Johanna Nilsson och Anna Rosenmüller Nordlander. Svarande var staten genom Södertörns högskola, som företräddes av Christian Olofsson.

2015 sökte Södertörns högskola en lektor i offentligt rätt med socialrätt. Richard Sahlin som är doktor i juridik, och tidigare arbetat vid Örebro och Stockholms universitet, ansågs vara den mest kvalificerade och fick möjlighet att provföreläsa. Detta gjorde han via teckenspråkstolk eftersom han som döv använder teckenspråk. Fortsätt läsa ”HUVUDFÖRHANDLINING: AD prövar om teckenspråkstolk kan krävas i arbetet”

INTERVJU: Ett rättighetsinstrument som gör skillnad – Anna Bruce om CRPD

Anna Bruce (Foto: Emil Erdtman)

Anna Bruce forskar i juridik och är specialiserad på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD, Funktionshinderkonventionen eller Funktionsrättskonventionen – kärt barn har många namn). Hon satt med i förhandlingarna när konventionen arbetades fram och har skrivit en nästan 500-sidig doktorsavhandling om dess rättigheter och grundidéer. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Ett rättighetsinstrument som gör skillnad – Anna Bruce om CRPD”

INTERVJU: Anna Bergholtz om diskriminering: från utebliven ledsagning till otillgänglig post från DO

Anna Bergholtz
Anna Bergholtz

Anna Bergholtz är journalist och författare till två barnböcker. I sin vardag som blind upplever hon dagligen diskriminering på olika sätt. Det kan vara när snön täcker alla ledstråk på tunnelbaneperrongen, när ingen kan bistå i mataffären eller när det saknas utrop i kollektivtrafiken – för ett tag sedan även på T-centralen i Stockholm. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Anna Bergholtz om diskriminering: från utebliven ledsagning till otillgänglig post från DO”

Anmäl diskriminering med Anmälningstjänsten

Genom Anmälningstjänsten går din anmälan till Diskrimineringsombudsmannen och om du vill till din kommunala byggnadsnämnd. På Anmälningstjänsten är anmälningar sökbara – utan personuppgifter.

Kvinna anmäler via mobilen och har lagbok i knät
Anmäl diskriminering till Anmälningstjänsten! Foto: Emil Erdtman

Daniel fick inte ta med sin servicehund in i matbutiken. Amira kunde inte ta bussen eftersom rampen var trasig. Monica fick aldrig jobbet eftersom det inte gick att anlita teckenspråkstolk. Har du också missgynnats på grund av din funktionsnedsättning?

Enligt lagen är det diskriminering om du i vissa situationer med hänvisning till din funktionsnedsättning behandlas sämre än andra. Det kan även vara diskriminering om tillgängligheten brister så att du inte kan delta på liknande villkor som personer utan funktionsnedsättning.

Att anmäla funktionsdiskriminering är enkelt och gratis. Genom Anmälningstjänsten går din anmälan till Diskrimineringsombudsmannen och om du vill till din kommunala byggnadsnämnd. På Anmälningstjänsten är anmälningar sökbara – utan personuppgifter.

Din anmälan bidrar på sikt till ett bättre samhälle för alla!

Lagen som verktyg har telefonrådgivning torsdagar kl 15-17 på 08-506 221 62.

UTREDNING: Vad säger lagar och byggnormer om bristande tillgänglighet?

Maria Chöler
Maria Chöler

Text av Maria Chöler, juristpraktikant på Lagen som verktyg:

Det finns ett antal olika regleringar inom den svenska lagstiftningen som garanterar alla människors rätt till delaktighet på lika villkor i samhället. Här ska Diskrimineringslagen (DL) och Plan- och bygglagen (PBL) kommenteras i korthet. Fortsätt läsa ”UTREDNING: Vad säger lagar och byggnormer om bristande tillgänglighet?”

RÄTTSNYHET: DHR:s diskrimineringsprocess kan nå Högsta domstolen

Lars-Göran Wadén kunde inte komma ombord på bussen. DHR driver nu hans sak som ett diskrimineringsmål i domstol som vi tidigare skrivit omI målet DHR mot Region Gävleborg hölls huvudförhandling i Gävle tingsrätt den 8 december. Nästa steg i processen kan bli föremål för Högsta domstolen (HD).

Den 1 januari 2015 trädde ändringen i diskrimineringslagen ikraft som innebär att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. När lagändringen bara var en dag gammal kunde Lars-Göran Wadén inte komma ombord på bussen på grund av att en ramp inte kunde användas. Han anmälde sitt fall till Diskrimineringsombudsmannen som valde att inte gå vidare med hans fall i domstol. DHR valde däremot att driva hans fall i domstol efter noggrant övervägande av riskerna. Huvudförhandling ägde rum 8 december 2016 i Gävle tingsrätt, målnummer T 240-16, enhet 1.

Tingsrätten fann tidigt under huvudförhandlingen att frågan om vem som bär ansvaret för bristande tillgänglighet i Lars-Görans fall är viktig att reda ut. Antingen är det den upphandlande myndigheten Region Gävleborg eller upphandlad tjänsteleverantör Klövsjö Rätan Trafik AB, som i sin tur har avtalat med underentreprenören VS Perssons bussar AB om genomförandet av kollektrafikverkssamheten, som är ansvarig för den bristande tillgängligheten i Lars-Görans fall.

Högsta domstolen kan komma att pröva ansvarsfrågan

Enligt rättegångsbalkens 56 kapitel 13 § kan en tingsrätt hänskjuta en  fråga i målet till prövning av HD med parternas samtycke. Om HD tar upp frågan får tingsrätten och parterna vägledning i en rättsfråga som annars inte besvarats av högsta instans. Det är på ett sätt principiellt bra för parterna oavsett utgång, eftersom rättsfrågan klargörs och de därefter kan agera.

Ett förslag till skrivelse till HD diskuterades mellan parterna efter huvudförhandlingen. I aktbilagor 42-44 finns tingsrättens förslag till skrivelse och yttranden från parterna om förslaget. Parterna har förelagts att yttra sig en gång till senast den 13 januari. Enligt handlingarna föreslås två frågor skickas till HD, 1) om Region Gävleborg är ansvarig enligt diskrimineringslagen för den bristande tillgängligheten i fallet och, i så fall, 2) om regionen är skyldig att betala diskrimineringsersättning till Lars-Göran Wadén om omständigheterna utgjorde diskriminering. DHR har yrkat att regionen ska förpliktas att betala diskrimineringsersättning om 100,000 kr. till Lars-Göran, varav 80,000 kr. avser preventionspåslag.

Om en slutlig skrivelse skickas till HD och HD väljer att besvara frågorna kommer frågan om vem som ansvarar för bristande tillgänglighet att tydliggöras i ett mycket välkommet första prejudikat på området. Fallet belyser en ofta förekommande problematik om vem som bär ansvar för diskriminering när flera juridiska personer är del av en verksamhet.

Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg

Andrea Bondesson föreläser på Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg
Andrea Bondesson föreläser på Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg

Den 19 maj hölls heldagskonferensen ”Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg” i HSO Stockholms läns konferenslokal på S:t Göransgatan 82 i Stockholm. Konferensen var ett samarbete mellan projekten Med lagen som verktyg och Från snack till verkstad, som drivs av Handikappförbunden (och har inriktning mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – CRPD eller Funktionshinderkonventionen).

Fortsätt läsa ”Konferensen Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg”