GUIDE: Strategisk processföring

Hur kan funktionshinderorganisationer  främja och skydda mänskliga rättigheter med hjälp av strategisk processföring?

Det räcker inte att ha rätt. Det gäller också att få rätt. Men hur ska en funktionshinderorganisation eller annan människorättsorganisation som vill förbättra situationen för sin målgrupp arbeta strategiskt med rättsfall? Strategisk processföring innebär att en organisation eller individ tar sig an ett rättsfall för att åstadkomma en bredare samhällsförändring.

En grupp arbetar gemensamt runt en dator
Fler organisationer borde jobba med strategisk processföring

Ett rättsfall kan skapa förändring om det leder till att lagar, policyer eller praxis påverkas. Det kan också ske en förändring genom att rättsfallet belyser en orättvisa, höjer medvetenheten eller på annat sätt bidrar till en bredare förändringsprocess i samhället. Om argumenten är genomtänkta kan de dominerande makthavarnas perspektiv utmanas.

Enskilda rättsfall kan när de drivs effektivt ha ett stort juridiskt och politiskt genomslag oavsett hur det juridiska resultatet blir i slutändan. I samspel med mediebevakning kan fall som förloras ändå leda till lagändringar eller ökad medvetenhet i frågor som på sikt leder till andra förändringar.

Strategisk processföring bör användas som en del i ett bredare och djupare förändringsarbete och inte endast som ett mål i sig. Många jurister är vana vid att tänka enbart utifrån det fall de har framför sig. Det kan göra det svårt att se den roll som fallet kan spela i den samhällsprocess det är en del av.

Det bredare arbetet kan innefatta:

  • politiskt lobbyarbete.
  • utbildning och insatser för att höja medvetenheten bland allmänheten och beslutsfattare.
  • användning av media för att höja kunskapsnivå och sprida juridisk information.
  • påverkansarbete gentemot globala forum (t ex FN:s världskonferenser).

Bredare kampanjmetoder har en särskild tyngd i situationer när det är osäkert om domarna kommer att följas.

För- och nackdelar med strategisk processföring

Strategisk processföring har både för- och nackdelar. När det hanteras på ett bra sätt och under lämpliga omständigheter kan strategisk processföring bidra till reella förändringar som har positiva effekter för många människor. Men processföring är inte den enda taktiken och inte alltid den lämpligaste metoden.

Fördelar

  • Med hjälp av strategisk processföring kan viktiga prejudikat som påverkar rättspraxis skapas, vilket i sin tur leder till en ändring av de rådande normerna.
  • Sidoeffekter som medial uppmärksamhet och annan påverkan på den offentliga debatten kan höja medvetenheten hos allmänheten, den aktuella målgruppen och beslutsfattarna.
  • Om man förlorar på grund av att lagen är bristfällig kan detta klargöra behovet av och bidra till ett tryck för förändringar i lagen.

En organisation kan driva fall åt en individ som part eller agera som ombud. En organisation kan också ta på sig att bekosta ett ombud. Om organisationen agerar som ombud eller bekostar sådant kan organisationen också välja att stå för motpartens rättegångskostnader om det blir aktuellt.

Det finns också jurister som kan förmås att ställa upp för ett mindre arvode eller pro bono (för den goda sakens skull). Om ersättningskravet sätts lågt och därmed drivs som ett s k småmål, kan man också undvika att bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader vid en förlust.

Nackdelar

  • Processföring är kostsamt och kan ställa stora krav på begränsade resurser.
  • Om man misslyckas kan det leda till att individen som fallet drivs åt blir skyldig att betala motpartens rättegångskostnader.
  • Till sin natur är processföring osäkert. Därför kan man inte garantera ett positivt resultat för anmälaren.
  • Ett misslyckat fall kan leda till negativ publicitet som kan riktas mot organisationen och/eller individen.

Ibland är strategisk processföring inte den bästa handlingslinjen. Det gäller till exempel om det saknas tillräckligt bra fakta eller om klienten inte skulle orka med trycket som en process kan innebära. För såväl individ som organisation kan det då vara lämpligare att driva frågan på andra sätt.

Strategisk processföring bör inte ses som ett mål i sig, utan som en del av en förändringsstrategi där andra verktyg också är viktiga. För politisk påverkan kan mobilisering, demonstrationer, lobbyarbete och medial uppmärksamhet ibland vara effektivare eller vara nödvändiga komplement.

Föreningen Med lagen som verktyg ger ekonomiskt och juridiskt stöd till för minimera de individuella riskerna.

Krav på organisationen

Innan man tar sig an ett strategiskt fall bör organisationen överväga inte bara om fallet har ett gångbart juridiskt innehåll, utan också om frågorna i fallet passar med organisationens syfte och målsättningar. Om inte, är det möjligt att fallet bör hanteras eller drivas av en annan organisation.

Följande faktorer bör vägas in:

  • Organisationen: Vilka är organisationens målsättningar, expertområden och kapacitet? Passar strategisk processföring inom ramen för dessa?
  • Rättsfallet: Stödjer de fakta som finns i fallet den juridiska sakfrågan och den systemförändring som man eftersträvar?
  • Domstolen: Finns det ett lämpligt forum (domstol) där fallet kan drivas? Om ja, i vilken domstol eller forum ska fallet inlämnas?

Kapacitet och expertis 


Checklista för organisationen som vill jobba med strategisk processföring:

  • Har organisationen tillgång till jurister med lämpliga färdigheter och kunskaper som behövs för att driva fallet?
  • Finns det några intressekonflikter i förhållande till parterna eller andra intressenter?
  • Hur sannolikt är det att man kommer att vara tvungen att betala motpartens kostnader om man förlorar?
  • Vilka preskriptionsregler gäller i fallet?
  • Har organisationen kapacitet att upprätthålla sitt rykte och det stöd man får vid en offentlig eller politisk backlash?
  • Har organisationen kapacitet att hantera påverkansarbete via till exempel medier och utbildningar?
  • Har organisationen tillräckligt med resurser, till exempel via den egna budgeten eller försäkringar, och/eller annat stöd för att ta sig an fallet?

Med hjälp av tydliga målsättningar kan en människorättsorganisation även med begränsade resurser försöka styra var det största genomslaget kan uppnås.

Våg där väger tyngre än NGO
Strategiska processer krävs för att utmana status quo

Krav på rättsfallet

Fakta som ligger till grund för föreslagna fall ska:

  • ge stöd till det som lagen kräver.
  • tydliggöra den orättvisa som organisationen vill sätta fokus på.
  • stödjas av adekvat och tillgänglig bevisning.

Klienten

Den person för vilket fallet drivs bör vara en ”ideal” klient så att orättvisan framträder på ett tydligt sätt. I strategiska fall är det önskvärt att klienterna och organisationen delar samma målsättningar. Detta är inte alltid fallet. Klienten vill kanske i första hand lösa mer personliga problem och ser bredare rättvisa eller reformer som sekundärt. För en organisation handlar däremot strategisk processföring om att uppnå en bredare samhällsförändring genom det enskilda fallet.

Processföring kan dra ut på tiden och utgöra en tung belastning för klienten, i synnerhet när fallet har ett massmedialt fokus och/eller gäller känsliga och personliga frågor. Om en klient inte har ett intresse i att driva den större rättvisefrågan eller tappar intresset under tiden, kan denne gå med på en tidig förlikning eller helt enkelt avsluta fallet.

Motparten

Det är också viktigt att väga in faktorer om motparten, till exempel:

  • Väsentliga svagheter och styrkor i motpartens fall.
  • Vilka möjligheter kan uppstå eller potentiella hot som kan bli ett resultat av att fallet drivs.
  • Vikten av fallet för motparten och de som stödjer motparten.
  • Vid en grupptalan måste man vara medveten om det är några relevanta eller väsentliga gruppmedlemmar som saknas.

Krav på domstolen

När en MR-organisation överväger strategisk processföring ska effektiviteten hos forumet i vilket frågan kommer att drivas tas med i bedömningen. Det juridiska systemet kan ibland vara ineffektivt eller sakna mottaglighet för juridiska argument som utgår från mänskliga rättigheter.

Domstolen ska ha jurisdiktion, det vill säga ha makten att döma i fallet. Den ska helst vara så oberoende och objektiv som möjligt. Begränsningar i domstolens makt samt fördomar som finns i domstolen (och i samhället) bör man ta hänsyn till när processtrategin konkretiseras.

Inför en domstol krävs i princip att fallet innehåller en juridisk fråga och/eller en överträdelse av juridiskt erkända rättigheter. Om en sådan fråga eller överträdelse saknas kan inte frågan lyftas till en domstol. Strategisk processföring är då inte ett alternativ.

Det kan också vara värdefullt att överväga andra institutioner än domstolar, till exempel en ombudsman, nationell institution för mänskliga rättigheter, sanningskommission eller annat administrativt organ. Om det saknas ett effektivt forum i det egna landet kan organisationer undersöka om det finns regionala överstatliga eller internationella forum som är tillgängliga och lämpliga.

Vissa juridiska system tillåter externa organisationer att intervenera i pågående rättsfall som en ”vän till domstol”,  med s k amicus curiae-inlagor. Europadomstolen för mänskliga rättigheter tillåter inlämning av sådana inlagor från organisationer i det civila samhället. Man behöver då inte hitta ett enskilt fall utan kan strategiskt välja ut pågående rättsfall för att göra sin röst hörd.

Internationella möjligheter

Jurister som överväger att ta sig an strategiska processer bör vara medvetna om de mellanstatliga eller överstatliga instanser som kan användas. Samtidigt finns det ofta krav på att de nationella möjligheterna först har uttömts innan man inlämnar klagomål till ett regionalt överstatligt eller internationellt forum.

Beroende på jurisdiktionen (domstolens behörighet) över fallet finns det olika regionala överstatliga forum som man kan överklaga till. European Court of Human Rights (Europadomstolen för mänskliga rättigheter) är ett sådant. I vissa fall kan man även överklaga till EU-domstolen.

Exempel på internationella organ som tar emot klagomål är konventionsorgan eller kommittéer som övervakar implementeringen av FN:s konventioner, t ex Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) eller Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Det är viktigt att kolla upp om staten i fråga har accepterat möjligheten att inlämna enskilda klagomål.

Även om organisationen inte har möjlighet att överklaga till ett mellanstatligt eller överstatligt organ är det viktigt att känna till hur internationell rätt kan åberopas i nationella domstolar. Det blir allt viktigare att hänvisa till konventioner och internationell rätt även lokalt. Även i Sverige är det viktigt att bygga juridiska argument på och utifrån internationella mänskliga rättigheter. Det är bara så de kan få ett verkligt fotfäste.

________________

Artikeln är inspirerad (bearbetning med anpassning till svenska förhållanden) av Short Guide: Strategic Litigation and its role in promoting and protecting human rights (2012) av Ben Schokman, Daniel Creasey, Patrick Mohen (Advocates for International development: Lawyers eradicating poverty, DLA Piper Legal Guide, July 2012).

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.