KLAGOMÅL: Sveriges Dövas riksförbund lämnar in klagomål till FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Sveriges Dövas ungdomsförbund (SDUF) har i samarbete med föreningen Med lagen som verktyg lämnat in ett klagomål mot Sverige till den FN-kommitté som övervakar att staterna följer FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen).

Organisationerna skriver i pressmeddelandet att Sverige har kränkt en arbetssökandes rättigheter enligt Funktionsrättskonventionen. Jur. dr Rickard Sahlin var den mest kvalificerade av de sökande till ett lektorat i offentlig rätt som utlystes 2015, men trots det avbröts tillsättningen med hänvisning till att kostnaderna för teckenspråkstolk skulle bli för höga. Diskrimineringsombudsmannen drev fallet till Arbetsdomstolen som i sin dom den 11 oktober 2017 (AD nr 51/17) nekade Sahlin upprättelse för bristen på skälig anpassning och dömde att Södertörns högskola inte diskriminerat Sahlin när högskolan inte finansierade kostnader för teckenspråkstolk som behövdes för att han skulle kunna få den utlysta tjänsten. 

Sverige har brutit mot Funktionsrättskonventionen

Omständigheterna som ligger till grund för klagomålet visar att döva, hörselskadade och personer med dövblindhet som använder tolk inte ges samma möjligheter som andra att delta på arbetsmarknaden, vilket strider mot konventionens syfte och statens åtaganden. De undertecknande organisationerna uppmanar därför Kommittén att konstatera att Sverige brutit mot konventionens artikel 27 om rätten till arbete och anställning i kombination med artiklarna 3, 4 och 5.

Huvudargumentet i klagomålet är att statens agerande, inklusive Arbetsdomstolens dom, strider mot statens åtaganden enligt nämnda artiklar i konventionen. Kränkningen hade kunnat undvikas om staten sett till att universitetet haft medel för anpassningen teckenspråkstolkning.

Olika syn på skäliga kostnader

Arbetsdomstolen slår i domen fast att FN-konventionen, EU-direktiv eller diskrimineringslagen inte stöder ett krav på att arbetsgivare måste vidta anpassningar till en kostnad av en halv miljon kronor per år, som det enligt DO handlar om i Sahlins fall. Enligt klagomålet står detta i skarp kontrast till FN-kommitténs allmänna kommentar nr 2 om tillgänglighet, där det står i punkt 41: “Vägran att anpassa en arbetsplats för personer med funktionsnedsättning utgör en förbjuden diskriminerande handling”.

Vidare påstås i klagomålet att Sverige inte har agerat enligt konventionens artikel 4 där det framgår att varje konventionsstat ska med avseende på de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna till fullo utnyttja tillgängliga resurser för att gradvis förverkliga konventionens rättigheter. I årsredovisningen för 2016 redovisade Södertörns högskola ett överskott på 12 miljoner kronor. Det är därmed inte visat att det är bristen på resurser som är problemet.

Alternativa lösningar utreddes inte

Ett annat tema som tas upp i klagomålet är att staten inte visat att alternativa arbetssätt och anpassningar hade varit en oskälig börda att uppfylla. Att högskolan inte undersökte alternativa och billigare anpassningsmöjligheter är också en kränkning av rätten till skälig anpassning. Richard Sahlin har i en kommentar på Lagen som verktyg pekat på att staten inte tagit hänsyn till lösningar som att till exempel chatta med studenterna eller använda “tolken i fickan”, som digitalt tolkar mellan tal och teckenspråk. Lagen som verktyg har i sin analys av fallet resonerat om att man genom att föreslå andra alternativ hade kunnat undvika resonemangen kring enbart ekonomiska förutsättningar.

Klagomålet berör också konventionens artikel 8 om medvetandegörande i samhället. En döv universitetslärare hade bidragit till mångfalden och givit studenter och samhälle en förebild som kan förändra synen på människor med funktionsnedsättning.

Stöd i internationell rättspraxis

Ytterligare stöd för klagomålet finns i rättspraxis från andra länder, däribland USA genom fallet Searls v. Johns Hopkins Hospital (JHH (D.Maryland 1/21/16 and Smith v. Loudoun County Public Schools (E.D. Virginia 2/18/16) som gett rätt till teckenspråk i arbetslivet. I Danmark står staten för upp till 20 timmars teckenspråkstolk per vecka, vilket Sverige kan hämta inspiration från.

Strukturell diskriminering av tolkanvändare

SDR och SDUF understryker att fallet illustrerar en principfråga som berör alla tolkanvändare i det svenska arbetslivet och anklagar den svenska regeringen för en strukturell diskriminering genom att inte säkerställa teckenspråkstolk i arbetslivet. Det drabbar döva på arbetsmarknaden och är ett brott mot de skyldigheter som Sverige åtagit sig vid ratificeringen av Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Läs mer om huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen och om domen!

Vi har också gjort en engelsk version av nyheten och en översättning till engelska av AD:s dom 51-17.

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

En kommentar till “KLAGOMÅL: Sveriges Dövas riksförbund lämnar in klagomål till FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning”

  1. Jag som barnfödd döv, har aldrig lyckats få ett eget sökt arbete, trots jag har både examen och kompetens fullt tillräckligt som de som fått arbetet. Det enda som jag saknar är min hörsel helt. Idag 2018 har fördumningen vunnit över förståndet hos beslutande och styrande. Att veta och förstå detta, att veta vad det gör den som är döv är som just ingenting…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *