RAPPORT: Människorättspraktik ifrågasätter 65-årsregeln inom personlig assistans

Under ledning av Raoul Wallenberg Institutet har vi i projektet Artikel 19 som verktyg bidragit till att genomföra en människorättspraktik 2019 och en 2020. Vi publicerar nu resultat från den senaste upplagan.

Personlig assistans är den i särklass bästa stödformen för att ge de personer med funktionsnedsättning i behov av individuellt stöd förutsättningar till ett självbestämt liv i samhällets gemenskap. Med tillräckligt många timmar personlig assistans knyts inte personen till sin bostad eller stöd som styrs av andra intressen än de individuella. I värsta fall leder avsaknaden till att en person hamnar i en institution där självbestämmandet begränsas kraftigt.

Idag kan ingen som fyllt 65 få beviljat personlig assistans om ansökan inte gjorts senast dagen innan den fyllde 65. Den kategoriska diskvalificeringen som finns i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade drabbar många. Independent Living Institute har sedan länge kritiserat och noterat effekterna av regelverket. Vi har ställt oss frågan: leder inte detta till människorättskränkningar?

I samarbete med Raoul Wallenberg Institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI) och juridiska institutionen vid Lunds universitet arrangerades en människorättspraktik, en Law Clinic, för att belysa frågan. Arbetet är en del av ett större projekt initierat av Uppsala universitet och Civil Rights Defenders, delvis finansierat av Vinnova.

Under höstterminen 2020 arbetade fyra ambitiösa och skickliga juriststudenter med att undersöka förenligheten av den svenska ordningen och Sveriges internationella åtaganden med fokus på FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen) och Europakonventionen (EKMR). Arbetet handleddes av Anna Bruce, senior researcher, vid Raoul Wallenberg Institutet som säger:

– Studenterna har ett enormt driv att utveckla sin kompetens och ’pröva sina vingar’ på viktiga och komplicerade juridiska frågor i ett verklighetsnära sammanhang. De brinner även för förverkligandet av mänskliga rättigheter och vill erfara hur juridiken kan användas i detta syfte. Att koppla samman studenterna drivkraft, kompetens och törst efter praktisk erfarenhet med ILI’s arbete en total win-win för båda parter.

Rapporten innehåller en systematisk genomgång av internationella regler som är relevanta för ett typfall som Independent Living Institute tagit fram genom Artikel 19 som verktygs rådgivningstjänst. Typfallet är en person med funktionsnedsättning i behov av praktiskt stöd i och utanför hemmet och som i brist på personlig assistans och annat personstyrt funktionshinderstöd inte kan delta i det politiska, offentliga eller kulturella livet. I rapporten analyseras typfallet  utifrån ett antal artiklar i konventionerna.

Slutligen konstateras att det finns goda argument för att kunna driva ett fall om nekad personlig assistans för en person över 65 år och i behov därav i Europadomstolen eller FNs kommitté för personer med funktionsnedsättning. I rapporten konstateras att “[å]ldersbegränsningen utgör en direkt diskriminerande bestämmelse, vilken inte kan rättfärdigas”. Att “inskränkningen påverkar konventionens kärnvärden, andra konventionsskyddade rättigheter samt skadar en person som tillhör två sårbara samhällsgrupper är enligt vår mening allvarliga konsekvenser som inte kan betraktas som acceptabla enligt EKMR.”

Anna Lie, medförfattare till rapporten, sammanfattar deras slutsats: ”Det fullständiga förnekandet av personlig assistans till personer över 65 år är direkt diskriminerande och kan rimligt och objektivt motiveras varken enligt CRPD eller enligt EKMR. Vi ser goda chanser för en framgångsrik rättsprocess.”

Independent Living Institute kan inte nog uttrycka uppskattning för det arbete och engagemang som studenterna Anna Lie, Bodil Ritzén, Julia Löfqvist och Louise Warvsten visat för frågorna.

– Ert arbete har möjliggjort så att en gedigen analys av sakfrågan kunnat göras när vi som ideell stiftelse sett ett individuellt och samhälleligt behov av att arbeta med frågan, men inte kunnat frigöra juridisk kapacitet för det, säger Ola Linder, jurist på Independent Living Institute. Vi kommer fortsätta arbeta med frågan nu med bättre förutsättningar att kunna stödja enskilda och driva strategisk process.

Enligt Anna Lie är uppskattningen ömsesidig: ”Kursen var den första verkliga chansen som en del av min juridiska utbildning att faktiskt göra det jag har tränats att göra. Jag kunde äntligen öka min kunskap om ett viktigt ämne och bygga kompetens som en aspirerande människorättsjurist. Att veta att vårt arbete skulle ha verklig effekt i världen utanför akademin gav mig en känsla av mening.”

Läs hela rapporten Nycklar till frihet.

Läs mer här på engelska om RWIs arbete med människorättspraktiker över världen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen och för att vi ska veta hur många besök webbplatsen får med hjälp av Google analytics. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng