INTERNATIONAL EVENTS: Using the Law as a Tool for Social Change May 28-31 2018

Invitation to International Conference on Using the Law as a Tool for Social Change the 30th of May 2018

Disability activists, legal professionals, law students and instructors, and others working against discrimination on the grounds of disability are invited to share and discuss experiences using legal casework and strategic litigation to implement the rights of persons with disabilities.

Fortsätt läsa ”INTERNATIONAL EVENTS: Using the Law as a Tool for Social Change May 28-31 2018”

REPORTAGE: Disability Rights Advocates vinner nästan alla mål

Sid Wolinsky
Sid Wolinsky

Sid Wolinsky var en av talarna på Lagen som verktygs konferens den 24 november 2016. Hans föredrag finns med svensk och engelsk text. Adolf Ratzka gjorde också en intervju med Sid. Denna artikel bygger på den intervjun och Sids föredrag.

Sid Wolinsky är 80+ och kan se tillbaka på ett långt yrkesliv som advokat ”med lagen som verktyg”. Under universitetsåren i Berkeley, Kalifornien träffade han Pat Kirkpatrick, som vi också har en artikel om. Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Disability Rights Advocates vinner nästan alla mål”

Videoinlägg av professor Gerard Quinn

Gerard Quinn är professor i juridik och föreståndare för Centre on International Disability Law & Policy vid National University i Galway, Irland – ett pionjäruniversitet med masters- och doktorandkurser i lagstiftning om diskriminering och funktionshinder. Quinn var en av ”arkitekterna” bakom Funktionsrättskonventionen CRPD.

Här är hans videoinlägg på de seminarier som projektet Med lagen som verktyg anordnade den 25 november 2016 om hur juridiken kan användas för att införliva konventionen i praktiken – och civilsamhällets roll. Filmen är textad på både svenska och engelska. Klicka på symbolen för UNDERTEXTER för textning och INSTÄLLNINGAR för att byta språk.

Inför videoinlägget hade projektledaren och juristen Paul Lappalainen ställt några frågor till Gerard Quinn om Funktionsrättskonventionens tillkomst, det civila samhällets roll och hur jurister kan använda konventionen och internationell rätt i praktiken.

Inledningsvis talar Gerard Quinn om det civila samhällets roll i utarbetandet av Funktionsrättskonventionen; ”Konventionen skulle inte ha kommit till utan mycket aktiva inspel från det civila samhället runtom i världen.”

Han påminde om att det finns ett förslag till konvention om rättigheter för äldre personer, och konstaterade att funktionshinderrörelsen var långt före icke-statliga organisationer som arbetar för äldre personer i det internationella samordningsarbetet.

Vid framtagandet av Funktionsrättskonventionen var många nationella funktionshinderrörelser på plats i förhandlingsrummet och gjorde verklighet av det kända uttrycket ”ingenting om oss utan oss,” vilket även genomsyrar den slutliga konventionstexten.

”Engagemanget från det civila samhället på lokal, regional och nationell nivå – och nu på internationell nivå – är mycket viktigt för att upprätthålla en synlighet hos frågorna och trycka på för förändring.”

På Paul Lappalainens fråga om vi behöver nationella lagar för att införliva rättigheterna i konventionen lokalt svarade Gerard Quinn ”Ja, inom FN-systemet måste man ta med dem hem och internalisera dem.”

Han underströk vidare att seriella förändringsprocesser är lika viktiga som innehållet i konventionerna för att göra innehållet verkligt och påtagligt för personer på marken i samhället.

Han uppmuntrade till mer samverkan inom det civila samhället och gav som exempel den sommarskola inom funktionsrätt där han själv medverkat. Den samlade 160 deltagare från 47 länder förra året.

Att etablera law clinics genom att engagera juriststudenter vid juridiska institutioner för att driva fall till domstolar är ett sätt att öka kunskapen inom juristkåren och driva på rättsutvecklingen.

”Fler och fler regeringar ser strategiska rättsprocesser som ett konstruktivt bidrag och ett direkt deltagande i utarbetandet av den rättsliga utvecklingen.” Det är därför av demokratiska skäl viktigt att processerna är förankrade i samhället och i synnerhet funktionshinderrörelsen.

CRPD tillerkänner enskilda med funktionsnedsättning rätt till samhällsdelaktighet, och går på så sätt mycket längre än ett förbud mot diskriminering. Europadomstolen har långsamt och stegvis införlivat CRPD i sin analys av frågor om rättskapacitet och inkluderande undervisning.

Den Europeiska kommittén för sociala rättigheter har uppvisat stor förståelse för funktionsrätt i sin praxis, och bör enligt Gerard Quinn användas i större utsträckning – ”Europeiska jurister blir bättre på att använda argument grundade i internationell rätt, men de kan bli ännu bättre på det.”

Gerard Quinn uppmanar funktionshinderrörelsen att vara mer aktiv i analysen av rättsläget för att påvisa hur konventionen bättre kan implementeras i lagstiftningen och praktiken. Att använda sig av samarbeten med akademier och advokatsamfund runt om Europa bedömde han vara ett bra sätt för att påverka.

Professor Quinn avslutar med att retoriskt fråga ”skulle det civila samhället luta sig tillbaka och lita på den goda viljan hos andra? Nej jag tror att hela poängen med föreställningen om hur vi ändrar förändringsprocesser i konventionen är att rösten från personer med funktionshinder lyfts fram.

Detta betyder inte nödvändigtvis att man undergräver social konsensus eller avfärdar positiva resultat av den tidigare socialpolitiska inriktningen. Det är bara en ny typ av partnerskap i samproduktion av lagar och offentlig politik med större påverkan för individen.”

Notis om en dom från Europadomstolen

En turkisk medborgare nekades tillträde till en utbildning i musik eftersom hon var blind. Europadomstolen fann att det skett en kränkning av hennes rätt att inte diskrimineras på grund av sin funktionsnedsättning i kombination med rätten till utbildning när hon nekades tillträde till utbildningen och de turkiska myndigheterna inte undersökte eller vidtog rimliga anpassningsåtgärder. (Dom 23 februari 2016, ansökningsnummer 51500/08, domstolens juridiska sammanfattning på engelska).

Uttalanden från FN angående mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Den FN-kommitté som är kopplad till Konventionen och Tilläggsprotokollet om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning tar emot klagomål från personer som uttömt rättsliga medel i sina hemländer. Hur processen kan gå till finns att läsa i fallet Jungelins klagomål mot FN.

Session 7: 16 – 20 april 2012

Bygglov och stadsplanering (Sverige)

Session 8: 17 – 28 september 2012

Övertalighet vid typ 1-diabetes (Storbritannien)

Session 9: 5 – 19 april 2013

Uttagsautomaters tillgänglighet (Ungern)

Session 10: 2 – 13 september 2013

Diskriminering och rättighet att rösta (Ungern)

Session 11: 31 mars – 11 april 2014

Session 12: 15 september – 3 oktober 2014

Session 13: 25 mars – 17 april 2015

Session 14: 17 augusti – 4 september 2015

Tillgänglig information i kollektivtrafik (Österrike)

Det rådgivande EU-organet EESK föreslår nytt funktionshinderår 2021

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett rådgivande EU-organ som i oktober 2016 på eget initiativ antagit ett yttrande om slutsatserna från FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och behovet av en ny strategi för personer med funktionsnedsättning inom EU.

EESK noterar att institutioner för personer med funktionsnedsättning inte kommer elimineras i Europa om inte EU arbetar hårdare för avinstitutionalisering. Kommittén är fast övertygad om att EU:s pengar ska gå till tjänster som gör att personer med funktionsnedsättning kan leva mer självständigt i lokalsamhället, och inte till att upprätthålla institutionaliseringsstrukturer.

EESK tycker också att EU-kommissionen – bland annat genom så kallade kontaktpunkter inom kommissionens verksamheter – ska involvera funktionshinderorganisationer i beslutsfattandet som rör EU:s lagstiftning, politik och program.

Ett förslag handlar om bättre statistik över personer med funktionsnedsättningar – något inte praktiseras i Sverige – för att mäta hur FN-konventionen påverkar personer med funktionsnedsättning i Europa.

Ett annat förslag som ligger en bit från svensk verklighet är det om positiv särbehandling på arbetsmarknaden, med  särskilda uttagningsprov för att öka antalet anställda med funktionsnedsättning.

Ett program bör inrättas för att alla ska bli lika inför lagen, och t ex har samma möjligheter som andra att rösta i europeiska val.
EESK uppmanar alla EU-institutioner att slutföra förhandlingarna om direktivet om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser samt den Europeiska rättsakten om tillgänglighet.

När det gäller direktivet om likabehandling måste dödläget i förhandlingarna brytas, enligt EESK. Kommissionen bör samarbeta med andra EU-organ för att utarbeta den globala agendan för funktionsnedsattas rättigheter för perioden 2020–2030. Denna bör ingå i andra strategier, som t ex Europa 2020.

Som övergripande synpunkt anser EESK att EU bör revidera funktionshinderstrategin och inkludera en analys av gapet mellan Funktionshinderkonventionen och EU-rätten. Ett år för ”funktionsnedsattas rättigheter” föreslås till 2021.