Disability Rights Advocates vinner nästan alla mål

Sid Wolinsky
Sid Wolinsky

Sid Wolinsky var en av talarna på Lagen som verktygs konferens den 24 november 2016. Hans föredrag finns med svensk och engelsk text. Adolf Ratzka gjorde också en intervju med Sid. Denna artikel bygger på den intervjun och Sids föredrag.

Sid Wolinsky är 80+ och kan se tillbaka på ett långt yrkesliv som advokat ”med lagen som verktyg”. Under universitetsåren i Berkeley, Kalifornien träffade han Pat Kirkpatrick, som vi också har en artikel om.

Tillsammans grundade de en egen organisation efter att den amerikanska antidiskrimineringslagen ADA (Americans with Disabilities Act) trätt i kraft år 1990. Den heter Disability Rights Advocates (DRA) och har i snart 25 år försvarat de rättigheter människor med funktionsnedsättning har.

DRA har sitt huvudkontor i Berkeley och en filial med sex advokater i New York. Genom åren har en unik kompetens byggts upp samtidigt som man bidragit till att rättspraxis skapats på området funktionsnedsättning. Juridiskt sett har Sid Wolinsky och hans medarbetare varit mycket framgångsrika. Av cirka 400 processer har de bara förlorat sex.

Att vinna fallet är inte det slutgiltiga målet

Sid Wolinsky tycker att det är viktigt att vinna – för det mesta. Han säger så eftersom det övergripande målet för DRA inte är att vinna fall, utan att åstadkomma samhällsförändring och bättre livskvalitet för personer med funktionsnedsättning. Han tar målet för amerikanska krigsveteraner som exempel. Att rättsligt vinna mot en militärmakt med alla sina immunniteter är inte lätt.
—Vi förlorade i rätten, men det upprättades telefonlinjer som nu hjälper de som plågas av posttraumatisk stress och självmordsplaner, säger Sid Wolinsky.

Men det är genom att vinna mål som DRA får sina intäkter förutom genom gåvor och fundraising. Amerikanska diskrimineringsmål som har samband med funktionsnedsättning omfattas nämligen av en bestämmelse om fee-shifting som innebär att kärande (den som stämmer) som vinner ett fall kan få ersättning för ombudskostnader.

DRA skickar en räkning till domstolen som ålägger den förlorande parten att betala.
—Vi redovisar exakt det antal timmar vi arbetar och domstolen har kontroll på det, förtydligar Sid Wolinsky.

DRA tar inte ut några avgifter av sina klienter eller samarbetsorganisationer. Klienter som vill spendera mycket pengar på advokater hänvisar vi till andra byråer, säger Sid Wolinsky.

Fallen kommer från funktionshindersrörelsen

Sid Wolinsky konstaterar efter alla år att det ett långsiktigt och tufft jobb att göra samhället tillgängligt. Det kräver att många aktörer drar sina strån till stacken inom media, attitydförändring eller utbildning.
—Men en grundförutsättning för förändring är att det finns en välorganiserad och strategiskt tänkande funktionshindersrörelse, säger Sid Wolinsky.

Hans filosofi bygger på att det är funktionshindersrörelsen som vet bäst vilka som är de aktuella problemen och vad som skulle kunna förbättra livet för personer med funktionsnedsättning. DRA lägger därför ner mycket tid och kraft på regelbundna och grundliga möten med företrädare för organisationerna.

Ibland är frågorna från organisationerna mer politiska än juridiska, men huvudkriteriet för att välja ut fall är inte heller rent juridiskt – utan vilka som kan få effekt och genomslag i samhället.

En processkommitté bestående av jurister och personer från funktionshindersorganisationer – det är viktigt att även icke-jurister ingår – väljer vilka fall som ska drivas. Av cirka 50 föreslagna fall går ett vidare.
—Juridiskt är det smart att ta fall inom områden där man redan har erfarenhet att bygga vidare på, men för att få rättspraxis är det också viktigt att ge sig ut på nya områden, säger Sid Wolinsky. Man måste tänja på gränserna för att pröva lagen.

DRA har till exempel drivit fall om katastrofplanering och sjukvård – områden som inte nämns specifikt i ADA. Det gäller förstås också alla fall som rör tillgänglighet till digital teknik. Alla nya prylar – till exempel obemannade automater av olika slag – är ofta otillgängliga från början. Ett annat område som Sid Wolinsky uppmärksammat är alla exempel på dåligt underhåll. Avfasningar av trottoarkanter görs en gång, men vårdas sedan inte.

Ofta står en individ som kärande även om en hel organisation arbetat fram fallet. DRA jobbar också mycket med grupptalan som omfattar flera käranden (class actions). Det finns mål där grupptalan inte är bästa vägen, men för det mesta väger det tungt att många står bakom ett yrkande. Sid Wolinsky anser att grupptalan är processekonomiskt effektivt, eftersom en större utredning och rättsprocess kan hjälpa hundratals personer direkt medan individuella mål bara hjälper en person.

Bred representation av funktionsnedsättningar

I USA finns juristbyråer som arbetar för allmänna intressen (Public Interest Law Firms) och driver fall utifrån olika diskrimineringsgrunder. Några funktionshinderorganisationer driver också fall om en specifik diagnos eller funktionsnedsättning. DRA eftersträvar däremot en bred representation av olika funktionsnedsättningar – inte bara fysiska funktionsnedsättningar utan även till exempel intellektuella och psykiatriska.
—Vi försöker hela tiden expandera och tar även in grupper som själva inte alltid sett sig som funktionshindrade. Det gäller till exempel många hörsel- och synskadade eller personer med diabetes.

Sid Wolinsky tar rättsfallen inom hälso- och sjukvård som exempel. Det började med höj- och sänkbara undersökningsbord som inte gick att nå från en rullstol, liksom mammografiutrustning och vågar. Sedan utvidgades området till sådant som brist på teckenspråkstolkar och textning. För att få en fullvärdig vård av hög kvalitet för alla har DRA bland annat stämt den största sjukhuskedjan i Kalifornien.

Relationer till det omgivande samhället

DRA kräver som regel inte skadestånd, eftersom detta inte gynnar utvecklingen i samhället.
—Stora skadestånd till enskilda är inte populärt hos allmänheten, säger Sid Wolinsky.

DRA skickar alltid ett brev till motparten innan de stämmer. De är inte bara tänkta som ett varningsbrev utan föreslår alltid ett samarbete. Men nästan alltid ignoreras brevet. Företagen föredrar att invänta stämning. Ibland är svaren nästan skrattretande. Som kommunen som svarade att de inte diskriminerar någon eftersom de behandlade alla lika illa.

Det finns i USA sex-sju advokatbyråer som är specialiserade på funktionsnedsättning generellt. Dessa har ett nära samarbete, utbyter erfarenheter och studerar varandras fall.
DRA har också ett nära samarbete med kommersiella advokatbyråer som ofta har advokater som vill arbeta pro bono. Det kan vara äldre pensionerade personer eller yngre karriärsugna advokater som vill bredda sin kompetens – eller bidra till något gott i samhället.
—Inte sällan vill de allra bästa även jobba pro bono, säger Sid Wolinsky.

De kommersiella byråerna gynnas också affärsmässigt om de finansierar icke-statliga organisationer eller om deras advokater arbetar pro bono. Volontärarbete för en god sak ger dem bättre renommé.

Sid Wolinsky ser det för sin del som ett sätt att sprida kunskap och engagemang för att arbeta med diskrimineringsfall bland yngre advokater. På några år kan en duktig advokat lära sig området och hjälpa oss i kampen, säger han.

Litar inte på myndigheterna

Sid Wolinsky menar att de ideella organisationerna i USA har varit framgångsrika i att förverkliga diskrimineringslagarna. Den fysiska tillgängligheten har blivit otroligt mycket bättre, men det finns också stora geografiska skillnader.
—Berkeley är underbart, New York inget vidare, anser Sid Wolinsky.
ADA har heller inte fungerat så bra på alla områden, till exempel arbetsmarknaden.

När Sid Wolinsky jämför USA med Sverige kan han inte låta bli att dra på munnen.
—Ni litar på att era myndigheter gör rätt, säger han. Vi litar absolut inte på att regering och myndigheter efterlever civila rättighetslagar. Inte för att vi har ett ont uppsåt, utan för att vi har dåliga erfarenheter av byråkratin.

Klagar du på en myndighet i USA kan det ta flera år innan de vidtar en åtgärd. Vi däremot stämmer inom en vecka om vi fått in ett allvarligt fall. Myndigheterna har inte våra kontakter – ibland heller inte viljan.

Många olika lagar i USA

Förutom ADA finns i USA en mängd lagar som rör människor med funktionsnedsättning. För var och en av dessa lagar måste man tänka och argumentera på olika sätt, säger Sid Wolinsky.

Några exempel är:

  • IDEA – Individuals with Disabilities Education Act – ger barn med funktionsnedsättning rätt till fri och fullständig offentlig utbildning.
  • Rehabilitation Act (avsnitt 504) – en lag som förbjuder diskriminering från verksamheter som får federalt ekonomiskt stöd.
  • Fair Housing Act – kräver att en viss andel av alla nya och renoverade bostäder ska vara tillgängliga.
  • Air Carrier Access Act – gäller för flygplatser och flygtransporter.

USA är en federation av 50 delstater. I Washington DC sitter Justitiedepartementet och federala myndigheter som till exempel Equal Employment Opportunity Commission för arbetsmarknadsfrågor.

Varje stat har sina egna lagar och rättssystem. Kalifornien har till exempel en medborgarrättslag som ger ett starkare skydd än ADA. Även städer kan ha egna lagar, som New Yorks lokala människorättslag. Dessa lagar tillämpas både lokalt och ibland av federala domstolar.

Den som förlorar måste åtgärda problemet

I det amerikanska rättssystemet kan en domstol döma att den förlorande parten ska vidta en viss åtgärd. Det kallas när det gäller tillgänglighet ”equitable relief”. Det skiljer sig alltså från det svenska systemet där parterna vid en förlikning kan ingå ett avtal om vissa åtgärder. Annars är diskrimineringsersättning till individen den enda möjliga påföljden vid en dom.

När DRA stämmer är det ofta equitable relief de vill ha. På så vis har flera universitet ålagts att göra hemsidor och utbildningsmaterial tillgängligt för personer som är blinda eller synskadade. Och DRA:s rättsfall rörande möjligheter till katastrofhjälp har gjort att man nu kan tvinga kommuner att genomföra sådana planer.

DRA stämde också New Yorks tunnelbana för att man inte följde kravet i ADA att lägga 20 procent av ombyggnadskostnaderna på att skapa tillgänglighet. 22 miljoner dollar lades på renoveringen av en station, men någon hiss planerades inte. DRA vann målet och myndigheterna ålades att sätta in en hiss, som även uppkallades efter Sid Wolinsky.

Han tar hissen som ett exempel på att de förbättringar som DRA åstadkommer för personer med funktionsnedsättningar inte bara är särlösningar utan hjälper alla.
—Senast när jag tog ”min” hiss fanns ingen med rullstol där, däremot en kvinna med en tvillingbarnvagn, en äldre dam med en kundvagn och en turist med sin resväska.
Det finns inga motsättningar mellan personer med funktionsnedsättning och resten av samhället. Det vi gör gynnar alla.

Några av de processer som DRA har drivit:

Bristande planering för katastrofer och nödsituationer

DRA stämde städerna Los Angeles, Washington DC och New York för dålig beredskap, bland annat gällande elförsörjning som är livsviktig för att hissar och olika hjälpmedel ska fungera. För New Yorks del kom huvudförhandlingen att hållas strax efter att orkanen Sandy dragit fram – och bevisat DRA:s farhågor.

Tillgängliga tentor

DRA har drivit fall där gymnasieelever och högskolestudenter med till exempel synnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning behöver pauser eller förlängd tid på skrivningar samt prov i tillgängliga format.

Tillgänglig taxi

Ett annat mål som DRA drev var mot New Yorks taxibolag. Bara två procent av de gula bilarna kunde ta rullstolar. Här blev det förlikning med löftet att taxibolaget varje år skulle byta ut tio procent av bilparken till tillgängliga bilar. Inom ett antal år innebär det full tillgänglighet.
DRA har även – som en av få advokatbyråer – stämt Uber eftersom de åkte förbi kunder med assisterande djur. En nationell grupptalan slutade i förlikning där företaget åtog sig att ta upp dessa kunder, utbilda förarna och införa ett rapporteringssystem så att de förare som gör fel kan straffas.

Otillgängliga vallokaler

Myndigheterna i USA ansåg att man kan rösta med hjälp av någons fullmakt eller ta hjälp av någon man känner. DRA fick en domstol att underkänna detta utifrån principen om att man ska kunna rösta utan att valhemligheten röjs.

Döva brevbärare

Ett annat fall var när det stora postföretaget United Parcel Service (UPS) inte lät sina döva 1100 anställda köra postbilarna, trots att det var ett krav för att bli befordrad inom företaget. Försäkringsstatistik visar dessutom att döva förare kör säkrare än hörande. DRA vann efter att ha dragit det genom flera instanser.

Försäkringar

DRA har också stämt flera försäkringsbolag som tar ut omotiverat höga premier av personer med funktionsnedsättning för sjukförsäkring och livförsäkring. En klient med muskeldystrofi fick till exempel betala dubbel premie. Domen blev att bolaget inte kunde neka någon försäkring utan saklig faktagrund.

Text: Emil Erdtman

Disability Right Advocates bjuder här på några bilder från kontoret:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.