Socialnämndens makt över ledsagning och hemtjänst enligt SoL

Artikel 19 som verktyg har tittat närmare på två nyheter från slutet av augusti som rör synskadade eller andra som använder hemtjänst och/eller ledsagarservice.
Independent Living, ett liv med egna val, förutsätter stöd och service när en person behöver det. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns rätten till olika stödformer. Även genom socialtjänstlagen (2001:453) kan stöd ges. Leder detta till att personer har förutsättningar till ett liv med egna val? Inte alltid, vilket blir tydligt i ett fall som rapporterats om i Svenska dagbladet. Det gäller Lars Nordin som har en synskada och är i behov av ledsagning för att kunna genomföra aktiviteter utanför sitt hem, som exempelvis att träna.

I en dom från Kammarrätten i Stockholm från 2015 framgår att Lars Nordin var berättigad till 25 timmars ledsagning i månaden. Genom insatsen tillförsäkrades han enligt Kammarrätten “skäliga levnadsvillkor” eftersom han kunde träna regelbundet som han behövde för sin astma och utföra åtminstone något ärende eller någon annan aktivitet per vecka. Stödet var nödvändigt för att bryta isolering och kunna vara aktiv i samhället, förutom att han kunde röra sig i lägenheten och i det omedelbara närområdet. Därefter, i enlighet med Kammarrättens bedömning, beviljade Södermalms stadsdelsnämnd i Stockholm Lars Nordin 25 timmar ledsagning per månad. Dessutom säger Anna Quarnström, förbundsjurist på Synskadades Riksförbund, att Stockholms kommun har tagit emot ett inriktningsbeslut om att tröskeln för bedömning av behov för ledsagning ska höjas från kraven att tillförsäkra “skäliga levnadsvillkor” till kraven att tillförsäkra “goda levnadsvillkor”.

Efter en omprövning i början på 2020 beviljades Lars Nordin bara 17 timmar ledsagning per månad. Så trots att hans behov av ledsagning inte ändrats sen 2015 har stadsdelsnämnden alltså återigen kommit fram till att Lars Nordin inte behöver 25 timmar ledsagning för att uppnå “skäliga levnadsvillkor”. Motiveringen till stadsdelsnämndens beslut är att rättspraxis sedan 2015 förändrats: ambitionsnivån för det som bedöms vara nödvändigt för skäliga levnadsvillkor har minskat. Så Kammarrättens bedömning av Lars Nordins behov av ledsagning från 2015 stämmer inte, enligt stadsdelsnämnden, överens med hur bedömningen görs idag.  Men stadsdelsnämnden anger inte mera specifikt vilken rättspraxis som som ligger till grund för de förändrade principer för bedömning av behov av ledsagning. Dessutom, enligt Anna Quarnström, stämmer inte stadsdelsnämndens beslut överens med inriktningsbeslutet i Stockholms kommun om att det ska beviljas tillräckligt mycket ledsagning för personen att ha “goda levnadsvillkor” och inte bara “skäliga levnadsvillkor”. Så Lars Nordin har nu överklagat det sista beslutet från stadsdelsnämnden och väntar på ett avgörande från förvaltningsrätten.

Enligt stadsdelsnämnden är insatserna för ledsagning inte preciserade i lagen: “Vad som är skälig levnadsnivå måste bestämmas utifrån den enskildes individuella behov, och kan komma att ändras”, skriver de i ett yttrande, enligt Svenska Dagbladet (Svenska Dagbladet, 27.08.2020). Finns det verkligen ingen lagstadgad vägledning för ledsagning som insats? Kan stadsdelsnämnden verkligen på egen hand bestämma hur mycket ledsagning som behövs för att tillförsäkra skäliga levnadsvillkor? Dessa frågor pockar på uppmärksamhet för oss i projektet Artikel 19 som verktyg eftersom tillgång till välfungerande stödinsatser är en väsentlig del i rätten till självbestämmande i samhällsgemenskapen enligt Funktionsrättskonventionens artikel 19.  

Om man inte är berättigad till LSS-insatser finns möjlighet att ansöka om stöd som regleras i Socialtjänstlagen (SoL). Enligt 4 kap 1 § SoL kan man ansöka om “bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”. Sista stycket i 4 kap 1 § SoL fastställer att “den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå”. ”Enligt 3 kap 6 § SoL bör socialnämnden genom “hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra”. Så Södermalms stadsdelsnämnd verkar ha rätt i att Socialtjänstlagen inte är mer specifikt än så. 

Man kan undra varför lagstiftningen skrevs på ett sätt så den ger socialnämnden maktpositionen att på egen hand avgöra vad som är bäst? 

2001, när regeringen lämnade ett lagförslag med det som idag är Socialtjänstlagen, skrevs det i propositionen att alla personer som behöver någon form av socialt stöd ska få stödet skräddarsydd efter sitt behov. Därför ansåg inte regeringen att insatserna skulle preciseras i lagstiftningen för att ge maximal frihet för kommunen att ta fram den perfekta insatsen för att var och en ska få en skälig levnadsnivå. I regeringens proposition 2000/01:80 nämns också att insatsen anpassas efter “såväl individuella förhållanden som tillgängliga resurser.” 

Därför, om man vill få insikt i vilka insatser som finns och hur de beviljas, måste man läsa de riktlinjer och bestämmelser som tagits fram i den enskilda kommunen. Enligt Socialstyrelsen kan ledsagning beviljas som en del av ett beslut om hemtjänst eller beviljas som enskild insats (Socialstyrelsen, 2011, s 9). 

I Stockholms stad är hemtjänst främst en insats för hjälp i hemmet. Det finns en lång rad hemtjänstinsatser som kan beviljas beroende på exakt vad för hjälp man behöver som till exempel städning, tvätt, inköp osv. I ett beslut om beviljad hemtjänst ska det specificeras vilken hemtjänstinsats som personen beviljas. (Socialförvaltningen i Stockholms Stad, 2002, 10.6).

Ledsagning innebär att personen med funktionsnedsättning får “stöd av en följeslagare i samhället”. Syftet med insatsen är att bryta isolering och ge personen möjlighet att delta i samhället och ha kontakt med andra. Så i riktlinjerna för innehållet i hemtjänst och ledsagning är i Stockholms Stad ganska strikt preciserad med tydliga begränsningar. (Socialförvaltningen i Stockholms Stad, 2002, 10.18).

Nyligen har socialförvaltningen tagit ett beslut som delvis lättar på dessa begränsningar och ger synskadade personen rätt att använda ledsagning när de vill handla. Förut kunde man ansöka om hemtjänst för att få hjälp med inköp eftersom  det var förbjudet för ledsagaren att hjälpa personen i fråga med inköp. Enligt Synskadades Riksförbund Stockholms stad är det ett stort steg i rätt riktning. (Synskadades Riksförbund, 27.08.2020).

Socialtjänstlagen ger kommuner makten att ta fram och implementera alldeles egna regler och riktlinjer för ledsagning och hemtjänst. Propositionen för den nuvarande Socialtjänstlagen förklarar att på så sätt kan kommunerna se till att de skräddarsydda insatserna verkligen ger personen en skälig levnadsnivå. Lars Nordins fall lyfter frågan om ifall kommunens makt att ta fram egna regler främjar Funktionsrättskonventionens Artikel 19 rätten till självbestämmande för personer med funktionsnedsättning eller inte. Däremot ger socialförvaltningens nya beslut om att lätta på begränsningar för hur ledsagning ska användas i Stockholm ändå hopp för en framtida positiv utveckling av insatserna. Men även där lyfter Lars Nordins fall frågor kring risken att politiska beslut som socialförvaltningens nya beslut om handling vid ledsagning och inriktningsbeslut om tillförsäkrande av skäliga eller goda levnadsvillkor med ledsagning ändå inte efterföljs i beslut om beviljad ledsagning för enskilda personer. 

Referenslista

Majlard J, 27.08.2020 “Ledsagarservice dras ner för synskadade Lars” Svenska Dagbladet https://www.svd.se/ledsagarservice-dras-ner-for-lars–i-strid-med-dom 

Synskadads Riksförbund, 27.08.2020 “Synskadade Stockholmare får handla vid ledsagninghttps://www.srf.nu/nyheter/vara-nyheter/2020/synskadade-stockholmare-far-handla-vid-ledsagning/ 

Socialtjänstlag (2001:453) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 

Prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m. https://lagen.nu/prop/2000/01:80#PS1 

Socialstyrelsen, 2011 “Ledsagning enligt LSS och SoL” https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-3-49.pdf 

Socialförvaltningen i Stockholms Stad, 2002 “Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning: Riktlinjer

https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/politik-och-demokrati/styrande-dokument/riktlinjer-for-handlaggning-enligt-lss-och-sol-funktionsnedsattning.pdf 

Bild 1: Aaron Zhu (Creative Commons Licence) https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gamla_Stan,_S%C3%B6dermalm,_Stockholm,_Sweden_-_panoramio_(236).jpg 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.