Stärkt skydd mot diskriminering

Märta Stenevi från ett webbinarium framåtböjd med knäppta händer mot blå bakgrund.
Märta Stenevi, minister med ansvar för diskrimineringsfrågor.

Ministern med ansvar för diskrimineringsfrågor, Märta Stenevi, gästade Funktionsrätt Sveriges webbinarium Stärkt skydd mot diskriminering, som kan ses på Youtube. Bland annat tog hon upp svårigheterna bakom ett blockerat EU-direktiv om lika-behandling. Samtidigt ser hon positivt på det kommande MR-institutet och att DO lovat att driva fler fall.

Funktionsrätt Sveriges serie av webbinarium på temat respekt för rättigheter fortsatte den 10 september med ett webbinarium om diskriminering. Serien bygger på rapporten Respekt för rättigheter från 2019 som 110 olika funktionsrättsorganisationer tagit fram med Funktionsrätt Sverige som spindeln i nätet. Rapporten är en granskning av hur Sverige lever upp till konventionen och den utgör också utgör grunden till Alternativrapporten, det vill säga civilsamhällets rapport till FN.

Förutom Märta Stenevi, Jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för bland annat diskriminering deltog också Mia Ahlgren, Funktionsrätt Sverige, och Ola Linder, Artikel 19 som verktygs förre jurist och projektledare.

Ökning av anmälningar

Ola Linder inledde med en nulägesrapport där han tog upp Diskrimineringsombudsmannens, DO:s, senast statistik. Av den framgår att antalet anmälningar ökat dramatiskt under det senaste året (vilket delvis kan bero på ett förenklat webbaserat formulär) men att det samtidigt är uppenbart att det bara är en liten del av den diskriminering som faktiskt äger rum.
–  Funktionsnedsättning är tillsammans med etnisk tillhörighet den vanligaste grunden till anmälningarna. Mycket handlar om bristande tillgänglighet men även om andra former av diskriminering, sade Ola Linder.

Omslaget till rapporten Respekt för rättigheter

”Regeringen medveten om problemet”

Det största problemet idag anser Ola Linder vara bristen på Access to Justice – tillgång till rättvisa. Ofta saknas möjligheter att gå till domstol och få sin sak prövad. Han säger att regeringen borde vara väl medveten om problemet genom till exempel de remissvar de fått från funktionsrättsorganisationerna i olika sammanhang.
– Men ändå har inget hänt trots att det är en viktig dimension i arbetet mot diskriminering i Sverige.
Han menar också att rättsmedel behöver ses över. I Sverige används diskrimineringsersättning, alltså ersättning i form av pengar och han efterlyser en mer effektiv och avskräckande rättsmedel.
Ola Linder tog även upp att institutionalisering och fattigdom är grund för diskriminering och påminde om att personer med funktionsnedsättning fortfarande saknar skydd mot hatbrott.

Blockerat EU-direktiv

Mia Ahlgren tog upp att ett förslag till EU-direktiv varit blockerat sedan det kom 2008. Det handlar om ett horisontellt likabehandlingsdirektiv för fler områden än bara arbete (som gäller idag) – ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion. Tanken är att det ska vara skäliga anpassningsåtgärder och ett heltäckande rättsligt skydd även för dessa grupper. Även Märta Stenevi tog upp detta och sade att Sverige tillhör de länderna som är mest pådrivande, att de ”enträget trycker på”, samtidigt som hon ger en ganska pessimistisk bild och förklarar att problemet har många dimensioner.
– Motståndarna mot många delar av mänskliga rättigheter går samman och håller emot men vi fortsätter att trycka på och försöker hitta allianser och kroka arm med andra länder, andra ministrar och högt uppsatta personer i EU-apparaten. Men lite mörkt ser det ut så länge det finns länder som inte har så stort intresse av att komma vidare.

Förhoppningar på DO och MR-institutet

Förutom detta sade hon att hon var beredd att skärpa lagstiftningen och att hon har stora förhoppningar på det kommande MR-institutet som hon tror kommer att få stor betydelse i arbetet för mänskliga rättigheter. Hon hoppas också på den nya Diskrimineringsombudsmannen, DO, som har sagt att han ska driva fler enskilda fall. Hon uttryckte också tacksamhet över det goda samarbetet med funktionsrättsrörelsen.

Mer om Respekt för rättigheter.

Se hela Webbinariet på Youtube.

Respekt för rättigheters förslag till rekommendationer artikel 5:

  1. Revidera diskrimineringslagen så att förbud mot diskriminering, inklusive krav på skäliga åtgärder för tillgänglighet, gäller på alla samhällsområden enligt allmän kommentar nr 6 och konventionens artikel 2.
  2. Säkerställ att skyddet mot diskriminering är effektivt med verksamma rättsmedel för att enskilda som diskriminerats ska kunna utkräva ersättning och åtgärder som ser till att diskrimineringen upphör.
  3. Förtydliga diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder för att undanröja risk för diskriminering, inklusive rättigheterna enligt artikel 5, så att arbetsgivare och utbildningsanordnare kan förebygga diskriminering i form av bristande tillgänglighet och säkerställer systematisk och effektiv tillsyn.
  4. Ge uppdrag om att ta fram stödmaterial och utbildning för att genomföra aktiva åtgärder för att motverka diskriminering i form av bristande tillgänglighet.
  5. Tillsätt resurser för att utveckla strategier, åtgärder och skydd i lagstiftning för att angripa flerfaldig och intersektionell diskriminering, särskilt när det gäller hbtq, etnicitet och ålder.

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen och för att vi ska veta hur många besök webbplatsen får med hjälp av Google analytics. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng