REPORTAGE: Tre pågående diskrimineringsprocesser

Vad kan den som utsatts för diskriminering göra? Vilka olika handlingsmöjligheter finns och vad leder de till? Desideria Jungelin har intervjuat Sofia, Adolf och Maria som på olika sätt driver sina fall. Fallen har tidigare beskrivits på Lagen som verktyg, men här kommer senaste nytt i processerna. 

Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Tre pågående diskrimineringsprocesser”

FORSKNING: Confirmation Bias in Criminal cases

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler har varit på disputation och rapporterar här:

Fredagen den 28:e september disputerade Moa Lidén vid Uppsala Universitet med avhandlingen ”Confirmation Bias in Criminal Cases”. Inför en fullsatt publik försvarade hon sin avhandling där hon undersökt så kallad ”confirmation bias” i brottmål. Opponent var professor Steven Penrod, John Jay College of Criminal Justice (New York).

Med ”confirmation bias” avses en tendens att leta efter eller ge större tyngd åt argument och bevis som ger stöd för och bekräftar en tidigare skapad uppfattning. I sin avhandling har Moa Lidén presenterat hur detta agerande tar sig uttryck i olika delar av brottmålsprocessen. Den delas upp på följande moment:

  1. den övergripande inriktningen på förundersökningen
  2. identifikationer och förhör
  3. rättsliga undersökningar och analyser samt
  4. domstolsprocessen

Genom experimentella studier har Moa Lidén bland annat visat att poliser, åklagare och domare påverkas av sina egna uppfattningar vid de beslut som fattas inom ramen för arbetet. Det innebär exempelvis att om den person som genomför en brottsundersökning fått förhandsinformation om det misstänkta brottet eller gärningspersonen så kan detta leda till att ensidigt söka efter, säkra eller tolka spår på ett sätt som bekräftar förhandsinformationen, trots att det finns spår som talar i en annan riktning. Likaså kan den domare som i förväg fått vetskap om den tilltalades erkännande, belastningsregister eller socioekonomiska status påverkas av detta vid domstolsavgörandet.

I och med att Moa Lidèn i sin avhandling kommer fram till att ”confirmation bias” förekommer i olika grad och tar sig olika uttryck under brottmålsprocessens olika skeenden är det motiverat att ifrågasätta rättssäkerheten i våra domstolsprocesser.

Avhandlingen berör visserligen brottmålsprocessers men nämnas skall att ”confirmation bias” även finns inom andra rättsområden, exempelvis inom diskrimineringsrätten. Studien kan alltså ha relevans även vid Lagen som verktygs arbete med att få fram praxis för diskriminering i form av bristande tillgänglighet och synliggöra andra frågor rörande personer med funktionsnedsättning

Det krävs dock ytterligare forskning om hur det ska undvikas att information som inte överensstämmer med hypotesen bortses ifrån eller omtolkas. Mot bakgrund av resultatet av denna avhandling är det därför av stor vikt att ytterligare forskning genomförs för att identifiera fungerande sätt att motverka ”confirmation bias”.

Moa Lidéns avhandling i fulltext.

INTERVJU: Sebastians anmälan ledde till ny rättspraxis och ökad respekt

Sebastian Häregård
Sebastian Häregård

När Sebastian Häregård från Vara var 12 år och gick i 6:an anmälde han sin skola till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det skulle leda till den första domen om bristande tillgänglighet i Sverige och därmed viktig rättspraxis. Men att vinna i domstol har också gett Sebastian – och hans pappa Mikael – ökat självförtroende. Sebastian, som använder rullstol, berättar varför han anmälde skolan.
—Jag har så less på de dåliga ramperna. Jag hade ramlat bakåt flera gånger. Skolans tyngsta dörr öppnades utåt så jag fick dra i den samtidigt som jag med ett hjul utanför kanten kastade mig bakåt för komma in. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Sebastians anmälan ledde till ny rättspraxis och ökad respekt”

GUIDE: Internationella klagomålsvägar

Här ges en översikt av de internationella forum som kan användas när de nationella vägarna inte räckt för att få rätt. Gemensamt för alla forum är att en klagande måste ha uttömt de nationella rättsmedlen innan de internationella forumen kan användas, vilket kallas subsidiaritetsprincipen.

Om enskilda personer haft talerätt i internationella forum utan att först ha uttömt inhemska rättsmedel skulle dessa forum ha en ännu högre arbetsbörda än de har idag, vilket skulle leda till ännu längre tider för ett avslut på processen än idag. Särskilt Europadomstolen får in väldigt många mål och hinner inte avgöra dem i samma takt som de kommer in. Därför tar det många år att få sin sak prövad i Europadomstolen om det överhuvudtaget tas upp till prövning.

Läs först hur enskilda och organisationer kan agera rättsligt i svenska domstolar

Fortsätt läsa ”GUIDE: Internationella klagomålsvägar”

GUIDE: Rättsliga vägar mot upprättelse och samhällsförändring

Denna vecka kommer Lagen som verktyg skriva om vad enskilda och organisationer kan göra för att rättsligt motverka diskriminering. Inledningsvis kommer rättsmedlen att diskuteras, det vill säga de verktyg som finns i lagen för att få upprättelse när diskriminering sker, men också för att genom rättspraxis åstadkomma en större samhällsförändring på längre sikt. Fokus ligger på diskrimineringsersättningen.

Under veckan följer sedan praktiska tips, processuella och strategiska diskussioner för att underlätta ett ställningstagande om rättsliga åtgärder ska vidtas eller inte. För organisationer är det viktigt att arbeta strategiskt med sina rättsfall och därför bör denna artikel vara till hjälp. Länkarna går till Lagen som verktygs samling av rättspraxis där vi kort redogör för svenska och internationella fall.

Fortsätt läsa ”GUIDE: Rättsliga vägar mot upprättelse och samhällsförändring”

RÄTTSNYHET: Högsta domstolen har fattat beslut i fallet DHR mot Region Gävleborg

Idag kom Högsta domstolens (HD) beslut i DHRs fall om bristande tillgänglighet i kollektivtrafiken. Vi har tidigare skrivit om processen och nu kan tvisten återupptas i Gävle tingsrätt för slutlig prövning med utgångspunkt att Region Gävleborg är ansvarig för att diskrimineringsförbudet inte överträddes när Lars-Göran Wadén skulle resa med bussen den 2 januari 2015.

Högsta domstolen valde att ta upp följande fråga till prövning efter Gävle tingsrätts hänskjutande av frågan: ”Om Region Gävleborg, vid Lars-Göran Wadéns försök att resa med buss den 2 januari 2015, tillhandahöll en tjänst (färd med buss) och därigenom ansvarade i förhållande till Lars-Göran Wadén för att förbuden, enligt 2 kap. 12 § första stycket 1 eller andra stycket diskrimineringslagen, inte överträddes på grund av bristande tillgänglighet enligt 1 kap. 4 § 3 samma lag.”

I skälen till beslutet som meddelades idag beskriver HD att resenären köper biljetterna av regionen, vilket gör att regionen tillhandahållit en tjänst till resenären. Dessutom har regionen information om priser och tidtabeller på sin hemsida, samt ett kundcenter som marknadsför kollektivtrafiken. Intäkterna från biljettförsäljningen tillfallet regionen. Därmed omfattas regionen av ansvar enligt 2 kap. 12 §  diskrimineringslagen.

HD sammanfattade: ”Region Gävleborg får anses ha tillhandahållit tjänsten färd med buss och ansvarade därigenom i förhållande till Lars-Göran Wadén för att förbudet mot diskriminering på grund av bristande tillgänglighet inte överträddes. Den hänskjutna frågan ska besvaras i enlighet med detta.”

HD fann även att bussbolaget som trafikerar sträckorna på uppdrag av regionen ska likställas med regionen enligt 2 kap. 12 § diskrimineringslagen.

– Att HD inte tolkar lagen snävt är mycket positivt. säger Lagen som verktygs jurist Ola Linder. Genom beslutet ökar rättssäkerheten för en enskild som diskriminerats av en verksamhet som ingår i en komplex upphandlingsstruktur. Kanske kan det leda till en mer rättighetsbaserad helhetssyn på bristande tillgänglighet och annan diskriminering i kollektivtrafiken och på andra samhällsområden.

Länk till domen

Tack HD för en fin julklapp!

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

HUVUDFÖRHANDLING: Mål om bristande tillgänglighet i Skaraborgs tingsrätt

Nästegårdsskolan i Vara
Nästegårdsskolan i Vara Foto: Louise Alfredsson

14-årige Sebastian använder rullstol och hans grundskola var på olika sätt otillgänglig under flera års tid. Han anmälde sitt fall till DO som gick vidare med det och lämnade sommaren 2016 in en ansökan om stämning mot Vara kommun. Fortsätt läsa ”HUVUDFÖRHANDLING: Mål om bristande tillgänglighet i Skaraborgs tingsrätt”