REMISS: Regeringens förslag om personlig assistans för andning och sondmatning missar kärnfrågan

Frågan om rätt till individuellt utformat stöd och service till personer med normbrytande funktionalitet är känslig inom politiken. Å ena sidan är det ett medel för att förverkliga den mänskliga rättigheten att ha ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Å andra sidan måste det tas pengar från offentliga budgetar för att tillgodose dem. Regeringen har nyligen föreslagit att andning och sondmatning ska klassas som grundläggande behov som kan ge rätt till statlig ersättning för personlig assistans. STIL och Independent Living Institute har yttrat sig över regeringens förslag.

Frågan om rätt till individuellt utformat stöd och service till personer med normbrytande funktionalitet är känslig inom politiken. Å ena sidan är det ett medel för att förverkliga den mänskliga rättigheten att ha ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Å andra sidan måste det tas pengar från offentliga budgetar för att tillgodose dem. Regeringen har nyligen föreslagit att andning och sondmatning ska klassas som grundläggande behov som kan ge rätt till statlig ersättning för personlig assistans. STIL och Independent Living Institute har yttrat sig över regeringens förslag.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är ett sätt för staten att reglera så att kommuner genomför insatser för personer med normbrytande funktionalitet. Personlig assistans är en av tio insatser. Staten har genom socialförsäkringsbalken (2010:110) 51 kapitlet ett ansvar för prövningar av ansökningar och finansiering av personlig assistans som omfattar mer än 20 timmar stöd per vecka som kopplas till det som kallas grundläggande behov. Till grundläggande behov räknas i lagens mening idag ens personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Försäkringskassan är den myndighet som prövar och betalar ut statlig assistansersättning.

Syftet med regleringen kan sägas vara att motverka att personer med normbrytande funktionalitet ska leva isolerat, segregerat och utan kontroll i sina liv till förmån för ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. På så vis är lagen ett medel för att motverka en grov form av diskriminering. Lagen ligger bättre i linje med syftet i funktionsrättskonventionens artikel 19 jämfört med rätten som gällde innan lagen tillkom. LSS är däremot skapad innan funktionsrättskonventionen fanns och det finns problem med lagstiftningen sett utifrån artikel 19. Exempelvis gäller inte rätten för alla, utan enbart personer med vissa medicinska tillstånd. Dessutom är tillämpningen av lagen inte utan problem, och det rapporteras ofta om personer som förlorar sin assistansersättning och hänvisas till kommunala insatser. Det är däremot inte säkert att kommunen klarar av att sätta in rätt insatser, eller gör samma bedömning av behovet av individuellt stöd, utan istället hänvisa till andra insatser eller inte sätta in något annat likvärdigt i motsats till personens vilja. Till dessa frågor kommer projektet Artikel 19 som verktyg återkomma till för att klarlägga och problematisera.

Regeringen föreslår signalpolitik och en marginell förbättring

Regeringen har i februari föreslagit att andning och sondmatning ska räknas till de grundläggande behoven och därmed kunna ligga till grund för statlig assistansersättning. Förslaget kom delvis som en följd av en allmän debatt om att personer inte fick stöd för att tillgodose dessa behov. Funktionshinderrörelsen var drivande i debatten.  

STIL och ILI har nu yttrat sig över förslaget. Sammanfattningsvis säger organisationerna att det är det positivt att regeringen visar viss vilja till att återställa delar av assistansen så att den ska fungera för de som har behov. Samtidigt är förslaget inte tillräckligt för att återställa de stora försämringarna som assistansen genomgått de senaste åren. Den viktigaste frågan om att det stöd som beviljas måste vara av integritetskänslig natur missar lagförslaget. Därmed finns det en risk för att lagändringen helt kommer sakna effekt.

Dessutom riktas kritik mot att sondmatning ska klassas som ett grundläggande behov och samtidigt skriva i förarbetena att det inte kommer leda till en förändring i rätten till assistans, eftersom sondmatning redan ingår i det grundläggande behovet måltid. Det betyder att det är signalpolitik utan att innebära någon förändring för personer som nekats och har behov av assistans. Regeringen räknade med att ett 50-tal personer skulle kunna få statlig assistansersättning till följd av att andning anses vara ett grundläggande behov i lagens mening, men det återstår att se i tillämpningen om lagen inte tacklar de större problemen.

Organisationerna föreslår att personlig assistans ska definieras enligt följande:

“Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med andning, sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). De grundläggande behoven definieras som hela den tid det tar att tillgodose dem.” [Vår kursivering]

Läs hela remissyttrandet här.

 

FILM: Lagen som verktygs utbildningsfilmer om diskrimineringsformen bristande tillgänglighet

Film 1: Intro om bristande tillgänglighet som diskriminering

Film 2: Richard mot Södertörns högskola

Film 3 Sebastian mot Vara kommun

Film 4: Ulrika mot Försäkringskassan

Film 5: DHR mot Region Gävleborg

UPPFÖLJNING: Caroline anmälde diskriminering varje dag. Vad hände sen?

Under februari 2017 gjorde Caroline van Mourik en anmälan om bristande tillgänglighet varje dag. Artikeln på Lagen som verktyg fick stor spridning. Men vad har hänt med dessa ärenden sedan dess? Fortsätt läsa ”UPPFÖLJNING: Caroline anmälde diskriminering varje dag. Vad hände sen?”

FÖRLIKNING: Bussbolag ber om ursäkt för uteblivna hållplatsutrop

Den 4 oktober 2018 stämde Sofia Thoresdotter med hjälp av föreningen Med lagen som verktyg Region Örebro län (den regionala kollektivtrafikmyndigheten) och Nobina Sverige AB (det upphandlade bussbolaget) för diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Hållplatsutropen på bussarna i Örebro fungerade ofta inte och chaufförerna var ovilliga att ropa ut hållplatserna. Nu har en förlikning ingåtts mellan Sofia och Nobina.

Fortsätt läsa ”FÖRLIKNING: Bussbolag ber om ursäkt för uteblivna hållplatsutrop”

GRANSKNING: Svag tillsyn motverkar inte diskriminering

Lagen som verktygs jurist Ola Linder begärde ut alla DO:s tillsynsärenden om “aktiva åtgärder” under perioden januari 2017 till februari 2018. Han fick 96 fall, varav 93 gällde aktiva åtgärder. I de flesta av dessa hade DO funnit brister och i några var det oklart om det fanns brister eller inte. DO har i ärendena inte angett några tidsfrister om när åtgärder skulle vara vidtagna eller gjort någon uppföljning för att se om bristerna åtgärdats.

Inget beslut var förenat med vite eller annat konkret åtgärdsföreläggande. I sin tillsyn tenderar DO istället att informera om lagen, men inte om sanktionerna i diskrimineringslagens kap 4. Varför avstår DO från att använda de maktmedel man har då man faktiskt konstaterat att brister inte åtgärdats?
—Det verkar som att DO förutsätter att verksamheterna frivilligt ska bättra sig och börja efterleva kraven, säger Ola Linder. Att avsluta fall när lagen uppenbarligen inte uppfylls kan väl inte vara rätt.

Dessutom fann han många rättsligt mycket intressanta fall som DO borde ha utrett vidare. Lagen som verktyg presenterade sin rapport för DO den 14 november och fortsätter här granskningen av DO som tillsynsmyndighet.

Fortsätt läsa ”GRANSKNING: Svag tillsyn motverkar inte diskriminering”

SEMINARIUM: Fackförbundens roll i kampen mot funktionsdiskriminering

Referat från Lagen som verktygs seminarium 22 november 2018 om fackets roll i antidiskrimineringsarbetet.

Fortsätt läsa ”SEMINARIUM: Fackförbundens roll i kampen mot funktionsdiskriminering”

ANALYS: För låga upphandlingskrav på tillgänglighet kan utgöra diskriminering

Lagen som verktyg stöter ofta på frågor om upphandling. När vår förening nyligen stämde Region Örebro för att en person med synnedsättning inte kan åka kollektivtrafik på lika villkor som andra framkom att IT-systemen införskaffats av nuvarande Region Örebro län genom en upphandling som innehöll krav på tillgänglighet. Ändå uppstod alltså hinder för personer med funktionsnedsättning. 

Den 10 januari kl 13-16 arrangerar Länsstyrelsen i Stockholm och Lagen som verktyg ett seminarium (i centrala Stockholm, plats meddelas på lagensomverktyg.se senare) om hur samhället kan bli mer tillgängligt och universellt utformat med hjälp av upphandling. Hur ska kraven enligt lagen ställas och följas upp för att produkter och tjänster ska utformas så att alla människor kan ta del av dem? Är upphandling ett effektivt sätt att förbättra tillgängligheten i samhället? 

Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva undersöker i denna artikel hur upphandlingsreglerna förhåller sig till diskrimineringsrätten. Kan för lågt ställda krav på tillgänglighet vid upphandling utgöra diskriminering enligt svensk rätt? Vem är i så fall ansvarig – den som upphandlar eller utföraren? Kan undermåliga krav i offentlig upphandling bemötas rättsligt med hjälp av diskrimineringslagstiftningens bestämmelse om bristande tillgänglighet?

Fortsätt läsa ”ANALYS: För låga upphandlingskrav på tillgänglighet kan utgöra diskriminering”

INTERVJU: Lena Svenaeus – DO tar inte anmälningarna på allvar

Lena Svenaeus var på 1990-talet Jämställdhetsombudsman (JämO) och doktorerade 2017 i rättssociologi. Hon intresserar sig mycket för hur en bra ombudsmannamyndighet ska fungera och har framfört kritik av hur Diskrimineringsombudsmannen fungerar idag (i bland annat Dagens Nyheter, i Dagens juridik och nyligen i Svenska dagbladet. Den här artikeln förklarar hennes kritik ingående. I en bilaga på slutet beskrivs DO:s utveckling och nuvarande sätt att handlägga anmälningar. I en senare artikel tar vi upp DO:s tillsynsarbete. DO kommer även att ges möjlighet att ge sin syn på saken.

Fortsätt läsa ”INTERVJU: Lena Svenaeus – DO tar inte anmälningarna på allvar”

RAPPORT: Antidiskrimineringsbyråernas arbete mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning

Erik Sandström
Erik Sandström

Under två månaders praktik på Lagen som verktyg (som drivs av Independent living institute) har juridikstuderande Erik Sandström gjort en intervjustudie om hur landets 16 antidiskrimineringsbyråer stöder personer som diskriminerats på grund av sin funktionsnedsättning.  Här är hans rapport: 

Fortsätt läsa ”RAPPORT: Antidiskrimineringsbyråernas arbete mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning”

GRANSKNING: Brister i DO:s tillsyn över kraven på aktiva åtgärder

Lagen som verktyg vill se fler rättsprocesser om diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Det är ett effektivt sätt för att tvinga fram ett mer tillgängligt och inkluderande samhälle. Men självklart är det ännu bättre om diskrimineringen aldrig sker. Därför innehåller diskrimineringslagen 3 kap. krav på att alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska vidta förebyggande och främjande “aktiva åtgärder” mot diskriminering. Dessa åtgärder ska vara pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla.

Fortsätt läsa ”GRANSKNING: Brister i DO:s tillsyn över kraven på aktiva åtgärder”

RÄTTSNYHET: Kollektivtrafiken i Örebro stäms för diskriminering

I flera år klagade Sofia på att de automatiska hållplatsutropen på bussarna i Örebro inte fungerade. Till slut tröttnade hon på att inget hände och stämmer nu med stöd av föreningen Med lagen som verktyg den regionala kollektivtrafikmyndigheten och det upphandlade bussbolaget i Örebro tingsrätt. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Kollektivtrafiken i Örebro stäms för diskriminering”

SEMINARIUM 22/11: Diskriminering i arbetslivet – vad gör facket?

I det svenska rättssystemet har facket en central roll för att motverka diskriminering i arbetslivet. Det har fått Lagen som verktyg att undra:
  • Vilken uppgift har facket i den svenska arbetsmarknadsmodellen?
  • Vilket stöd erbjuder facken personer med funktionsnedsättning som diskriminerats?
  • Får personer med funktionsnedsättning som utsätts för diskriminering rätt stöd?  Hur fungerar rättskedjan och tillgången till rättvisa?
  • Hur arbetar facken med kravet på aktiva åtgärder mot diskriminering?
  • Vilka strategier har facket för samverkan med övriga civilsamhället?
  • Vilka strategier bör det civila samhället utveckla för att förmå fackföreningarna att ta en mer aktiv roll i enskilda rättsfall, i strategisk processföring, och i reformarbetet kring diskrimineringslagen, DO och antidiskrimineringsbyråerna?
Ur programmet
Moderator: Paul Lappalainen, jurist och doktorand i diskrimineringsrätt
  • Isabella Hagnell, jurist och vik generalsekreterare på Sveriges dövas riksförbund berättar om förbundets klagomål av AD-domen 51/17 till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
  • Juristen Kerstin Burman, numera Unionen, berättar om målet med lokföraren som fick yrkesförbud på grund av sin funktionsnedsättning men vann med hjälp av facket
  • Universitetslektor i arbetsrätt Mikael Hansson (och medförfattare till boken Arbetsrätt) föreläser om fackets roll i svensk diskrimineringsrätt
  • Bengt Eriksson, ombudsman på IF Metalls arbetslivsenhet, diskuterar förbundets arbete mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning
  • Utvecklingsstrateg Daniel Hjalmarsson från Akademikerförbundet SSR diskuterar förbundets arbete mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning
  • Juristen Stellan Gärde från Talerättsfonden (och tidigare LO-TCO Rättsskydd) lägger fram några rättsliga utmaningar för facket

Tid: Torsdag 22 november kl 13-16 med lättare lunch i lokalen från 12.30

Plats: “Konferensen” på IOGT-NTO-gården på Klara Södra Kyrkogata 20.

Anmälan: mail till emil@lagensomverktyg.se senast 15 november. Ange allergier eller andra behov vi bör ta hänsyn till.

Kostnad: Nej, men köp gärna Lagen som verktygs bok Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg på plats för bara 100 kr.

Mikael Hansson
Kerstin Burman
Kerstin Burman FOTO: Emil Erdtman
Stellan Gärde
Stellan Gärde
Paul Lappalainen
Paul Lappalainen

Lagen som verktygs kalendarium

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

RAPPORT: Strategisk processföring har kommit till Norden

Fortsätt läsa ”RAPPORT: Strategisk processföring har kommit till Norden”

DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida

Idag den 11 september kom dom  från Stockholms tingsrätt (T 16972-16) i målet mellan Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Försäkringskassan. Målet gäller fråga om bristande tillgänglighet i digital och analog ansökan av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, samt diskriminerande bemötande. Fortsätt läsa ”DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida”