RÄTTSNYHET: Förhandling i mål DHR mot Region Gävleborg

Efter att Högsta domstolen i ett tidigare beslut konstaterat att det är Region Gävleborg som skall hållas ansvarig för eventuella brister i kollektivtrafiken, så togs diskrimineringsfrågan den 21 maj 2018 upp på nytt i Gävle tingsrätt.

Målet handlar om Lars-Göran Wadén som den 2 januari 2015 inte kunde åka med en buss i Region Gävleborg eftersom den hiss som han är i behov av för att komma ombord på lokalbussen inte kunde användas. Organisationen DHR stämde Region Gävleborg för diskriminering i form av bristande tillgänglighet efter att Diskrimineringsombudsmannen inte gått vidare med sin utredning.

Huruvida händelsen berodde på att busschauffören inte fått den utbildning som krävs för att hantera hissen eller om denna varit ur funktion på grund av grus i maskineriet är inte utrett. Oberoende anledningen kvarstår faktum att Lars-Göran Wadén inte kom med bussen. Nu skall tingsrätten avgöra huruvida han utsatts för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Förhandling 21 maj 2018

Förhandlingen tog sin början efter konstaterandet att bägge parter önskar att fallet avgörs genom dom. Det är alltså inte aktuellt med förlikning.

Lotta Lagnander, ombud för DHR, yrkade att de inblandade i målet skall stå sina egna rättegångskostnader i enlighet med Diskrimineringslagen 6 kap 7 §, där det står att ”vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad”. Lagrummet är alltså tillämpbart vid avgörande av principiellt viktiga fall. Det återstår att se om detta är ett sådant. Vidare yrkade Lotta Lagnander att Region Gävleborg skulle utge diskrimineringsersättning till Lars-Göran Wadén på grund av diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Stephanie Forsmark, ombud för Region Gävleborg, bestred yrkandet och menade att regionen ser över sina bussar med jämna mellanrum och att den aktuella situationen berott på en olycklig omständighet. Material slits och kan gå sönder. Hon poängterade även att personer med funktionsnedsättning garanteras alternativa resor om de ordinarie resesätten inte fungerar. Detta kallas för ”rullstolsgaranti”.

Lotta Lagnander poängterade vikten av att personer med funktionsnedsättning inkluderas i samhället och att möjligheten att utnyttja kollektivtrafik på liknande villkor som personer utan funktionsnedsättning är mycket viktig. Mot bakgrund av detta är erbjudandet av särskilda serviceresor en exkluderande särlösning som inte sätter personer med funktionsnedsättning i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Hon menade härmed att Region Gävleborg har brutit mot diskrimineringsförbudet i diskrimineringslagen 1 kap 4 § st. 3, rörande bristande tillgänglighet.

Dom 11 juni

Den 11 juni klockan 11.00 avkunnas dom i avgörandet. Väntan (på över tre år) kan förstås upplevas som lång, men Lars-Göran Wadén var nöjd med förhandlingen och tycks hoppfull.
—Det kändes bra idag, konstaterade han när han kom ut från tingsrätten.

Om domen går DHR emot kommer organisationen att överklaga, och Region Gävleborg kommer säkerligen göra desamma om avgörandet inte faller i deras tycke. Det är alltså inte säkert att frågan om vad som är att anse som diskriminering i form av bristande tillgänglighet får sitt slutgiltiga svar om tre veckor. Men då får vi i alla fall en känsla av vartåt det lutar.

Lagen som verktyg fortsätter att följa fallet.

/Maria Chöler, på plats i Gävle tingsrätt

OVERVIEW: New articles about Disability Discrimination Law

In 2018 Norway established a new discrimination tribunal. In Finland the Discrimination Board can order the adoption of reasonable accommodation measures. In Denmark, positive treatment of people with disabilities is undertaken in certain areas of society. And what about Iceland – and Sweden? Today The Law as a tool project with support from former project leader and nowadays researcher in Discrimination Law Paul Lappalainen publish an overview of the Discrimination legislation in the Nordic countries.
We also publish an article by student in Human Rights law Csilla Gradwolh about the global development of legal protection against discrimination. This article explores the first anti-discrimination laws in the United States and how they have inspired the rest of the world. Emphasis is given to the key role civil society has played and could play for a stronger protection of Human Rights.
We urge participants at our International conference May 30 to read through and of course comment on any error found.
MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

GUIDE: Svensk diskrimineringsrätt

Lagen som verktyg beskriver på denna sida det gällande materiella juridiska skyddet mot diskriminering i svensk rätt. Fokus är på diskrimineringslagen och redogörelsen underlättar bedömning om det skett olaglig diskriminering i enskilda fall. Texten publiceras i fem avsnitt under vecka 12 2018.

Innehåll

Fortsätt läsa ”GUIDE: Svensk diskrimineringsrätt”

ÖVERSIKT: Diskrimineringsrätt i Norden

Lagen som verktygs sammanställning över diskrimineringsrätt i Norden:

Norge har från 2018 en ny diskrimineringsdomstol, i Finland kan Diskrimineringsnämnden förelägga om att vidta anpassningsåtgärder och i Danmark sker positiv särbehandling av personer med funktionsnedsättning på vissa områden.

Fortsätt läsa ”ÖVERSIKT: Diskrimineringsrätt i Norden”

REPORTAGE: Bristande stöd i skolan kan vara diskriminering

Jennifer Jungelin har intervjuat fem skolelever med funktionsnedsättning om stöd och anpassningar som de har rätt till, men inte alltid får. Artikeln beskriver hur bristande stöd ska förstås enligt lagen och

Jennifer Jungelin Foto: Emil ErdtmanJennifer Jungelin Foto: Emil Erdtman
Jennifer Jungelin Foto: Emil Erdtman

Av Lagen som verktygs gästskribent Jennifer Jungelin

Hur fungerar det särskilda stödet i skolan? Vad händer när en elev inte får gynnsamma förutsättningar för att uppnå en jämlik utbildningsnivå? När kan bristande stöd i skolan klassas som diskriminering i form av bristande tillgänglighet? Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Bristande stöd i skolan kan vara diskriminering”

SYNPUNKTER TILL FN: Remissvar för allmän kommentar om jämlikhet och icke-diskriminering

Independent Living Institute har tillsammans med Funktionsrätt Sverige lämnat in synpunkter på det utkast till Allmän kommentar nummer 6 om artikel 5 i Funktionsrättskonventionen som  FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning skrivit under hösten.

Artikel 5 handlar om jämlikhet och icke-diskriminering och innehåller både ett diskrimineringsförbud och förpliktelser för staterna att vidta andra åtgärder för att uppnå jämlikhet på andra sätt.

FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning tar fram allmänna kommentarer till de olika artiklarna i konventionen för att fördjupa förståelsen för rättigheternas innebörd och klargöra staternas förpliktelser.

Utkastet börjar med en beskrivning av rättigheternas sammanhang och historia, en diskussion av ”the human rights model of disability” och den rättsliga karaktären av icke-diskriminering och jämlikhet. Sedan följer en del som fördjupar det normativa innehållet i artikeln och vilka skyldigheter staterna har. Slutligen behandlades artikelns förhållande till andra artiklar i konventionen och en vägledning för nationell implementering.

Vårt svar underströk att initiativet med Allmän kommentar från kommittén är välkommet och kan bidra till en ökad förståelse för diskrimineringsskyddet och staternas förpliktelser att motverka diskriminering. Det är viktigt att klargöra olika begrepp för att stärka förståelsen för diskrimineringsskyddet och andra åtgärder som ska bidra till de facto jämlikhet i samhället.

Särskilt behövs förtydligande av förhållandet mellan diskrimineringsförbudet, skälig anpassning (reasonable accomodation), och särskilda åtgärder för de facto jämlikhet (specific measures), vilket kan vara exempelvis positiv särbehandling. Hur ska skälig anpassning förhandlas och garanteras på arbetsplatsen i tillräckligt samråd med brukaren? Hur ska tillräckligt stöd till brukaren garanteras? Dessa frågor och många fler behöver svar. Även staternas förpliktelser behöver förtydligas i slutversionen av den allmänna kommentaren.

Våra synpunkter ligger även på FN:s hemsida.

UPPSATS: Bristande tillgänglighet i grundskolans fysiska miljö

Maria Chöler
Maria Chöler

Personer med funktionsnedsättning har lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Lägst utbildningsnivå har personer med fysiska funktionsnedsättningar. Den bristande tillgängligheten i den fysiska miljön är en av orsakerna. Fortsätt läsa ”UPPSATS: Bristande tillgänglighet i grundskolans fysiska miljö”

REPORTAGE: Lagen som verktyg föreläste för ledarhundsförare

Maria Chöler och Ola Linder från Lagen som verktyg föreläser för Sveriges ledarhundsförare
Maria Chöler och Ola Linder från Lagen som verktyg föreläser för Sveriges ledarhundsförare

Den lilla stugan i Skatås, Göteborg, fylldes av aktivitet då ledarhundsekipagen anlände den 18 november (2017). Stämningen var god, det pratades och skrattades och ett antal stora labradorer nosade intresserat på varandra. Det tog lite tid innan alla hunnit finna en sittplats vid de stora träborden i lokalen och hundarna rullat ihop sig likt kringlor vid sina hussar och mattars fötter, men därefter kunde dagens kurs starta. Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Lagen som verktyg föreläste för ledarhundsförare”

DEBATT: Nya regler om lönebidrag urholkar diskrimineringsskyddet för arbetssökande med funktionsnedsättning

Juristen Richard Sahlin skriver ett debattinlägg om lönebidragets funktion och frågan om den nya förordningens regler strider mot Funktionsrättskonventionen.

Richard Sahlin
Richard Sahlin

Från den 1 juli i år gäller nya regler för lönebidrag. Juristen Richard Sahlin argumenterar för att de nya bestämmelserna skapar onödiga inlåsningseffekter och urholkar det diskrimineringsskydd som lönebidraget kan bidra till.

Richard Sahlin:

Alla arbetsgivare är skyldiga att tillgängliggöra sina arbetsplatser, men det finns ett undantag i diskrimineringslagen för kostnader som inte kan anses vara skäliga (1 kap. 4 § tredje punkten). Rättspraxis visar att Arbetsdomstolen tolkar undantaget vidsträckt så att arbetsgivare oberoende av storlek kan hävda att det är alltför kostsamt och belastande att anställa vissa arbetssökande med funktionsnedsättning. Fortsätt läsa ”DEBATT: Nya regler om lönebidrag urholkar diskrimineringsskyddet för arbetssökande med funktionsnedsättning”

REPORTAGE: Stat, region, kommun och civilsamhälle i Uppsala samarbetar för bättre tillgänglighet

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler skriver om det förebyggande arbetet för bättre tillgänglighet och därmed mindre diskriminering i Uppsala.

Ljus trapphall i Uppsalas Universitetshus
Universitetshuset

Den 19 oktober bjöd Uppsala Universitet, Uppsala kommun, HSO Uppsala kommun och HSO Uppsala län in till en nationell konferens på temat samverkan och tillgänglighet för att berätta om hur de tillsammans arbetat för ett mer inkluderande samhälle. Konferensen gästades av 25 föreläsare som alla gav exempel på framgångsrika tillgänglighetsarbeten inom olika områden i Uppsala. Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Stat, region, kommun och civilsamhälle i Uppsala samarbetar för bättre tillgänglighet”

KOMMENTAR: Inget diskrimineringsskydd för döva som behöver teckenspråkstolk i arbetslivet

Richard Sahlins kommentar till AD-domen (51/2017) om teckenspråkstolkning i arbetslivet:

Jag skrev år 2004 på en doktorsavhandling om diskrimineringsskydd inom utbildning. Efter disputationen sökte jag en lektorsanställning hos samtliga lärosäten, men det blev ständiga avslag på min ansökan. Som skäl anfördes bl a att andra medsökande hade försteg vad gäller vetenskaplig skicklighet. Fortsätt läsa ”KOMMENTAR: Inget diskrimineringsskydd för döva som behöver teckenspråkstolk i arbetslivet”

DOM: Richard Sahlin mot Södertörns högskola

Richard Sahlin
Richard Sahlin

Diskrimineringsombudsmannen förlorade idag (11 oktober 2017) i Arbetsdomstolen. I dom nr 51/17 finner AD att Södertörns högskola inte överträtt diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet när den inte anställde Richard Sahlin som lektor. De åtgärder som hade krävts för att anställa honom – det vill säga teckenspråkstolkning i undervisning och kontakt med kolleger upp till 450 timmar per år – var enligt AD inte att betrakta som skäliga att kräva.
Fortsätt läsa ”DOM: Richard Sahlin mot Södertörns högskola”

DEBATT: Gemensam artikel i Dagens juridik

Idag publicerar Dagens juridik en debattartikel om hur skyddet mot diskriminering kan förbättras. Organisationerna bakom debattartikeln är förutom Independent Living Institute även Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering, Malmö mot Diskriminering, Lika Unika, RFSL och Funktionsrätt Sverige.

Bakgrunden till att vi tillsammans skriver denna debattartikel är att vi inte var nöjda med de förslag till bättre skydd mot diskriminering som lades i utredningen SOU 2016:87. Det framgår av det remissvar som lämnades från Independent Living Institute.

I debattartikeln föreslår vi bland annat en översyn av rättssystemet så att den som utsatts för diskriminering inte ska behöva ta så stora ekonomiska risker. Det behövs också mer resurser till både DO och civilsamhället för att driva fler strategiska fall som för rättsutvecklingen framåt.

Läs hela debattartikeln på Dagens juridik

REMISSVAR: Bättre skydd mot diskriminering

Vårt remissvar angående utredningen Bättre skydd mot diskriminering SOU 2016:87

Ola Linder postar remissvaret
Ola Linder postar remissvaret om Bättre skydd mot diskriminering

Idag (18 september 2017) går remisstiden ut för att komma med synpunkter angående den statliga utredningen om Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87).

Independent Living Institute (där Lagen som verktyg finns) har tillsammans med STIL lämnat in ett remissvar där vi bland annat föreslår att:

  • DO bör hantera och besvara fler individanmälningar för att kunna driva fler processer.
  • den föreslagna Diskrimineringsnämnden inte bildas, eftersom det skulle skapa ännu mer förvirring och genom sin bristfälliga handläggning – och icke-bindande beslut – stänga ute utsatta grupper. En pilotfallsfond som kan driva på rättspraxis snabbare vore bättre!
  • antidiskrimineringsbyråerna, precis som utredningen föreslår, bör få ökat stöd, men att de inte ska detaljstyras av staten.
  • rättshjälpsreglerna och regleringen av rättegångskostnader i diskrimineringsmål behöver ändras så att enskilda kan få sina fall rörande mänskliga rättigheter och diskriminering rättsligt prövade.
  • bevisbörderegeln bör vara sådan att svaranden ska styrka att diskriminering inte skett om den som påstår att diskriminering skett gör detta antagligt.

Fortsätt läsa ”REMISSVAR: Bättre skydd mot diskriminering”

UPPSATS: Bristande tillgänglighet och högre studier

Frida Sandberg
Frida Sandberg

Frida Sandberg har nu i september 2017 blivit klar med magisteruppsatsen Bristande tillgänglighet och högre studier om hur studenter med funktionsnedsättning upplever sina universitetsstudier och det stöd de kan få från lärosätet. I en enkät som gick ut till studenter som varit i kontakt med samordnare (en funktion som varje högskola har för stöd till studenter med funktionsnedsättning) fick hon in 148 svar om studiesituation, stöd, upplevelser av diskriminering och bristande tillgänglighet.

Fortsätt läsa ”UPPSATS: Bristande tillgänglighet och högre studier”