OVERVIEW: New articles about Disability Discrimination Law

In 2018 Norway established a new discrimination tribunal. In Finland the Discrimination Board can order the adoption of reasonable accommodation measures. In Denmark, positive treatment of people with disabilities is undertaken in certain areas of society. And what about Iceland – and Sweden? Today The Law as a tool project with support from former project leader and nowadays researcher in Discrimination Law Paul Lappalainen publish an overview of the Discrimination legislation in the Nordic countries.
We also publish an article by student in Human Rights law Csilla Gradwolh about the global development of legal protection against discrimination. This article explores the first anti-discrimination laws in the United States and how they have inspired the rest of the world. Emphasis is given to the key role civil society has played and could play for a stronger protection of Human Rights.
We urge participants at our International conference May 30 to read through and of course comment on any error found.
MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

GUIDE: Internationella klagomålsvägar

Här ges en översikt av de internationella forum som kan användas när de nationella vägarna inte räckt för att få rätt. Gemensamt för alla forum är att en klagande måste ha uttömt de nationella rättsmedlen innan de internationella forumen kan användas, vilket kallas subsidiaritetsprincipen.

Om enskilda personer haft talerätt i internationella forum utan att först ha uttömt inhemska rättsmedel skulle dessa forum ha en ännu högre arbetsbörda än de har idag, vilket skulle leda till ännu längre tider för ett avslut på processen än idag. Särskilt Europadomstolen får in väldigt många mål och hinner inte avgöra dem i samma takt som de kommer in. Därför tar det många år att få sin sak prövad i Europadomstolen om det överhuvudtaget tas upp till prövning.

Läs först hur enskilda och organisationer kan agera rättsligt i svenska domstolar

Europadomstolen

Europadomstolen bedömer i enskilda fall. Dessa kan initieras av de fördragsslutande staterna som en talan mot annan fördragsslutande stat eller en individ eller juridisk person som upplever sina rättigheter kränkta av den aktuella staten. Den vanligaste  måltypen är individer som klagar.

För att Europadomstolen inte ska dränkas i fall finns regler för talerätt enligt konventionens artiklar. En regel är att den som klagar måste vara kränkt av statens agerande eller underlåtenhet att agera. Europadomstolen accepterar inte klagomål som bygger på att testa lagstiftning eller allmänna frågor som inte har att göra med en kränkning av en enskilds rättigheter som skyddas enligt konventionen. Dessutom måste klaganden ha uttömt nationella rättsmedel.

Det framgår av subsidiaritetsprincipen som finns för att de fördragsslutande staterna ska garantera rättigheterna. Bara i sista hand ska Europadomstolen pröva om det skett en kränkning. Därför är det en förutsättning att ha överklagat en talan hela vägen till högsta instans även om det som princip kan tyckas utsiktslöst i vissa lägen. Det finns däremot exempel på överklaganden som får gehör i svensk överinstans, delvis på grund av just subsidiaritetsprincipen.

Vidare krävs att klagomålet når Europadomstolen inom sex månader från det slutliga avgörandet i nationell rättsordning. Klagomålet måste grundas på ett “arguable claim”, och kränkningen måste ha inneburit att klaganden lidit avsevärt men. Om dessa kriterier inte är uppfyllda kan Europadomstolen inte ta upp fallet och kommer förklara det otillåtligt, vilket betyder att det inte tas upp till prövning.

Europadomstolens domar är bindande för den berörda medlemsstaten och kan döma att staterna ska göra vissa saker till klagandens fördel. Exempelvis kan det handla om att upphöra med en kränkning, vilket visserligen är ovanligt. Vanligare är att domstolen dömer att staten ska betala skälig gottgörelse för kränkning när den finner att ett konstaterande av en kränkning inte är tillräckligt. De utdömda summorna har ökat med att rättspraxis har utvecklats, och som princip ska även inhemska domstolar som minimum följa dessa nivåer för att garantera ett likvärdigt skydd över hela området som Europakonventionen gäller över.

Europadomstolen tillåter amicus curiae-inlagor från organisationer i det civila samhället. Förfarandet är vanligt på arbetsrättens område där särskilt arbetsmarknadens europeiska samarbetsorgan ofta lämnar in skrifter för att ge Europadomstolen ett komplett material.

Sverige har inte ratificerat tilläggsprotokoll 12 till Europakonventionen, vilket innehåller en bestämmelse med ett diskrimineringsförbud i relation till alla rättigheter som etableras av nationell rätt. En sådan ratificering hade i grunden stärkt svensk diskrimineringsrätt, och fler fall skulle kunna prövas av Europadomstolen än vad som är möjligt idag.

Funktionsrättskonventionens kommitté

Sverige har underkastat sig att bli granskad av Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (här kommittén) rörande Sveriges efterlevnad av rättigheterna enligt Funktionsrättskonventionen. Kommittén granskar Sveriges regering i en periodisk översyn. Kommittén kan även lämna yttranden i enskilda fall som initieras av enskilda klagomål enligt det fakultativa protokoll som Sverige är bundet av. Enligt protokollets artikel 2 ställs vissa krav på klagomålet för att kommittén ska kunna ta upp det till prövning.

Om det skulle uppstå frågor eller behov av kompletteringar av klagomålet kommer kommittén att efterfråga rätt information. Därefter är det upp till staten att ge sin syn på händelseförloppet. Klaganden ges sedan möjlighet att kommentera statens inställning och kommittén handlägger efter det ärendet utifrån handlingarna. Processen är inte förenad med några direkta ekonomiska utlägg. Kommitténs yttranden är inte att jämställa med en dom från en domstol. Det som yttrandet innehåller vid en konstaterad kränkning är rekommendationer till staten hur den kan agera för att korrigera kränkningen och handla i överensstämmelse med åtagandena enligt konventionen.

Se mer om Kommitténs processregler för enskilda klagomål.

Andra internationella övervakningskommittéer

Det finns flera övervakningskommittéer som kan granska Sveriges efterlevnad av internationella konventioner. Kommittéerna inom FN-systemet på andra rättsområden övervakar bland andra:

  • Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
  • Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)
  • Konventionen om avskaffande av rasdiskriminering (CERD)
  • Konventionen om barnets rättigheter (CRC)
  • Konventionen om avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW)
  • Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling (CAT)

Även Funktionsrättskonventionen ingår i detta större system inom FN för mänskliga rättigheter. På arbetsrättens område finns ILOs granskningskommittéer, men de kan inte nås direkt av enskilda klagomål. Inom Europarådet finns den Europeiska Kommittén för Sociala Rättigheter som kompletterar Europadomstolens avsiktligt avgränsade jurisdiktion och kan pröva kollektiva klagomål som rör sociala rättigheter enligt Europeiska sociala stadgan. Alla dessa kommittéer har olika processregler och olika mandat. Gemensamt för dem är att de inte lämnar yttranden som går att verkställa som ett domslut från en domstol. Däremot har staterna olika intressen av att inte hamna i dålig dager inför andra stater och sina egna medborgare.

Förhandsavgöranden och EU-rätten

EU-rätten har påverkat den svenska diskrimineringsrätten i grunden, vilket konstaterades i bokens inledande delar. När svenska domstolar ska döma i frågor som rör EU-rätten, och det finns oklarhet om hur den ska tillämpas, ska den nationella domstolen hänskjuta en fråga om förhandsavgörande till EU-domstolen. Frågorna ska ställas allmänt, och efter EU-domstolens svar är det upp till den nationella domstol som hänskjutit frågan att tillämpa innehållet i svaret i det enskilda fallet. Parter i en nationell rättsprocess kan alltid begära att domstolen inhämtar ett förhandsavgörande om tillämpning av EU-rätten, men det är upp till domstolen att bestämma om det ska göras. Det finns även vissa möjligheter för enskilda att klandra en EU-rättsakts laglighet eller konstatera att en medlemsstat eller EU-institution varit passiv i strid mot EU-rätten.

__________________________________

I Funktionsrättsguiden kan du fördjupa dig i de olika rättigheterna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Där finns också information om att ansöka och överklaga i förvaltningsärenden samt tips om hur ombud kan argumentera utifrån Funktionsrättskonventionen.

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

GUIDE: Internationella regleringar inom diskrimineringsrätten

Sverige är medlem i Förenta nationerna, Europarådet och Europeiska unionen. I alla dessa internationella organ har det upprättats dokument som innehåller förbud mot diskriminering. Sverige har åtagit sig att vara bundet av dessa dokument och de har påverkat den nationella diskrimineringslagstiftningen på olika sätt. Här beskrivs något om organisationerna och relevant rätt rörande diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Avslutningsvis förklaras de internationella rättsordningarnas inbördes förhållande och förhållande till svensk rätt.

Fortsätt läsa ”GUIDE: Internationella regleringar inom diskrimineringsrätten”

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER: Europarådet granskar läget för personer med funktionsnedsättning i Sverige

När Nils Muiznieks besökte Sverige den 2 till 6 oktober 2017 var Independent Living Institute en av de organisationer han träffade. Förutom organisationer träffade han även representanter för regering och myndigheter. Under februari 2018 publicerades en rapport om hur Sverige lever upp till de åtaganden som följer av Europakonventionen. Fokus är på mänskliga rättigheter för invandrare, flyktingar och asylsökande, samt personer med funktionsnedsättning.

Fortsätt läsa ”MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER: Europarådet granskar läget för personer med funktionsnedsättning i Sverige”

ÖVERSIKT: Diskrimineringsrätt i Norden

Lagen som verktygs sammanställning över diskrimineringsrätt i Norden:

Norge har från 2018 en ny diskrimineringsdomstol, i Finland kan Diskrimineringsnämnden förelägga om att vidta anpassningsåtgärder och i Danmark sker positiv särbehandling av personer med funktionsnedsättning på vissa områden.

Fortsätt läsa ”ÖVERSIKT: Diskrimineringsrätt i Norden”

SYNPUNKTER TILL FN: Remissvar för allmän kommentar om jämlikhet och icke-diskriminering

Independent Living Institute har tillsammans med Funktionsrätt Sverige lämnat in synpunkter på det utkast till Allmän kommentar nummer 6 om artikel 5 i Funktionsrättskonventionen som  FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning skrivit under hösten.

Artikel 5 handlar om jämlikhet och icke-diskriminering och innehåller både ett diskrimineringsförbud och förpliktelser för staterna att vidta andra åtgärder för att uppnå jämlikhet på andra sätt.

FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning tar fram allmänna kommentarer till de olika artiklarna i konventionen för att fördjupa förståelsen för rättigheternas innebörd och klargöra staternas förpliktelser.

Utkastet börjar med en beskrivning av rättigheternas sammanhang och historia, en diskussion av ”the human rights model of disability” och den rättsliga karaktären av icke-diskriminering och jämlikhet. Sedan följer en del som fördjupar det normativa innehållet i artikeln och vilka skyldigheter staterna har. Slutligen behandlades artikelns förhållande till andra artiklar i konventionen och en vägledning för nationell implementering.

Vårt svar underströk att initiativet med Allmän kommentar från kommittén är välkommet och kan bidra till en ökad förståelse för diskrimineringsskyddet och staternas förpliktelser att motverka diskriminering. Det är viktigt att klargöra olika begrepp för att stärka förståelsen för diskrimineringsskyddet och andra åtgärder som ska bidra till de facto jämlikhet i samhället.

Särskilt behövs förtydligande av förhållandet mellan diskrimineringsförbudet, skälig anpassning (reasonable accomodation), och särskilda åtgärder för de facto jämlikhet (specific measures), vilket kan vara exempelvis positiv särbehandling. Hur ska skälig anpassning förhandlas och garanteras på arbetsplatsen i tillräckligt samråd med brukaren? Hur ska tillräckligt stöd till brukaren garanteras? Dessa frågor och många fler behöver svar. Även staternas förpliktelser behöver förtydligas i slutversionen av den allmänna kommentaren.

Våra synpunkter ligger även på FN:s hemsida.

Videoinlägg av professor Gerard Quinn

Gerard Quinn är professor i juridik och föreståndare för Centre on International Disability Law & Policy vid National University i Galway, Irland – ett pionjäruniversitet med masters- och doktorandkurser i lagstiftning om diskriminering och funktionshinder. Quinn var en av ”arkitekterna” bakom Funktionsrättskonventionen CRPD.

Här är hans videoinlägg på de seminarier som projektet Med lagen som verktyg anordnade den 25 november 2016 om hur juridiken kan användas för att införliva konventionen i praktiken – och civilsamhällets roll. Filmen är textad på både svenska och engelska. Klicka på symbolen för UNDERTEXTER för textning och INSTÄLLNINGAR för att byta språk.

Inför videoinlägget hade projektledaren och juristen Paul Lappalainen ställt några frågor till Gerard Quinn om Funktionsrättskonventionens tillkomst, det civila samhällets roll och hur jurister kan använda konventionen och internationell rätt i praktiken.

Inledningsvis talar Gerard Quinn om det civila samhällets roll i utarbetandet av Funktionsrättskonventionen; ”Konventionen skulle inte ha kommit till utan mycket aktiva inspel från det civila samhället runtom i världen.”

Han påminde om att det finns ett förslag till konvention om rättigheter för äldre personer, och konstaterade att funktionshinderrörelsen var långt före icke-statliga organisationer som arbetar för äldre personer i det internationella samordningsarbetet.

Vid framtagandet av Funktionsrättskonventionen var många nationella funktionshinderrörelser på plats i förhandlingsrummet och gjorde verklighet av det kända uttrycket ”ingenting om oss utan oss,” vilket även genomsyrar den slutliga konventionstexten.

”Engagemanget från det civila samhället på lokal, regional och nationell nivå – och nu på internationell nivå – är mycket viktigt för att upprätthålla en synlighet hos frågorna och trycka på för förändring.”

På Paul Lappalainens fråga om vi behöver nationella lagar för att införliva rättigheterna i konventionen lokalt svarade Gerard Quinn ”Ja, inom FN-systemet måste man ta med dem hem och internalisera dem.”

Han underströk vidare att seriella förändringsprocesser är lika viktiga som innehållet i konventionerna för att göra innehållet verkligt och påtagligt för personer på marken i samhället.

Han uppmuntrade till mer samverkan inom det civila samhället och gav som exempel den sommarskola inom funktionsrätt där han själv medverkat. Den samlade 160 deltagare från 47 länder förra året.

Att etablera law clinics genom att engagera juriststudenter vid juridiska institutioner för att driva fall till domstolar är ett sätt att öka kunskapen inom juristkåren och driva på rättsutvecklingen.

”Fler och fler regeringar ser strategiska rättsprocesser som ett konstruktivt bidrag och ett direkt deltagande i utarbetandet av den rättsliga utvecklingen.” Det är därför av demokratiska skäl viktigt att processerna är förankrade i samhället och i synnerhet funktionshinderrörelsen.

CRPD tillerkänner enskilda med funktionsnedsättning rätt till samhällsdelaktighet, och går på så sätt mycket längre än ett förbud mot diskriminering. Europadomstolen har långsamt och stegvis införlivat CRPD i sin analys av frågor om rättskapacitet och inkluderande undervisning.

Den Europeiska kommittén för sociala rättigheter har uppvisat stor förståelse för funktionsrätt i sin praxis, och bör enligt Gerard Quinn användas i större utsträckning – ”Europeiska jurister blir bättre på att använda argument grundade i internationell rätt, men de kan bli ännu bättre på det.”

Gerard Quinn uppmanar funktionshinderrörelsen att vara mer aktiv i analysen av rättsläget för att påvisa hur konventionen bättre kan implementeras i lagstiftningen och praktiken. Att använda sig av samarbeten med akademier och advokatsamfund runt om Europa bedömde han vara ett bra sätt för att påverka.

Professor Quinn avslutar med att retoriskt fråga ”skulle det civila samhället luta sig tillbaka och lita på den goda viljan hos andra? Nej jag tror att hela poängen med föreställningen om hur vi ändrar förändringsprocesser i konventionen är att rösten från personer med funktionshinder lyfts fram.

Detta betyder inte nödvändigtvis att man undergräver social konsensus eller avfärdar positiva resultat av den tidigare socialpolitiska inriktningen. Det är bara en ny typ av partnerskap i samproduktion av lagar och offentlig politik med större påverkan för individen.”

Notis om en dom från Europadomstolen

En turkisk medborgare nekades tillträde till en utbildning i musik eftersom hon var blind. Europadomstolen fann att det skett en kränkning av hennes rätt att inte diskrimineras på grund av sin funktionsnedsättning i kombination med rätten till utbildning när hon nekades tillträde till utbildningen och de turkiska myndigheterna inte undersökte eller vidtog rimliga anpassningsåtgärder. (Dom 23 februari 2016, ansökningsnummer 51500/08, domstolens juridiska sammanfattning på engelska).

Uttalanden från FN angående mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Den FN-kommitté som är kopplad till Konventionen och Tilläggsprotokollet om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning tar emot klagomål från personer som uttömt rättsliga medel i sina hemländer. Hur processen kan gå till finns att läsa i fallet Jungelins klagomål mot FN.

Session 7: 16 – 20 april 2012

Bygglov och stadsplanering (Sverige)

Session 8: 17 – 28 september 2012

 Övertalighet vid typ 1-diabetes (Storbritannien)

Session 9: 5 – 19 april 2013

Uttagsautomaters tillgänglighet (Ungern)

Session 10: 2 – 13 september 2013

Diskriminering och rättighet att rösta (Ungern)

Session 11: 31 mars – 11 april 2014

Inkludering på arbetsmarknaden (Tyskland)

Medicinsk vård under frihetsberövande (Argentina)

Session 12: 15 september – 3 oktober 2014

Degradering efter sjukskrivning (Brasilien)

Rekrytering och skäliga anpassningar (Sverige)

Session 13: 25 mars – 17 april 2015

Likhet inför lagen, yttrandefrihet, information och delaktighet (Australien)

Rekrytering och rätten till arbete (Italien)

Session 14: 17 augusti – 4 september 2015

Tillgänglig information i kollektivtrafik (Österrike)