Från fyra bältesläggningar i månaden till fyra om året

På avdelning 242 i Psykosvårdkedja Nordost i Västra Götaland-regionen har man lyckats minska antalet bältesläggningar från ca 4 i månaden till 4 om året. Detta bland annat genom två projekt som utgått ifrån mänskliga rättigheter. Två av de drivande, Agneta Persson och Anna-Karin Engqvist, var inskrivna på öppna avdelningen och har egna erfarenheter av psykisk ohälsa.
– En annan vinst är att antalet incidenter generellt minskade och att sjukskrivningarna gick ner. Så det blir en bättre miljö för alla, säger Agneta Persson.

Agneta Persson och Anna-Karin Engqvist, NSPH i Göteborg, sittande framför ett fönster på ett kontor.
Agneta Persson och Anna-Karin Engqvist, NSPH i Göteborg.

Båda projekten har tagit avstamp ifrån mänskliga rättigheter. Tvång och övergrepp tas upp i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättnings artikel 14, 15, 16 och 17 och där själva andemeningen i artikel 19 talar emot tvångsåtgärder. Sverige har också fått kritik från FNs kommitté som övervakar hur länderna lever upp till Funktionsrättskonventionen, för att bryta mot konventionen i det avseendet.

Närvarande personal

Agneta Persson säger att det i praktiken handlat om att personalen ska personcentrera, arbeta mer förebyggande och vara mer närvarande ute på avdelningarna.
– Personalen ska fånga upp när det fanns en frustration eller se när någon är upprörd och erbjuda samtal i stället för att säga åt patienten att gå in på sitt rum.
Lågaffektivt bemötande är en viktig kugge i arbetet.
– Våldsamma uttryck av frustration, som att någon kastar en stol i väggen, ska inte behöva leda till bältesläggning. Man kan backa och det behöver inte vara svårare än att man faktiskt sätter sig ner och pratar, lyssnar och lugnar istället, säger Anna-Karin Engqvist.

Tillfrågades om att bli brukarrepresentanter

Västra Götalandsregionen drev 2012 – 2015 ett större MR-projekt med syfte att hitta sätt att jobba med mänskliga rättigheter i praktiken. Tillsammans med Angereds Närsjukhus och Bohusläns Museum var Psykosvårdkedja Nordost, där Agneta Persson och Anna-Karin Engqvist var patienter i öppenvården, en av de utvalda enheterna. De tillfrågades om de ville vara brukarrepresentanter.
– Samtidigt drevs två andra viktiga projekt inom psykiatrin i Västra Götaland: Bättre vård mindre tvång och Personcentrerad vård. De projekten kunde haka in i MR-projektet vilket var en stor fördel, säger Anna-Karin Engqvist.

Kunde bygga vidare på första projektet

När de var på MR-dagarna i Umeå för att presentera projektet fanns en kvinna från Allmänna Arvsfonden i publiken. Efteråt kom hon fram och sa att de borde söka medel för att arbeta vidare med samma saker i ett nytt projekt. Det blev Att komma till sin rätt (2016 – 2019), som alltså var ett Arvsfondsprojekt genom NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, i Västra Götaland, berättar Agneta Persson.
– Där kunde vi bygga vidare på det första projektet på Psykosvårdkedja Nordost där chefen var engagerad och personalen van att arbeta MR-inriktat. Det är de som ska ha störst eloge för minskningen av tvångsåtgärder.

Alla mår bättre

Att minska tvång och antalet bältesläggningar gynnar även personalen.
– En annan vinst är att antalet incidenter generellt minskade och att sjukskrivningarna gick ner. Så det blir en bättre miljö för alla, säger Agneta Persson.
Anna-Karin Engqvist fortsätter:
– En bältesläggning kan ju vara en väldigt svår händelse även för personalen så det är förstås väldigt skönt att slippa det.
Är det här i grund och botten inte självklarheter?
– Jag tror det handlar mycket om klimatet i arbetsgruppen. Det gäller att få till ett bra klimat där man pratar med varandra när något har hänt. Att man tar upp det i arbetsgruppen och frågar sig hur man hanterat en situation och hur man kan göra bättre nästa gång, säger Anna-Karin Engqvist.

Nollvision mot tvång

En annan viktig sak de genomförde i projektet var att jobba fram en nollvision mot tvång i den regionala handlingsplanen för mänskliga rättigheter.
– Vi pratade om det redan från första början i det första projektet så det har varit en lång process att få in den. Det gör oss väldigt stolta och glada.
Det borde ju vara en rikstäckande vision kan man tycka…
– Ja, precis som det finns nollvision mot suicid, säger Anna-Karin Engqvist.

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande är ett sätt att arbeta för att undvika en upptrappning av en konflikt. En lugn miljö eftersträvas. Används främst i beteendestödjande arbete i bemötandet av personer med utmanande beteende. Främsta experten i Sverige har länge varit Bo Hejlskov Elvén, dansk-svensk psykolog, föreläsare och författare.

Brett nätverk med egna erfarenheter

Anna-Karin Enqvist och Agneta Persson arbetar på NSPH Västra Götaland och Göteborg. NSPH startades formellt 2007 som en följd av den så kallade Milton-utredningen (SOU 2006:100), där ett antal brukarrepresentanter bestämde sig för att bilda ett nätverk. Det finns runt 20 lokala NSPH i Sverige och varje NSPH har i sin tur ett antal medlemsföreningar knutna till sig – 16 i Västra Götaland.
– Det är en bred sammanslutning av föreningar till exempel för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ätstörningar, ångest, schizofreni, spelberoende, missbruk plus en anhörigförening. Alla vi som jobbar i NSPH har egna erfarenheter av något slag.

”Systemen inte riggade för oss”

Problemen som NSPH brottas med finns på alla stora livsområden, som arbetslivet och utbildning.
– Det finns mycket fördomar och stigman mot vår grupp och det letar sig även in i samhällets olika byråkratiska system. Ett problem är till exempel att Försäkringskassan har fasta tidsgränser för rehabilitering som gör det svårt att komma tillbaka till arbetslivet om man till exempel vill jobba deltid. Systemen är inte riggade för oss, säger Agneta Persson.
En sorglig men mycket talande siffra som Agneta Persson tar upp är att gruppen personer med svår psykisk ohälsa i snitt lever 15 – 20 år kortare än resten av befolkningen.
– Hälsan, inte bara den psykiska, är generellt mycket sämre. Det är svårt i kontakten med sjukvården och att få hjälp, säger hon.
Anna-Karin Engqvist tror att mycket handlar om fördomar och rädsla och att många av den orsaken väjer för frågorna.
– Fast det handlar ju egentligen om att mötas och att lära känna varandra och att förstå att det inte är något konstigt utan något som kan drabba vem som helst. Det har blivit bättre men det finns mycket kvar att göra.

Psykisk ohälsa mer i fokus nu

Ja, det finns positiva tecken, åtminstone i den bemärkelsen att det talas mer om psykisk ohälsa nu än förr och att ämnet inte längre är lika tabubelagt. Bland annat tar detta sig uttryck i att allt fler ”kändisar” kommer ut med sin egen psykiska ohälsa, som nu senast den amerikanska gymnastikstjärnan Simone Biles och den japanska tennisstjärnan Naomi Osaka. Agneta Persson tror det kan ha betydelse för andra som mår dåligt.
– Man får ett ansikte på någon annan som kämpar mot samma saker som man själv. Det blir igenkänning, att någon i ens egen ålder går ut och är öppen tror jag är jätteviktigt.
Tonläget som man pratar om frågorna har också ändrats, till exempel i skolan, tror Anna-Karin Engqvist.
– Att allt fler barn exempelvis har neuropsykiatriska diagnoser tror jag gör att lärarna pratar om det på ett annat sätt idag än vad man gjorde förr då man kanske mer ”låtsades som ingenting”.

Många intresserade

Ett annat positivt tecken i samma anda är att många är intresserade av deras projekt och vill ha Anna-Karin Engqvist och Agneta Persson som föreläsare. Så det finns gott hopp om att arbetsmetoder för att minskat tvång och färre bältesläggningar sprider sig över hela landet.
– Ja det finns ett stort intresse och vi är ute och föreläser i den mån det går och när det finns förfrågningar. Vi ska till exempel föreläsa på MR-dagen i Borås i höst och på MR-dagarna i Göteborg, säger Agneta Persson.
– Vi är ju så glada åt det här sättet att arbeta på, just för att det är sådan vinst att undvika tvång för det är så smärtsamt och jobbigt när det händer, säger Anna-Karin Engqvist.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen och för att vi ska veta hur många besök webbplatsen får med hjälp av Google analytics. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng