ANALYS: För låga upphandlingskrav på tillgänglighet kan utgöra diskriminering

Lagen som verktyg stöter ofta på frågor om upphandling. När vår förening nyligen stämde Region Örebro för att en person med synnedsättning inte kan åka kollektivtrafik på lika villkor som andra framkom att IT-systemen införskaffats av nuvarande Region Örebro län genom en upphandling som innehöll krav på tillgänglighet. Ändå uppstod alltså hinder för personer med funktionsnedsättning. 

Den 10 januari kl 13-16 arrangerar Länsstyrelsen i Stockholm och Lagen som verktyg ett seminarium (i centrala Stockholm, plats meddelas på lagensomverktyg.se senare) om hur samhället kan bli mer tillgängligt och universellt utformat med hjälp av upphandling. Hur ska kraven enligt lagen ställas och följas upp för att produkter och tjänster ska utformas så att alla människor kan ta del av dem? Är upphandling ett effektivt sätt att förbättra tillgängligheten i samhället? 

Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva undersöker i denna artikel hur upphandlingsreglerna förhåller sig till diskrimineringsrätten. Kan för lågt ställda krav på tillgänglighet vid upphandling utgöra diskriminering enligt svensk rätt? Vem är i så fall ansvarig – den som upphandlar eller utföraren? Kan undermåliga krav i offentlig upphandling bemötas rättsligt med hjälp av diskrimineringslagstiftningens bestämmelse om bristande tillgänglighet?

Fortsätt läsa ”ANALYS: För låga upphandlingskrav på tillgänglighet kan utgöra diskriminering”

ÖVERSIKT: Stöd och anpassningar inom skolan

Ny termin, nya förväntningar och nya problem

Sommaren går mot sitt slut och runt om i Sverige återvänder barn och elever till sina förskolor och skolor. Många ser med en skräckblandad förtjusning fram emot kommande hösttermin. En period fylld av ny kunskap, nya upplevelser och nya kontakter.

Det bästa vore om skolstarten blev en positiv händelse för alla barn och elever, men så är dessvärre inte fallet. För många, såväl elever som vårdnadshavare, tycks detta vara en mycket ansträngande period. Detta märks bland annat genom den ökade andelen skolrelaterade frågor som Lagen som verktyg mottar i samband med skolstart.

Mot bakgrund av de problem och orosmoment som görs sig påminda då vardagen startar på nytt kommer ett seminarium med fokus på frågor rörande skolan att anordnas den 3 september klockan 12.00 – 15.00 i Farsta, Stockholm. Varmt välkommen!

För den som vill förbereda sig inför seminariet eller bara öka sin förståelse för skolans struktur och vilken stöd och stöttning som ska erbjudas barn och ungdomar med funktionsnedsättning kommer i denna artikel grundläggande information om hur skolväsendet är uppbyggt, vem som bär ansvar för vad, och vilket stöd och stöttning elever och vårdnadshavare kan kräva.

Det svenska utbildningsväsendet är mycket komplext och skolstrukturen är inte alldeles enkel att överskåda. Informationen är på inget sätt uttömmande, men vår förhoppning är att denna grundläggande beskrivning av ansvarsfördelningen på skolområdet ska att underlätta arbetet för att lösa mer specifika problem.

Fortsätt läsa ”ÖVERSIKT: Stöd och anpassningar inom skolan”

UNDERSÖKNING: Kommunerna brister i sin tillsyn av enkelt avhjälpta hinder

Enligt plan- och bygglagen ska ”enkelt avhjälpta hinder” alltid undanröjas, men mycket återstår att göra.  Kommunernas byggnadsnämnder ansvarar för tillsyn över att plan- och bygglagen följs. Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva har granskat hur kommunerna hanterar enkelt avhjälpta hinder och finner mycket som behöver utvecklas – inom kommunerna, men också i lagstiftningen. Fortsätt läsa ”UNDERSÖKNING: Kommunerna brister i sin tillsyn av enkelt avhjälpta hinder”

ÖVERSIKT: Skälig anpassning och skälighetsbedömning

Fortsätt läsa ”ÖVERSIKT: Skälig anpassning och skälighetsbedömning”

ÖVERSIKT: Vad innebär lagens nya krav på aktiva åtgärder?

person på sittboll framför snygga kontrastmarkeringar
På arbetsplatsen kan aktiva åtgärder vara markeringar och ergonomiska möbler

Sedan den 1 januari 2017 ska arbetsgivare och utbildningsanordnare enligt diskrimineringslagens tredje kapitel arbeta med aktiva åtgärder utifrån samtliga diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Fortsätt läsa ”ÖVERSIKT: Vad innebär lagens nya krav på aktiva åtgärder?”

UTREDNING: Varaktigt förhållande och bristande tillgänglighet

Maria Chöler
Maria Chöler, juristpraktikant i Lagen som verktyg

I bestämmelsen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering framgår att en åtgärd kan vara skälig att kräva utifrån ett antal faktorer. Varaktigheten och omfattningen av förhållandet mellan den enskilde och verksamhetsutövaren är en sådan faktor som ska beaktas i bedömningen. I artikeln utreder Maria Chöler uttrycket. Fortsätt läsa ”UTREDNING: Varaktigt förhållande och bristande tillgänglighet”

UTREDNING: Vad säger juridiken om tillgänglighet för ledarhundsförare?

Gående människa med ledarhund på brygga
Ledarhund betyder att kunna ta sig fram på egen hand

I artikeln Sveriges ledarhundsförare vill ha tydligare diskrimineringslag beskriver representanter för föreningen Sveriges ledarhundsförare sin frustration över att gång på gång nekas tillträde till arbete, utbildning, restauranger och hotell (med mera) på grund av att de använder ledarhund. Fortsätt läsa ”UTREDNING: Vad säger juridiken om tillgänglighet för ledarhundsförare?”

UTREDNING: Vad säger lagar och byggnormer om bristande tillgänglighet?

Maria Chöler
Maria Chöler

Text av Maria Chöler, juristpraktikant på Lagen som verktyg:

Det finns ett antal olika regleringar inom den svenska lagstiftningen som garanterar alla människors rätt till delaktighet på lika villkor i samhället. Här ska Diskrimineringslagen (DL) och Plan- och bygglagen (PBL) kommenteras i korthet. Fortsätt läsa ”UTREDNING: Vad säger lagar och byggnormer om bristande tillgänglighet?”

UTREDNING: Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Ola Linder
Ola Linder

Ola Linder är jurist på Lagen som verktyg och har här gjort en juridisk utredning av ändringen i diskrimineringslagen (2008:567) om införandet av bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2015 och omfattar inte händelser före ikraftträdandet.

Syftet med utredningen är att klargöra kontexten för lagstiftningen, vilka konkreta förändringar som lagändringen innebär och hur skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet kan användas i praktiken. Fortsätt läsa ”UTREDNING: Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering”

GUIDE: Strategisk processföring

Hur kan funktionshinderorganisationer  främja och skydda mänskliga rättigheter med hjälp av strategisk processföring?

Det räcker inte att ha rätt. Det gäller också att få rätt. Men hur ska en funktionshinderorganisation eller annan människorättsorganisation som vill förbättra situationen för sin målgrupp arbeta strategiskt med rättsfall? Strategisk processföring innebär att en organisation eller individ tar sig an ett rättsfall för att åstadkomma en bredare samhällsförändring.

En grupp arbetar gemensamt runt en dator
Fler organisationer borde jobba med strategisk processföring

Fortsätt läsa ”GUIDE: Strategisk processföring”