RÄTTSPRAXIS: Domar och förlikningar som rör funktionsnedsättning

2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003

2017

  • Dom i Arbetsdomstolen nr 51/17 Mål nr A 146/16

KÄRANDE: Diskrimineringsombudsmannen
SVARANDE: Staten genom Södertörns högskola
SAKEN: diskrimineringsersättning om 100 000 kr

DOM: DO förlorade målet

Tvisten gäller om staten brutit mot diskrimineringslagen genom att inte
vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet för att Richard Sahlin ska komma i en jämförbar situation med personer utan hans funktionsnedsättning. Richard Sahlin ansågs vara den mest kvalificerade för tjänsten som lektor i offentlig rätt, med inriktning mot socialrätt, men högskolan ansåg åtgärderna för kostsamma och belastande för att anses skäliga och avbröt tillsättningen av lektoratet. För att Richard Sahlin skulle kunna utföra arbetsuppgifterna i tjänsten krävdes åtgärder för tillgänglighet i form av tolktjänster. Eftersom högskolan inte ansåg det skäligt att vidta dessa – på grund av dess kostnad och belastning – saknade Richard Sahlin sakliga förutsättningar för tjänsten.

2016

2014

2013

2012

En arbetstagare med funktionsnedsättning sades upp från sin anställning på Coop och frågan gällde om uppsägningen varit sakligt grundad. Skedde uppsägningen på grund av arbetsbrist och ar arbetsgivaren vidtagit skäliga stöd- och anpassningsåtgärder samt rehabiliterings- och omplaceringsåtgärder? Frågan om turordningsregler och diskriminering pga. funktionshinder tas upp i domen.

Arbetsdomstolen kom fram till att uppsägningen skett pga arbetsbrist och att arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter inom rehabilitering, stöd- och anpassningsåtgärder samt omplacering. Saklig grund förelåg därför för uppsägningen och arbetsgivaren gjorde sig inte skyldig till diskriminering. Dom nr 51/12 Mål nr A 92/11

2011

  • Keolis friat från direkt och indirekt diskriminering samt trakasseri

KLAGANDE: Diskrimineringsombudsmannen ANM 2009/42 (2009-12-31)
MOTPART: Keolis Sverige AB
HÄNDELSEN: Buss stannade intill när trottoar så att kvinna som använder rullstol enkelt kunde kliva på.
SAKEN: Skadestånd (30 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
STÄMNING: DO 20 augusti 2010 i Stockholms tingsrätt

Natten mot den 21 augusti 2008 vägrade en busschaufför att backa in till trottoarkanten så att en kvinna med rullstol kunde kliva på buss 91 vid Stureplan i Stockholm. Chauffören sa även att personer med funktionsnedsättning skulle åka färdtjänst. DO stämde på direkt och indirekt diskriminering samt trakasseri.

Tingsrätten menar att kvinnan missgynnats genom att inte behandlas på samma sätt som andra, men friar Keolis från diskriminering. Chauffören hade inte sett kvinnan och att han inte körde nära trottoarkanten hade därför inte med hennes funktionshinder att göra, utan med trafiksituationen. Han fick enligt säkerhetsföreskrifterna heller inte backa utan hjälp. Tingsrätten konstaterade att bristande tillgänglighet inte fanns i diskrimineringslagen (2011) och att kvinnan inte behandlats sämre än andra. De nedsättande orden var inte trakasseri eftersom kvinnan inte kunde visa att hon blev kränkt. Dom i Stockholms tingsrätt T 12750-10 (2011-05-27)

  • Nekad praktik var inte diskriminering

KLAGANDE: Diskrimineringsombudsmannen ANM 2009/1421
MOTPART: Hällbogruppen AB
HÄNDELSEN: Person med synskada nekades göra praktik på gruppboende
SAKEN: Diskrimineringsersättning (150 000)
STÄMNING: DO stämde 2 februari 2010 i Arbetsdomstolen

En arbetssökande inom Arbetsförmedlingens ”jobbgaranti” nekades med hänvisning till synskada praktik på ett gruppboende för personer med psykiska sjukdomar och missbruksproblem. Han intervjuades inte på ett sådant sätt att arbetsgivaren fick information om hans förmågor.

Arbetsdomstolen bedömer att mannen visserligen diskriminerats men att han inte hade sakliga förutsättningar för arbetet eftersom han enligt AD inte kunde utföra de väsentliga arbetsuppgifterna på gruppboendet. Kravet att vidta stöd- och anpassningsåtgärder är inte tillämpligt vid kortare praktik inom arbetsmarknadspolitiska program (bara vid yrkespraktik), men AD bedömer att inte heller sådana åtgärder skulle försätta mannen i en jämförbar situation med andra utan funktionsnedsättning. Dom nr 25/11 Mål nr A 15/10 (2011-03-30)

DO: Vårdföretag

  • Nekad försäkring till barn med funktionsnedsättning var inte diskriminering

KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen 202100-6073
MOTPART: Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag, 516401-7799
HÄNDELSEN: Barn med funktionsnedsättning erbjöds inte full försäkring på Trygg Hansa.
SAKEN: Skadestånd (100 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
STÄMNING: Av Handikappombudsmannen 22 december 2009 Ho 2007/371

Förälder anmälde 22 mars 2007 att Trygg Hansa nekade teckna ”sjukdomsdelen” på försäkringen ”Trygga barn” för ett fyra månader gammalt barn med hörselnedsättning. DO stämde Trygg Hansa för diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Stockholms tingsrätt beslutade att det inte var diskriminering, eftersom pojken inte behandlats sämre än andra barn med hörselnedsättning skulle ha blivit behandlade. Tingsrätten skriver att: ”Kriteriet jämförbar situation kan ha olika innebörd beroende på i vilken situation diskrimineringen påstås ha skett. Avgörande bör vara om det i det enskilda fallet kan anses vara rimligt och naturligt att olika individer behandlas lika.”

Med hänvisning till att prop. 2002/03:65 s. 134 f. där nekande av försäkring enligt försäkringsteknisk riskbedömning inte omfattas av diskriminering bedömer tingsrätten att jämförelsen ska göras med personer inom samma riskgrupp. Dom Stockholms tingsrätt T 20377-09   (11-03-18)

DO: Trygg Hansa

2010 

  • Kommunens förskoleplacering var inte diskriminering

KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen
MOTPART: Bromölla kommun
HÄNDELSEN: Barn med funktionsnedsättning fick inte plats på önskad förskola, utan på en som kommunen ansåg mer lämplig.
SAKEN: Skadestånd (100 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
STÄMNING: Av Handikappombudsmannen 2008 i Kristianstads tingsrätt

En familj i Bromölla anmälde den 1 oktober 2007 att deras son med Downs syndrom inte fått plats på önskad förskola, bland annat med motiveringen att det redan fanns ett barn med Downs syndrom där. DO (tog över ärendet 2009) att pojken inte behandlats på samma sätt som barn utan funktionsnedsättning skulle ha behandlats och stämde.

Kristianstads tingsrätt beslutade att en pojke med funktionsnedsättning inte diskriminerades, eftersom det inte är en rättighet att få önskad förskola och även andra barn inte fick det. den lämpligaste förskolan var den där det fanns material och utbildad personal samt en assistent med stor kunskap om och erfarenhet av barn med särskilda behov. Dom Kristianstads tingsrätt T 2515-0 (2010-03-22)

DO överklagade den 13 april 2010 till Hovrätten över Skåne och Blekinge som inte meddelade prövningstillstånd. DO överklagade då till Högsta domstolen som den 27 oktober 2010 meddelade att den inte gav prövningstillstånd.

DO: Bromölla kommun

  • Nekat arbete på Försäkringskassan

KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen
MOTPART: Försäkringskassan
HÄNDELSEN: En kvinna med synskada nekades i augusti 2006 anställning på Försäkringskassan eftersom ärendehanteringssystemet inte fungerar med hjälpmedel.
SAKEN: Skadestånd (70 000) för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
STÄMNING: I Arbetsdomstolen

  • Dom i Arbetsdomstolen

En kvinna med synskadad sökte arbete hos Försäkringskassan, men nekades anställning med hänvisning till hennes funktionshinder. Frågan var om Försäkringskassan har gjort sig skyldig till direkt diskriminering på grund av funktionshinder genom att inte vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för att skapa en situation för den synskadade som var jämförbar med den för personer utan detta funktionshinder.

Arbetsdomstolen ansåg i domen (AD 13/10) att det skulle vara alltför omfattande och kostsamt för Försäkringskassan att anpassa ärendehanteringssystemet och därmed inte som en skälig åtgärd för att Jungelin skulle kunna få tjänsten. Att på andra sätt anpassa arbetssituationen så att den blev jämförbar med andra kunde heller inte krävas av Försäkringskassan, enligt Arbetsdomstolen.

Klagomål till FN:s CRPD-kommitté

Riksorganisationen Unga Synskadade och Synskadades Riksförbund lämnade in klagomål till FN:s kommitté för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Eftersom händelsen ägt rum före Sveriges ratificering av Funktionsrättskonventionen uttalade sig kommittén bara om AD:s dom, som enligt utlåtandet (CRPD/C/12/D/5/2011) bedömdes ligga inom den bedömningsmarginal staterna har för att avgöra skäligheten.

Lagen som verktyg har skrivit om fallet i:

DO: Försäkringskassan, Stockholm

2009

  • Nekat inträde på stockholmskrogen Sturehof

KLAGANDE: Handikappombudsmannen/Diskrimineringsombudsmannen
MOTPART: Sturehof Aktiebolag
HÄNDELSEN: En kvinna med cp-skada nekades inträde på restaurangen Sturehof i Stockholm. Vakterna trodde att hon var berusad fast hon inte druckit.
SAKEN: Skadestånd för brott mot lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering
STÄMNING: Dåvarande Handikappombudsmannen stämde 2003 Sturehof för diskriminering

Dom i Stockholms tingsrätt

Tingsrätten ansåg inte att Sturehof kunde dömas för diskriminering. Eftersom entrévärdarna trodde att kvinnan var berusad och inte visste att hon hade en funktionsnedsättning såg rätten inte det inträffade som diskriminering. Klagande part argumenterade att professionella entrévärdar borde kunna skilja mellan nyktra och onyktra personer. DOM 2008-09-15 i MÅL nr T 27302-05

Dom i Svea Hovrätt

Hovrätten ansåg att det inte fanns något samband mellan missgynnandet och funktionsnedsättningen eftersom den som diskriminerade inte var medveten om funktionsnedsättningen. Vakternas agerande hade alltså inget samband med funktionsnedsättning. Hovrätten fastställde därmed tingsrättens dom och ärendet avslutades. DOM 2009-06-02 i MÅL nr T 7752-08

DO: Stockholmskrogen Sturehof

  • Diskriminering pga funktionshinder i Västra Götalandsregionen

Överklagan av mål nr T 714-04 (dom den 16 april 2008 – ej på nätet) från Uddevalla tingsrätt. Arbetsdomstolen fastställde tingsrättens dom. Dom nr 60/09, Mål nr B 54/08

2006

  • Förlikning med Svenska kyrkan

Förlikning vid diskriminering på grund av funktionshinder. (Dom nr 107/06, Mål nr A 51/06 (2006-11-22)

  • Skadestånd till präst med allergi

En präst med födoämnesallergi nekades anställning som missionär i Brasilien. Frågan var om Svenska kyrkan gjort sig skyldig till diskriminering. Arbetsdomstolen ansåg i sin dom att Svenska kyrkan gjort sig skyldig till direkt diskriminering och satte skadeståndet till 50.000 kr. Dom nr 97/06, Mål nr A 184/05 (2006-09-27)

2005

  • Skadestånd efter uppsägning

En arbetstagare med multipel skleros (MS) blev uppsagd från T. & N. Management AB efter att arbetsgivaren fått kännedom om sjukdomen. Arbetsgivaren hävdade arbetsbrist och undantag vid turordningen. Frågan gällde om uppsägningen vidtagits i strid mot anställningsskyddslagen och lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.

Arbetsdomstolen kom i sin dom fram till att företaget använt turordningsreglerna på ett diskriminerande sätt och att uppsägningen var en allvarlig kränkning. Skadeståndet sattes till sammanlagt nästan 400 000 kr. Dom nr 32/05, Mål nr A 77/04 (2005-03-30)

2004

  • Förlikning med Region Skåne

Förlikning i Arbetsdomstolen i ett diskrimineringsmål som Handikappombudsmannens drev mot Region Skåne i Kristianstad. Dom nr 97/04, Mål nr A 92/04 (2004-11-24)

2003

  • Förlikning efter sämre behandling än andra skulle fått

Förlikning i Arbetsdomstolen där en arbetstagare fick 10 000 kr. Handikappombudsmannens väckte talan 15 april 2002 mot företaget Human Assistans Intressenter Stockholm AB för att ha behandlat arbetstagaren mindre förmånligt än vad bolaget behandlat eller skulle ha behandlat en person utan funktionshinder i en likartad situation. Dom nr 79/03, Mål nr A 61/02 (2003-10-15)

Arbetsgivaren bestred först att Handikappombudsmannen på grund av preskription hade rätt att väcka talan. Arbetsdomstolen fastslog i en mellandom att Handikappombudsmannen inte förlorat rätten till talan. Dom nr 22/03, Mål nr A 61/02 (2003-03-12)

  • Avslag av skadestånd efter omplacering

En vårdare vid en kriminalvårdsanstalt fick vid omorganisation inte behålla sin tjänst. En av frågorna Arbetsdomstolen tog ställning till var om omplaceringen hade samband med funktionshinder (till följd av en bilolycka). Arbetsdomstolen fann inget sådant samband och avslog begäran om skadestånd. Dom nr 76/03, Mål nr A 152/02 (2003-10-08)

  • Direkt diskriminering av arbetssökande med diabetes

En arbetssökande med diabetes fick inte anställning som driftoperatör, bland annat med skiftarbete, på Skandinaviska Raffinaderi Aktiebolag Scanraff. Frågan gällde om den arbetssökande hade sakliga förutsättningar för arbetet eller om det var diskriminering.  Arbetsdomstolen kom fram till att arbetet inte innebar några säkerhetsrisker kopplade till funktionsnedsättningen och att x därmed gjort sig skyldig till direkt diskriminering. Skadeståndet sattes till 30 000 kr. Dom nr 47/03, Mål nr A 127/02 (2003-06-04)