VERKSAMHET 2018: Projekt, förening och internationellt arbete

Snabbguide till 2018 års publikationer

Svensk diskrimineringsrätt

Internationell rätt

Intervjuer och reportage

Översikter och granskningar

Seminarier och konferenser

VERKSAMHET 2018

Innehåll

Diskrimineringsskyddets utveckling

Strax innan årsskiftet kom rapporten Principen om fördragskonform tolkning i förhållande till Sveriges konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter från Uppsala universitet. Svenska domstolars och ett antal myndigheters tillämpning av fördragskonform tolkning visade sig bara i relation till den europeiska rätten åsidosätta svensk rätt till förmån för konventionsrättigheter. Fördragskonform tolkning förekom inte i de undersökta myndigheternas beslutsfattande, utan utgångspunkt var däremot att svensk rätt överensstämmer med internationella åtaganden. Men eftersom förarbetena inte anger någon skillnad i den effekt olika konventioner ska ha finns en diskrepans mellan lagstiftarens ursprungliga strategier och rättstillämpningen. Projektet anordnade tillsammans med föreningen ett seminarium om rapporten den 19 mars (se mer under Föreningen Med lagen som verktyg). Läs mer om fördragskonform tolkning och Anna Zoteevas artikel om seminariet.

En annan viktig rapport var den som Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Nils Muiznieks, lämnade om Sverige våren 2018. Han var bekymrad över att DO 2017 endast tog två av 681 anmälningar om diskriminering på grund av funktionsnedsättning till domstol och oroad över att tillämpningen av LSS och beviljandet av personlig assistans närmat sig en medicinsk bedömning istället för en social. Han underströk också att Sverige bör inrätta en nationell människorättsinstitution i enlighet med Parisprinciperna och artikel 33 i Funktionsrättskonventionen. Independent Living Institute var aktiv i kontakterna med kommissionärer och Lagen som verktyg skrev en sammanfattning och analys av rapporten

1 maj – Undantaget för småföretag togs bort

Den 1 maj 2018 trädde en principiellt viktig lagändring för att stärka delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättning i kraft. Diskrimineringslagens (2008:567) undantag för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare och som i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten togs bort, enligt förslag i prop 2016/17:22. Undantaget infördes när bestämmelsen om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering (1 kap 4 § punkt 3 DL) för att säkerställa förutsättningarna för näringslivets utveckling, men nu ansåg regeringen fördelarna med en starkare och mer heltäckande lagstiftning på diskrimineringsområdet väga tyngre än fördelarna med att avvakta en utveckling av praxis. Lagen som verktyg beskrev hela den historiska utvecklingen fram till lagändringen.

15 maj – Vara kommun medgav höjd diskrimineringsersättning

I fallet där Vara kommun i maj 2017 dömdes som ansvarig för diskriminering i form av bristande tillgänglighet höjde Göta hovrätt i Jönköping den 15 maj diskrimineringsersättningen från 30.000 kr till 75.000 kr, det belopp DO yrkat. Vara kommun medgav talan under huvudförhandlingen innan sakframställningarna skulle genomföras. Därför har grunderna för yrkandena inte prövats i sak, men det är ändå positivt att det yrkade beloppet dömts ut. Sebastian Häregård, som utsatts för diskrimineringen, är nöjd och hans pappa Mikael hoppas att fler kommuner nu tar lärdom och förbättrar tillgängligheten i skolorna. Lagen som verktyg frågade även Vara kommuns ombud om anledningen till medgivandet. Läs mer i artikel om hovrättsdomen.

11 juni – DHR vinner, men utan avskräckande diskrimineringsersättning

Den 11 juni kom Gävle tingsrätts dom i fallet där Lars-Göran Wadén, som använder rullstol, inte kunde resa med en buss. DO konstaterade att diskriminering kan ha skett, men vidtog inga rättsliga åtgärder. DHR stämde Region Gävleborg med yrkande på 100 000 kronor i diskrimineringsersättning. Efter beslut i Högsta domstolen om att regionen är ansvarig och tingsrättsförhandlingen den 21 maj slog tingsrätten fast att det var diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Diskrimineringsersättningen sattes till 16 000 kronor, varav 8 000 avser ersättning för upprättelse och 8 000 kronor preventionspåslag. Lagen som verktyg har analyserat domen och särskilt diskrimineringsersättningens funktion. Mer vägledande domskäl hade varit bra, men DHR:s vinst visar att civilsamhället har förmågan att driva och vinna fall rörande diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Lagen som verktygs analys av domen

1 juli – Uppdaterad förvaltningslag

Den 1 juli började en ny förvaltningslag att gälla. Förhoppningar har riktats från olika grupper som idag inte får myndighetsbeslut och information på ett tillgängligt sätt. Lagen verkar visserligen kunna bidra till förbättrad tillgänglighet till det offentliga, men Lagen som verktyg gör bedömningen att det hade varit önskvärt med mer klarhet i lagtexten eller åtminstone förarbetena för att med större säkerhet kunna använda bestämmelserna som faktiska och utkrävbara rättigheter. Läs vår analys av den nya lagen.

11 september – Första domen om webbtillgänglighet

Den 11 september kom den första domen om bristande tillgänglighet på webben. Försäkringskassan hade inte gjort systemen för ansökan om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning tillgängliga för personer som använder skärmläsare. Ulrika Norelius Centervik anmälde kassan och tillerkändes 20 000 kr i diskrimineringsersättning. Domen slår fast att internetriktlinjerna WCAG 2.0 AA ska vara standard på Försäkringskassan och prövar även 2 kap. 17 § DL om myndigheters bemötande. En av flera problematiska aspekter är att tingsrätten menar att Ulrika kunnat ansöka med hjälp av punktskrift trots att flera handläggare sagt att det inte går. Läs mer i Lagen som verktygs analys.

8 november –  EU:s tillgänglighetsdirektiv klubbades

The European Accessability Act, EAA är ett direktiv med minimikrav på tillgänglighet för utbud av produkter och tjänster, men som tyvärr har många begränsande undantag. Fokus ligger på digitala produkter och tjänster, medan samhällets fysiska miljö har tonats ner. Transport är uteslutet liksom småföretag. Det utesluter väsentliga delar av den vardagsmiljö där människor tillbringar större delen av sin tid.

Utredning om tillsyn över diskrimineringslagen

Under hösten tillsattas utredningen En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen med dir. 2018:99. Den ska undersöka och lämna förslag på hur tillsynen över aktiva åtgärder kan förbättras för att de ska få större genomslag i samhället.

Får Sverige äntligen en MR-institution?

I november kom Lise Berghs utredning om en oberoende institution för att främja och skydda mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna, Sveriges nationella institution för mänskliga rättigheter. Myndigheten skulle lyda under regeringen, men oberoendet gentemot regeringen ska säkerställas genom att myndigheten själv får bestämma sin organisation och den närmare inriktningen av sitt arbete. Utredningen kommer troligen på remiss 2019.

Kunskapsproduktion

Hemsidan lagensomverktyg.se har under 2018 haft 25.000 besök och av 18.000 personer. I genomsnitt spenderas 1,17 minut per session, men för artiklar kan lästiden vara 5 min. Facebooksidan Lagen som verktyg har 328 följare och Twitterkontot 334. Nyhetsbrevet har haft 259 prenumeranter.

Online-Guider

En guide till svensk diskrimineringsrätt sammanställdes om vilket juridiskt skydd som diskrimineringslagen ger. Här görs en genomgång av alla diskrimineringsgrunder, diskrimineringsformer och de samhällsområden där lagen gäller. En fördjupande artikel finns om krav på tillgänglighet i några lagar och författningar– som diskrimineringslagen i sin tur utgår från. En särskild artikel finns om de internationella regleringarna inom diskrimineringsrätten – till exempel Funktionsrättskonventionen.

En Guide om hur enskilda och organisationer kan agera rättsligt publicerades. Rättsliga vägar mot upprättelse och samhällsförändring går igenom rättsmedlen, det vill säga de verktyg som finns i lagen för att få upprättelse när diskriminering sker med ett särskilt fokus på diskrimineringsersättning. Sedan följer praktiska tips inför en rättsprocess och information om hur enskilda och organisationer mer strategiskt kan driva diskrimineringsmål. En särskild del rör Internationella klagomålsvägar som Europadomstolen, FN-kommittén för Funktionsrättskonventionen och förhandsavgöranden i EU-rätten.

Även en sammanställning av rättspraxis med korta beskrivningar av de flesta svenska och några internationella rättsfall om funktionsdiskriminering publicerades. Beskrivningarna redogör för händelsen, processen och domskälen.

Lagen som verktyg publicerade även en alfabetisk ordlista med termer och förkortningar inom diskrimineringsrätten samt en guide med instanser man kan vända sig till för att motverka brister i tillgänglighet och annan diskriminering. I artikeln beskrivs några myndigheter och andra aktörer och när det är lämpligt att kontakta dem och vad som kan hända då.

För den internationella utvecklingen har Lagen som verktyg publicerat en översikt av hur diskrimineringsskyddet för personer med funktionsnedsättning i de nordiska länderna och en om diskrimineringsrättens utveckling främst i USA och vilken roll civilsamhället spelat där. Projektet skrev även en längre historisk genomlysning av hur strategisk processföring gjort insteg i Norden.

Fördjupning om skälig anpassning

Ett viktigt begrepp inom diskrimineringsrätten är skälighet. Redan i amerikanska Civil Rights Act från 1964 fanns reasonable accommodation med som en begränsning. Den som är ansvarig för en verksamhet ska genomföra åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och för att försätta oss i  jämförbar situation med andra. Lagen som verktyg förklarar begreppen och hur en skälighetsbedömning går till enligt svensk diskrimineringsrätt i Skälig anpassning och skälighetsbedömning

Bokutgivning

Boken Motverka funktionsdiskriminering och förändra samhället med lagen som verktyg bygger på guiderna men har ett lite annorlunda upplägg. Innehållet är uppdelat på fyra större delar: diskrimineringsrättens framväxt och civilsamhällets roll, det gällande diskrimineringsskyddet enligt diskrimineringslagen, rättsliga möjligheter som enskilda och organisationer har att driva diskrimineringsmål samt en omfattande beskrivning av aktuell rättspraxis. Boken har också en ordlista, en beskrivning av viktiga aktörer och referenser. Eftersom tryckning inte ingick i projektplanen gav Arvsfonden rätt att ta 100 kr för tryckkostnad och 50 kr för frakt för boken. Så gott som alla de 200 tryckta exemplaren gick åt. Bokrelease hölls den 23 maj i ILI:s konferenslokal. Förutom som PDF skapades boken även som e-bok.

Intervjuer

  •    Fredrik Bergman – chef för Centrum för rättvisa, en pionjärorganisation för strategisk processföring i Sverige.
  •    Lars Lööw – pionjärjurist, Handikappombudsman och generaldirektör för ESF-rådet.
  •    Maria Johansson – då ordförande för Lika unika och tidigare DHR, initiativtagare till Torsdagsaktionen och politiskt aktiv
  •    Agneta Söder – skolombud på Autism- och Aspergerförbundet om bristande stöd för elever med autism
  •    Anne Ramberg – generalsekreterare för Advokatsamfundet
  •    Sebastian och Mikael Häregård – om att driva första avslutade process om bristande tillgänglighet
  •    Elena Namli – professor i etik vid Uppsala universitet om mänskliga rättigheter och plikter
  •    Sabina Hellborg – juris doktor om diskrimineringsersättningens utveckling de första tio åren
  •    Rami Al-Khamisi – juriststudent om varför han grundade Akademin för rörelsejurister
  •    Lena Svenaeus – dr i rättssociologi och före detta JämO om DO:s syn på anmälningar

Reportage av Desideria Jungelin

Under året skrev Desideria (tidigare Jennifer) Jungelin tre reportage om hur diskriminering och att driva process känns och upplevs. I det om bristande stöd i skolan som diskriminering beskriver fem skolelever med funktionsnedsättning hur de inte alltid får stöd och anpassningar som de har rätt till. I ett andra reportage berättar fem personer om hur diskriminering sätter sig i minnet och ibland på självkänslan, men också att det finns hopp i att kunna driva sin sak. I hennes tredje arbete intervjuas Adolf, Maria och Sofia som alla driver diskrimineringsprocesser i skilda stadier om motiven bakom och de aktuella utsikterna att vinna.

Granskning av kommunernas tillsyn över tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder

Anna Zoteeva undersökte hur kommunala byggnadsnämnder arbetar med tillsyn av och anmälningar om enkelt avhjälpta hinder. En enkät till landets kommuner om hur de utför tillsyn över plan- och bygglagens bestämmelse om ”enkelt avhjälpta hinder” gick ut. I sin rapport analyserar Zotééva över 110 svar som visar att kommunerna inte prioriterar enkelt avhjälpta hinder. Kommuner har olika syn på sitt tillsynsansvar och sin myndighetsutövning när det gäller enkelt avhjälpta hinder. Få kommuner arbetar aktivt med detta (och få anmälningar kommer in). ”Resursbrist” uppges av många kommuner, men t ex Göteborgs stad arbetar systematiskt med bl a en app för anmälan och fick runt 300 anmälningar 2017.

Det finns handläggningstider på över tio år och ärenden som läggs ner utan åtgärd. Ibland löses frågan informellt i dialog med fastighetsägaren. Ingen kommun har utfärdat föreläggande med vite, som är ett av de påtryckningsmedel kommunerna har enligt lagen. Hittills finns bara ett rättsfall i domstol och det behövs rättspraxis bl a för att vi ska veta vem som har klagorätt i fall om enkelt avhjälpta hinder. Rapporten resulterade i en debattartikel på Dagens samhälle och medverkan i en konferens.

Granskning av DO:s tillsyn över aktiva åtgärder

Diskrimineringslagen innehåller förutom förbuden i 2 kap krav på förebyggande åtgärder mot diskriminering (aktiva åtgärder i 3 kap) inom arbetsliv och utbildning. I sin tillsyn över aktiva åtgärder har DO enligt diskrimineringslagen tillgång till sanktionsmöjligheter, men dessa tillräckliga och effektiva? Lagen som verktyg bestämde sig för att granska hur effektiv DO:s tillsyn över aktiva åtgärder är. Eftersom få ärenden publiceras är det svårt att få en överblick över tillsynen. Projektets jurist Ola Linder begärde ut alla DO:s tillsynsärenden under perioden januari 2017 till februari 2018.

Bland de 96 fall han fick ut fanns flera rättsligt intressanta som ändå inte blivit föremål för djupare tillsyn. Men DO avslutar många ärenden utan åtgärd, även när lagen uppenbarligen inte uppfylls. Ingen uppföljning hittades under perioden och inga tidsfrister om när åtgärder ska vara vidtagna. Inget beslut var förenat med vite eller annat konkret åtgärdsföreläggande. Lagen som verktyg föreslår att tillsynen över aktiva åtgärder kopplas närmare tillsynen över diskrimineringsförbuden, särskilt med tanke på att de mest intressanta tillsynsfallen grundar sig på individers anmälningar.

DO ser tillsynen som ett sätt att påtala brister, men i princip bara vägledande för den granskade verksamheten. Därmed blir besluten inte juridiskt bindande och förblir i de flesta fall opublicerade. En längre intervju med Lena Svenaeus och DO:s rättschef Peter Wråke gjordes angående DO:s tillsynsarbete och synen på vite. Lagen som verktyg bad om en avslutande intervju med DO själv, Agneta Broberg, men fick nej på den förfrågan.

Lagen som verktyg anser att DO borde ha närmare dialog med och de som anmäler i processen. När det gäller DO:s förändrade arbetssätt mot att inte längre utreda anmälningar som klagomål med krav på upprättelse, utan se dem som tips och information till DO:s omvärldsbevakning intervjuades Lena Svenaeus (se nedan). DO tar bara principiellt viktiga frågor till domstol och utreder bara 10-15 procent av alla anmälningar, något hon jämför med den kanadensiska motsvarigheten som utreder alla fall som är möjliga att utreda.

En debatt pågick under 2018 om de som utsätts för diskriminering ett effektivt rättsligt skydd. Bland annat besvarade Ola Linder riksdagsledamoten Lawen Redars debattinlägg i Dagens juridik. Tidningen Arbetaren skrev om Lagen som verktygs kritik i artikeln DO för hård kritik för tandlöshet och slarv den 19 oktober 2018 med intervju av Emil Erdtman

Översikt över lagstiftning om stöd i skolan

Inför seminariet den 3 september sammanställdes en översikt av regelverk, ansvarsfördelning och lagens krav på extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram med mera.

Intervjuer med antidiskrimineringsbyråerna

Lagen som verktygs juristpraktikant Erik Sandström intervjuade landets antidiskrimineringsbyråer (ADB) om hur de arbetar med diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. ADB:erna bedriver juridisk rådgivning och förebyggande arbete som utbildningsinsatser och opinionsbildning. Flera byråer har haft nytta av specialistkompetensen inom projektet Lagen som verktyg och kommer att sakna denna om verksamheten inte lever vidare.

Diskriminering på grund av funktionsnedsättning är en av de vanligaste diskrimineringsgrunderna som byråerna får in ärenden om – på första, andra eller tredje plats i ordningen. I stort sett alla dessa ärenden rör bristande tillgänglighet, särskilt inom arbetsliv och utbildning. Att träffa och lyssna till personer med funktionsnedsättning upplevs som viktigt och samarbetet med funktionshinderorganisationerna ses som fördelaktigt, särskilt eftersom det denna diskrimineringsgrund ibland innebär integritetskänsliga frågor.

Webbtillgänglighetslagen

En enkätundersökning genomfördes tillsammans med Begripsam AB om hur kommunerna hanterar EU:s webbbtillgänglighetsdirektiv. Senast 2021 ska offentliga webbplatser och appar göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Läs hela rapporten och en sammanfattande artikel. Maria Chöler skrev en lagkommentar om hur lagen om genomförandet av webbtillgänglighetsdirektivet, som börjar gälla den 1 januari 2019, förhåller sig till diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Den som bryter mot webbtillgänglighetsdirektivet kan också bryta mot diskrimineringslagen – och bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.

Upphandling och diskriminering

Från 2017 måste offentliga upphandlingar innehålla krav på tillgänglighet. Anna Zotééva har analyserat hur lagen om offentlig upphandling förhåller sig till diskrimineringslagen. Vad som är bristande tillgänglighet beror på andra lagar, alltså även LOU. Det betyder att för låga krav i upphandling kan vara diskriminering. Men den som upphandlar verkar inte kunna åläggas sanktion vid för lågt ställda krav. Ett viktigt rättsområde att utveckla!

Uppsats om bristande tillgänglighet

Lagen som verktygs praktikant Csilla Gradwohl lade i maj fram en masteruppsats i Mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet, med namnet ”Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering – Har lagändringen i diskrimineringslagen gjort någon skillnad sedan 2015?”. Hon utforskar diskrimineringsförbudet och analyserar utifrån funktionshinder- och människorättsperspektiv den rättspraxis som hittills utvecklats i målen mot Vara kommun, Region Gävleborg och Södertörns högskola. Csilla presenterade sin uppsats på Lagen som verkytg den 13 juni och ledde en intressant diskussion.

Utbildning

Lagen som verktyg har byggt upp en unik kompetens framför allt om diskrimineringsformen bristande tillgänglighet. Genom att följa rättsutvecklingen har projektet haft möjlighet att diskutera senaste rättspraxis. Projektet utbildningar handlar om lagens krav och hur olika aktörer kan använda sig av diskrimineringslagen och inte minst om hur diskrimineringsmål och andra processer går till. Särskilt fokus läggs på hur föreningar och organisationer kan driva medlemmarnas fall i domstol, vilka möjligheter och risker rättsprocesser kan innebära samt hur juridiken samspelar med det opinionsbildande arbetet. På hemsidan finns förslag på föreläsningar på en eller två timmar samt halv- eller heldag med interaktiva övningar om rättsfall.

20 mars – föreläsning för branschorganisationen Svensk Tillgänglighet.

Föreläsning av Ola Linder och Maria Chöler om diskrimineringslagens nya regler kring tillgänglighet gällande mindre företag på  branschorganisationen Svensk Tillgänglighets årsmöte.

24 april – Barnrättsdagarna

Ola Linder höll i samarbete med Från snack till verkstad på Funktionsrätt Sverige en föreläsning om självbestämmande, mänskliga rättigheter och diskriminering. Socialförsäkringarna och socialtjänsten lyder under diskrimineringsförbud, och olika insatser för självbestämmande är del av dem. Området konstaterades vara underutforskat och rättspraxis saknas.

25 maj – Konferens om Funktionsrättskonventionen

Anna Zotééva föreläste på konferens om uppföljning av Funktionsrättskonventionen om sin granskning av kommunernas tillsyn över enkelt avhjälpta hinder. Föredraget finns i den tryckta rapporten.

5-6 juli – Två events i Almedalen 2018

Under Almedalen 2018 medarrangerade Lagen som verktyg ett seminarium om LSS och mänskliga rättigheter tillsammans med Funktionsrätt Sverige. Folkrättsjuristen Hanna Gerdes ledde ett samtal om hur nedskärningarna av personlig assistans bryter mot viktiga människorättsprinciper, som den att redan införda rättigheter inte får backas tillbaka.

Under fredagen 6 juli hölls en halvdag i Funktionsrätt Sveriges tält där politiker frågades ut av Emil Erdtman och Tor Gustafsson om deras syn på Funktionsrättskonventionen utifrån perspektivet att Barnkonventionen ska bli lag. Projektets jurist Ola Linder ledde därefter ett seminarium med en panel bestående av juristerna Hanna Gerdes och Annika Jyrwall Åkerberg samt Elisabeth Wallenius och Nora Eklöv från funktionshinderrörelsen.

21-24 augusti – Sommarskola på Furuboda

Funktionsrätt Sveriges projekt Från snack till verkstad och Raoul Wallenberg-institutet arrangerade den 21 till 24 augusti Sveriges andra sommarskola om funktionshinder och mänskliga rättigheter. Lagen som verktyg bidrog med föreläsning om diskrimineringsrätt och workshop kring fiktiva fall. Professor Gerard Quinn medverkade under hela sommarskolan på Furuboda folkhögskola i Skåne, och intervjuades av Emil Erdtman. Se också journalisten Anna Bergholtz inspirerande deltagarintervjuer.

29 augusti – föreläsning för Akademin för Rörelsejurister

Den 29 augusti höll Maria Chöler ett föredrag på Akademin för rörelsejurister – ett ledarskapsprogram som startats av juristen Rami Al-Khamisi och samlar jurister, juridikstuderande och människorättsaktivister med inriktning på social mobilisering, mänskliga rättigheter och antidiskriminering.

3 september – Är bristande stöd i skolan diskriminering?

seminarium den 3 september om rätten till utbildning och hur lagen kan användas som verktyg vid bristande stöd. Får inte barn och ungdomar med särskilda behov de förutsättningar som krävs för att kunna utvecklas på liknande sätt som andra elever?

Skolinspektionens skoljurist Sofie Lindholm redogjorde för myndighetens handläggning och förklarade att ärenden gällande diskriminering skickas till DO och de om fysisk otillgänglighet till Arbetsmiljöverket. Julia Demarinis Giddings, processförare på DO, beskrev fallen DO mot Vara kommun och en stämningsansökan i Malmö tingsrätt mot en förskola.

24 september – Juristmöte på Funktionsrätt Sverige

Emil Erdtman presenterade projektets syfte och verksamhet och Ola Linder redogjorde för rättsfall. Att delta i diskussionerna om hur funktionshinderrörelsen kan utveckla sin juridiska verksamhet har varit en viktig del av projektet.

25-26 september – Koferensen Process i diskriminering för antidiskrimineringsbyråer i Gävle

Lagen som verktygs jurister Ola Linder och Maria Chöler föreläste om ”Nya dokument från CRPD-kommittén i relation till diskrimineringsrätten” och “Ett MR-baserat synsätt på diskrimineringsprocessrätten” på denna konferens där så gott som alla landets antidiskrimineringsbyråer deltog.

19 september – Vems ansvar är webbtillgängligheten?

Lagen som verktyg och företaget Begripsam höll ett seminarium om webbtillgänglighetsdirektivets (EU-direktivet 2016/2102 om tillgänglighet på offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer) krav ur ett juridiskt och ett tekniskt perspektiv. Ses detta som en IT-fråga eller som en juridisk fråga? Hur fungerar samarbetet mellan kommunernas jurister och IT-tekniker? Under dessa timmar presenteras resultaten från de fördjupade intervjufrågor som landets kommuner besvarat. Seminariet finns i sin helhet (del 1 och del 2) på Youtube. Paneldiskussionen med Ola Linder, Mia Ahlgren, Funktionsrätt Sverige och Ilias Bennani, finns även med undertexter.

19 oktober – DO:s tillsyn över aktiva åtgärder

Den 19 oktober genomförde Lagen som verktyg ett seminarium utifrån granskningen av DO:s tillsyn över aktiva åtgärder. Vid seminariet redogjorde även rättssociologen och f d JämO Lena Svenaeus för sin forskning om DO. Paul Lappalainen delade med sig av tankar om civilsamhällets roll för ett stärkt diskrimineringsskydd. Den 14 november presenterade Lagen som verktyg resultaten av sin rapport för DO.

22 november – Vad gör facket mot diskriminering i arbetslivet?

I svensk lagstiftning har fackförbunden i egenskap av arbetstagarorganisation prioriterad talerätt när det gäller diskriminering i arbetslivet, men vissa upplever att de inte får gehör för sina klagomål eller rätt hjälp att driva sin sak till domstol. På seminarium den 22 november talade personer från bland annat Akademikerförbundet SSR, IF Metall och Unionen om bristen på överskådliga ärendehanteringssystem och fokus på förhandling istället för process, men också om behovet av mer kunskap om diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Universitetslektor Mikael Hansson gick igenom den rättsliga grunden för fackförbundens ställning och ansvar..

6 december – Medverkan på Staden ska funka för alla i Göteborg

Maria Chöler och Anna Zotééva deltog på tvådagarskonferensen ”Staden ska funka för alla” i Göteborg den 6 december. Anna Zotééva presenterade sin undersökning om hur bestämmelserna kring enkelt avhjälpta hinder efterlevs i praktiken. Rapporten baseras på enkätsvar från kommunerna och en analys av lagstiftningen. Den 6 december diskuterades tillgänglighetsfrågor inom arbete, utbildning, trafik och demokratiskt deltagande, och den 7 december kultur och fritid, hälsa, omsorg och personlig trygghet och bostad.

Personal och praktikanter

Under året har Emil Erdtman varit projektledare, Ola Linder jurist och Maria Chöler jurist/rådgivare. Även Anna Zotééva arbetade som jurist under slutet av 2018. En av projektets grundidéer är att nå framtidens jurister och under 2018 praktiserade juriststuderande Anna Zotééva, Csilla Gradwohl och Erik Sandström. Anna har juristexamen från Ryssland och kompletterar den nu i Sverige. Hon gjorde en utredning om rättssäkerheten hos kommunala byggnadsnämnder vid handläggning av ärenden om fysisk tillgänglighet till allmänna lokaler och skrev sin examensuppsats om en svensk MR-institution. Csilla Gradwohl har juristexamen från Ungern och har skrev en magisteruppsats inom ämnet Mänskliga rättigheter om Funktionsrättskonventionens artikel 19, samt en examensuppsats om bristande tillgänglighet.

Erik Sandström studerar juridik i Stockholm och skrev en rapport om hur Sveriges antidiskrimineringsbyråer ser på funktionsdiskriminering. Praktikanterna kommer nu bära med sig kunskaperna det fått på ILI genom långa yrkesliv som svenska eller internationella jurister.

Samverkan

Lagen som verktyg höll ett gemensamt referensgruppsmöte med projektet Från snack till verkstad den 20 mars. Bland annat fortsatte diskussionen om framtida finansiering av funktionsrättsrörelsens juridiska verksamhet. För det behövs samarbeten där kostnader kan delas. Det kan vara tillsammans med kommersiella aktörer, universitet eller juridiska byråer. Men det löser inte all finansiering. Crowd funding via sociala medier, insamling och donationer bör undersökas. Deltagarna vid mötet uppmuntrade till ökad försäljning av projektets unika kompetens till myndigheter och företag. Det konstaterades också att behovet av rättsstöd och rådgivning är stort i Sverige idag. Men den som jobbar med ärenden bör också systematisera inkomna uppgifter så att en kunskapsbas byggs upp. Anmälningstjänsten kan ses som ett gott exempel på det.

Kontakten har under året fortsatt med projektets medsökarorgnisationer DHR, Personskadeförbundet RTP och STIL, samt med flera andra funktionshinderförbund – som Autism- och Aspergerförbundet, Dyslexiföbundet, Hörselskadades riksförbund och Synskadades riksförbund. Ett nära samarbete har under året skett med Talerättsfonden och Appy human rights, bland annat med en gemensamt monter på Juristdagarna. Samverkan har fortsatt med flera av landets antidiskrimineringsbyåer. Lagen som verktyg har också haft kontakt med andra arvsfondsprojekt, t ex deltagit i paneldiskussion den 12 april inom projektet Vi ska med, om arbetsmarknadssituationen för unga med dövhet och dövblindhet.

Lagen som verktygs systerprojekt Från snack till verkstad på Funktionsrätt Sverige avslutades i oktober. Projektet tog fram en Rättsfallsanalys över de rättsfall projektet arbetat, bland annat A mot Lekebergs kommun där Kammarrätten i Göteborg kom fram till att kommunens beslut att tvinga A att flytta från sitt boende stod i strid med Europakonventionen. Rapporten tar också upp hur domstolsprocessen och strategisk processföring kan användas som ett intressepolitiskt verktyg. Rapportförfattaren Andrea Bondesson fick i december STIL-priset Hjärter ess för att ”på ett lysande sätt ha visat i teori och praktik hur de internationella konventionerna kan användas som ett verktyg i svensk lagstiftning”.

Flera samtal hölls under året med Raoul Wallenberg-institutet och Lagen som verktyg bjöds in av RWI till en workshop om Public legal education i St. Petersburg. PLE handlar om att utbilda allmänheten om rättigheter och juridik – folkbildning om lag och rätt, något Lagen som verktyg gör med sin hemsida och bok. Workshopen tog upp hur utbytet mellan civilsamhälle och akademi kan förbättras i Norden och nordvästra Ryssland. Ola Linders rapport från workshopen.

Internationellt arbete

28-29 maj – Match för IIDL

Måndag och tisdag 28 och 29 maj ledde Independent Living Institutes verksamhetsledare Jamie Bolling en så kallad ”match” (matchning – fritt valt studiebesök) på temat “using the law as a tool” i samarbete med International Initiative for Disability Leadership. Deltagare var involverade i utformningen av workshopen och kom från bland annat Australien och Kanada. Lagen som verktyg medverkade och deltagarna bidrog själva med sina erfarenheter.

30 maj – Using the Law as a Tool for social change

Den 30 maj firade Independent Living Institute sina första 25 år med en internationell konferens – med stöd från Nordens välfärdscenter, Bente Skansgårds minnesfond, ULOBA, STIL (Stiftarna av Independent Living i Sverige) och ENIL (European network for independent living) – om hur funktionshinderrörelsen och jurister kan samarbeta i strategisk processföring. Cirka 80 personer kom från bland annat de nordiska länderna, Estland, Bulgarien, Israel och USA.

ILI:s verksamhetsledare Jamie Bolling hälsade välkommen och juristen Paul Lappalainen var moderator. Adolf Ratzka, ILI:s grundare och ordförande i föreningen Med lagen som verktyg, la den ideologiska grunden till varför strategisk processföring är viktig och professor Gerard Quinn höll ett anförande om rättsprocessers funktion i det demokratiska samhället. Sid Wolinsky från amerikanska Disability Rights Advocates inspirerade med sina framgångsrika mål som förändrat livet för människor med funktionsnedsättning i USA – och förbättrat tillgängligheten i hela samhället.

En annan inspirerande röst kom från Abbass Abbass som i sin hemstad Nasaret grundat den arabiska organisationen AlManarah, som arbetar både med strategisk processföring och utbildning. Den nordiska panelen bestod av juristerna Katrin Oddsdottir, Island, Jukka Kumpuvuori, Finland och Lagen som verktygs jurist Ola Linder samt den norska aktivisten Berit Vegheim. Samtalet kretsade kring likheter och skillnader i rättssystemen och erfarenheterna av strategisk processföring. Mer samarbete inom europeisk rätt behövs, men också större medvetenhet hos rättighetsbärare och strategier för att möta negativa domar och prejudikat.

Eftermiddagen ägnades åt hur juridiska verktyg som nationell lag och internationella regleringar – till exempel Europakonventionens artikel 6 om rätten till rättvis rättegång och artikel 13 om effektiva rättsmedel – kan användas bättre, men också hur hindren för tillgång till rättvisa kan övervinnas. Lena Svenaeus, Lunds universitet, pekade på att den kanadensiska Människorättskommissionen förra året tog fyra gånger så många fall till domstol som svenska DO. Kapka Panayotovas bulgariska organisation har varit framgångsrik och vunnit mål efter mål, men i Bulgarien är problemet att domar inte följs och därmed inte leder till förändring. Fredrik Bergman redogjorde för hur svenska Centrum för rättvisa arbetar med strategisk processföring och tog exemplet hur ett prejudicerande fall i migrationsrätt förändrat livssituationen för tusentals personer som tidigare riskerat utvisning.

Juristen Annika Jyrwall Åkerberg berättade om hur Civil Rights Defenders samarbetar med universitet för kunskapsutbyte och praktikanter samt legal clinics där juridikstudenter erbjuds fall att arbeta med. Ulrika Westerlund berättade om hur hon som ordförande för RFSL framgångsrikt arbetade med strategisk processföring för att få stopp på tvångssterilisering av transpersoner. Stellan Gärde gjorde inspel om den framgångsrika domen i Kammarrätten i Göteborg gällande en person rätt att välja boende. Han tipsade om hur rättsprocesser kan finansieras och drivas i samarbete med civilsamhället. Sid Wolinsky gav ytterligare exempel på detta och Susanne Berg sammanfattade dagens budskap och sporrade till fortsatta ansträngningar. Koalitioner betyder inte att snälla jurister hjälper funktionshinderorganisationer utan gemensamt lärande och samarbete. Program, talarpresentationer, powerpointpresentationer och Erik Tillanders foton finns på konferenssidan. Se även pressmeddelandet och rapport på svenska och engelska.

Disability Rights Defenders Network

Den 31 maj hölls nätverksmöte för att bilda Disability Rights Defenders Network. Förutom erfarenhetsutbyte och diskussion om vad som konstituerar diskriminering finns behov av att sammanställa de fall som faktiskt drivs på området världen över. Även om det drivs ett fåtal i ett enskilt land, kan vetskapen om den samlade mängden fall öka benägenheten att arbeta med strategisk processföring. till att dess utveckling. Selina Griesser arbetar med nätverket fram till augusti.

Syftet med nätverket är att sprida och fördjupa den juridiska expertisen om funktionshinderrättigheter (disability rights) bland enskilda med funktionsnedsättning, deras organisationer och jurister. Vid mötet startades den slutna Facebookgruppen Disability Rights Defenders för att dela erfarenheter, metoder och råd. Det som läggs upp i Facebook-gruppen sammanfattas i ett nyhetsbrev som kommer fyra gånger per år. Prenumerera på nyhetsbrevet via denna länk

Rådgivning

Projektet har utvecklat en rådgivningsverksamhet med fokus på funktionsdiskriminering. Nu finns rutiner för ärendehantering, statistik och hantering av personuppgifter. Inte varje samtal eller mail som nått projektet har tagits med i statistiken. En del rådgivningsärenden har snabbt kunnat hänvisas till rätt myndighet eller organisation. Andra ärenden har kunnat leda till mer djupgående utredning och insats genom föreningen Med lagen som verktyg som projektet samarbetat med nära. De flesta kontakter har tagits via mail eller telefon. Vissa fysiska möten har hjälpt att klargöra vad frågan handlar om och vilken åtgärd som varit lämplig. Vissa personer har hört av sig flera gånger i samma ärende, vilket gjort att längre dialoger pågått, även om de ser ut i statistiken att bara vara ett ärende eller en rådgivning. Vissa ärenden har hänvisats direkt till anmälningstjänsten, vilka då syns i statistiken på den hemsidan. 35 rådgivningsinsatser rör specifika samhällsområden som täcks av diskrimineringslagen:

  • Arbetsliv: 8
  • Utbildning: 3
  • Arbetsförmedling eller arbetsmarknadspolitisk verksamhet: 0
  • Start eller bedrivande av näringsverksamhet/yrkesbehörighet: 1
  • Medlemskap i vissa organisationer: 0
  • Varor, tjänster och bostäder (utanför privat- och familjelivet): 8
  • Anordnande av allmän sammankomst och offentlig tillställning: 0
  • Hälso- och sjukvård: 2
  • Socialtjänst, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag: 10
  • Socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkring: 1
  • Statligt studiestöd: 0
  • Värnplikt: 0

Vissa frågor rör rättsväsendet utanför diskrimineringsrätten. I samband med projektets seminarium om stöd i skolan kom många frågor om just skolan. Fler frågor än väntat rör försäkringsfrågor. Det har blivit tydligt att bostad och socialtjänst i många fall är nära sammankopplade områden, liksom arbete, sjukförsäkring och rehab. Assistansfrågan har kommit upp vid flera tillfällen. Frågan om sambandet mellan LSS/SFB och diskrimineringsförbudens konstruktion är svåra att navigera. Det blir också tydligt att upphandlingsstrukturer ofta inte är väl inpassade i lagens struktur. Frågan återstår att besvara om bristande krav på tillgänglighet i upphandling från en myndighet i sig är en otillåten underlåtenhet enligt diskrimineringslagen, och om ersättning då kan utgå till enskild.

Anmälningstjänsten

Anmälningstjänsten hade 2018 ca 5.000 besök av ca 4.000 personer. Under 2018 gjordes 25 anmälningar. Anmälningstjänsten har funnits sedan 1990-talet och är ett viktigt redskap i arbetet mot diskriminering. Här blir diskrimineringen synlig, till skillnad från anmälningar som bara går till DO. Under året utökades Anmälningstjänstens tekniska potential så att det nu går att följa upp vad som händer med en anmäld plats via bilderna i Google street view. Funktionen är inte offentlig, men de som anmäler kan uppge adress för den anmälda platsen och klicka i GPS-positionen, så går det senare att se om hindret åtgärdats. Vissa väljer att bara skicka anmälan till DO och inte göra den offentlig. Några anmälningar har varit så pass integritetskänsliga att vi valt att inte publicera dem. 2018 års publicerade anmälningar gällde:

Anmälningar

JO-anmälan av långa handläggningstider

Independent Living Institute har JO-anmält ett antal ärenden om enkelt avhjälpta hinder där handläggningstiden varit extremt lång. I ett fall gjordes anmälan 2005 och beslutet kom i november 2018, alltså 13 år senare. Anmälan gällde Centralstationen, som 13 år senare inte längre var en station och därmed innehade annan verksamhet. Kommunen fann att påtalade brister inte längre kvarstod och avslutade ärendet.

Utan en myndighetsutövning som inträffar i rätt tid kan enskilda inte få upprättelse enligt gällande lagar och regler och syftet med reglerna att öka tillgängligheten uppnås inte. Positivt är i alla fall de i förvaltningslagen 1 juli 2018 införda reglerna om långsam handläggning (12 § förvaltningslagen). De innebär att om ett ärende som inletts av en enskild part inte avgjorts i första instans inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Då har myndigheten 4 veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Denna begäran kan sedan överklagas till nästa instans. Paragrafens syfte är att säkerställa att enskilda får ett beslut från myndigheter inom rimlig tid. Rimligen borde den framöver användas i ärenden om enkelt avhjälpta hinder som drar ut på tiden.

ILI:s intressepolitiska arbete

Remiss om tillgänglighet på webben

I februari lämnade ILI tillsammans med STIL in remissvar gällande  lagförslag (Ds 2017:60) om införande av EU:s webbtillgänglighetsdirektiv (EU 2016/2102) som reglerar tillgänglighet till myndigheters webbplatser och mobila applikationer. Dessa ska enligt direktivet vara möjliga att uppfatta, hantera och begripa. Remissvaret betonar att regeringen måste säkerställa effektiva system för implementering och vitesförelägganden, men ställer sig bakom förslaget att inte införa detaljer kring tillgänglighet i lagen.

Remissvar om allmän kommentar nr 7 om delaktighet

Independent Living Institute lämnade i samarbete med Funktionsrätt Sverige remissvar på utkast till GC7 och tyckte att texten kunde bli mer konkret och utveckla innebörden av konventionens bestämmelser i artiklarna 4.3 och 33.3 för att bli mer användbar. Sverige saknar fortfarande en oberoende institution för mänskliga rättigheter enligt kraven enligt artikel 33 och delaktighet i exempelvis lagstiftningsprocessen inkluderar sällan funktionshinderrörelsen.

Underlag inför Sveriges rapportering till FN

Inför den periodiska granskningen av Sveriges arbete med rättigheter för personer med funktionsnedsättning skrev Independent Living Institute tillsammans med stora delar av den svenska funktionshinderrörelsen förslag till frågor som Sverige ska svara på. Några av dessa kom senare med i skrivelsen från FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Tillgänglighet och delaktighet i allmänna val

Lagen som verktygs jurist Maria Chöler skrev en artikel om olika tillgänglighetsaspekter på det allmänna val som hölls 2018. För första gången gällde vallagens nya regler om att ambulerande röstmottagare kan ta emot förtidsröster hemma hos den som på grund av funktionsnedsättning inte kan ta sig till en röstningslokal. Ett lagförslag finns om ökad valhemlighet genom att valsedlarna ska ligga avskärmade och möjlighet att personrösta genom att skriva (föranmälda) namn direkt på valsedeln. I Danmark har motsvarigheten till svenska FUB drivit frågan om rösträtt för personer med intellektuell funktionsnedsättning till Högsta domstolen. De förlorade och tar nu fallet till Europadomstolen.

Engagemang för en demokrati utan nazistiska organisationer

Ola Linder var drivande för debattartikeln Fullt möjligt förbjuda NMR:s organisering i Svenska dagbladet, Dagens samhälle och Dagens juridik.

Föreningen Med lagen som verktyg

Föreningen Med lagen som verktyg har under året stämt i domstol i sex ärenden och utrett ett tiotal antal ärenden. Föreningen driver medlemmarnas diskrimineringsärenden med stöd från advokater och jurister som ställer upp gratis eller juridikstuderande som får prova på att skriva utredningar. Studenter har till exempel utrett fall om bristande tillgänglighet vid postombud och kränkande löneutveckling inom Arbetsförmedlingen. En annan utredning handlade om brist på aktiva åtgärder mot diskriminering inom Polismyndigheten.

Föreningen har under 2018 haft 41 betalande medlemmar och 11 betalande stödmedlemmar. Som ny stödmedlem välkomnas Föreningen för hörselskadade, döva, barn och familjer (FHDBF). Föreningen arbetar tillsammans med pro bono-jurister och har haft fokus på teckenspråk ur ett familjeperspektiv, LSS och Barnkonventionen.

Styrelsemöte har hållits följande dagar (med protokoll):

Årsmöte hölls den 19 april med Tiina Nummi Södergren som mötesordförande och Ola Linder som protokollförare. Adolf Ratzka omvaldes som ordförande och Sebastian Ferrer som kassör, båda i ett år. Till nya styrelseledamöter valdes Susanna Eriksson, Hans Filipsson och Mari Siilsalu. Mötet omvalde Emma Johansson och nyvalde Erika Wermeling som revisorer. Till valberedning valdes Finn Hellman, Tiina Nummi-Södergren och som sammankallande Jonas Franksson. Årsmötet ändrade också stadgarna så att styrelsen ska bestå av minst fem och högst åtta ledamöter, och att det inte längre ska finnas suppleanter, att styrelsen är beslutsmässig på sammanträden när minst hälften av ledamöterna är närvarande.

Under året trädde GDPR i kraft och föreningen antog en egen integritetspolicy.

Seminarium om normhierarki och fördragskonform tolkning

Med anledning av en forskningsrapport av bland andra Maria Grahn Farley, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet hölls ett seminarium den 19 mars om normhierarki och fördragskonform tolkning i Sverige. Andrea Bondesson, jurist i projektet Från snack till verkstad på Funktionsrätt Sverige, förklarade att om ingen reell normkonflikt föreligger ska svensk rätt tolkas i ljuset av konventionen (fördragskonform tolkning). Men enligt forskarrapporten dominerar den svaga tolkningsmetoden i Sverige, dvs att internationella konventioner endast används som tolkningsunderlag och inte överspelar svensk rätt. Detta trots att det av förarbetena framgår att FN-konventionerna inte ska tolkas annorlunda än EKMR. I rättspraxis skiljer svenska domstolar och myndigheter dock tydligt på EKMR och andra internationella traktat om MR.´EKMR ska enligt Andrea Bondesson tolkas konventionskonformt med andra fördrag som staten ratificerat, bland annat Funktionsrättskonventionen, vilket har bekräftats i en rad rättsfall från Europadomstolen. Funktionsrättskonventionen kan få en större genomslag i svensk rätt via EKMR.

Möjligheten att göra FN-konventionerna till svensk lag, i likhet med Barnkonventionen, diskuterades och flera svårigheter att använda FN-konventionerna belystes. Under seminariet ställde deltagarna frågor om Funktionsrättskonventionens regel om tillgång till rättssystemet (i artikel 13) och hur den svenska modellen med folksuveränitetsprincipen i centrum påverkar FN-konventionernas tillämpning i svensk rätt.

Medlemsmöte om rättsaktioner för tillgänglig kollektivtrafik

Utifrån två rättsfall diskuterades den 7 november hur vi får genomslag för en bättre kollektivtrafik med hjälp av strategisk processföring. Efter att DO lagt ner Lars-Göran Wadéns ärende drev DHR det – med en vända i Högsta domstolen – till vinst i Gävle tingsrätt. Han berättade om processen, drivkrafterna och vad domen nu har för betydelse för kollektivtrafiken i Sverige. Hur får vi genomslag för en bättre kollektivtrafik med hjälp av strategisk processföring? Det andra fallet handlade om den stämningsansökan som lämnats in till Örebro tingsrätt mot region och bussbolag gällande uteblivna hållplatsutrop på bussarna i Örebro. Ombudet Stellan Gärde redogjorde för stämningsansökan. KFO stod för lokalen och seminariet arrangerades ihop med Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen.

Konferens om konventionskonform tolkning i Maastricht

25-26 oktober 2018 deltog Susanna Eriksson och Ola Linder från föreningen Med lagen som verktyg på en konferens vid Juridiska fakulteten på universitet i Maastricht, Nederländerna, om funktionsrättskonventionen i domstolarna – komparativ internationell rätt en väg framåt. Föreläsningarna och diskussionerna handlade både om det normativa innehållet i konventionen och en komparativ utblick över hur domstolarna i olika länder och olika regioner, som EU eller Europarådet, använder konventionen. Ola Linders rapport.

Rättsärenden

En ny sida för föreningens rättsärenden har skapats.

Nekad anställning pga assistanshund (nr 13)

Föreningen utredde och lämnade i oktober in en stämningsansökan i ett fall där en person med funktionsnedsättning nekades fullgöra en anställning med hänvisning till användande av den assistanshund personen behöver för att kompensera sin funktionsnedsättning. I anslutning till anställningsintervjun välkomnades assistanshunden av flera anställda, men senare ringde företaget och sa att anställningen inte kunde genomföras på grund av hunden, dock utan att lämna skäl och resonemang grundade i arbets- och diskrimineringsrätten. Stämningsansökan tar upp diskrimineringsformerna direkt och indirekt diskriminering samt bristande tillgänglighet. Hänvisning görs till Funktionsrättskonventionens artiklar 2, 5 och 27 och att diskrimineringslagen ska tolkas fördragskonform med funktionsrättskonventionen och EU-rätten.

Bristande tillgänglighet på Kungliga slottet (nr 3)

Vilka ändamålsenliga åtgärder för tillgänglighet som skulle kunna vidtas vid Slottskyrkan, något som påverkar det rättsliga läget, har fortsatt att utredas och tog fart på allvar igen under november, då en tillgänglighetskonsult undersökte om det går att vidta ändamålsenliga åtgärder för tillgänglighet. Det var vid ett besök i juni 2016 som Adolf Ratzka fick tillträde till festvåningen, Bernadottevåningen, gästvåningen, Skattkammaren och museum Tre Kronor, men inte till slottskyrkan, Gustav III:s Antikmuseum, Rikssalen eller ordenssalarna. Lokalerna var inte tillgängliga och Adolf Ratzka kunde inte ta del av verksamheten på lika villkor som andra betalande besökare. En sammanfattning av fallet Stockholms slott har publicerats och utgör diskussionsunderlag för hur föreningens rättsfall ska beskrivas utåt. Byrån för lika rättigheter utredde fallet först och en sammanfattning av rättsutredningen finns publicerad. Ombud är nu Axelsson & Karlsson och ett utkast till stämningsansökan är på gång.

Uteblivna hållplatsutrop på bussarna i Örebro (nr 7)

Stämningsansökan inlämnades den 4 oktober i Örebro tingsrätt gällande fallet med uteblivna automatiska hållplatsutrop på bussarna i Örebro. Chaufförerna är heller inte alltid villiga att ropa ut hållplatserna, något som de är skyldigt till enligt avtalet mot Regionen om det skulle vara så att de automatiska utropen inte fungerar. Både den regionala kollektivtrafikmyndigheten och det upphandlade bussbolaget stämdes för att inte ha vidtagit skäliga åtgärder för att göra kollektivtrafiken tillgänglig. De har därmed utsatt Sofia för diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Yrkandet är diskrimineringsersättning på 20 000 kr.

 

I stämningsansökan hänvisas förutom till diskrimineringslagen till regeringsformen, Europakonventionens artikel om personlig rörlighet och EU:s regler i Busspassagerarförordningen (EU nr 181/2011) samt till Funktionsrättskonventionens artiklar 2, 5, 9 och 20. Sofia har skrivit en egen text för Lagen som verktyg som publiceras tillsammans med en rättslig kommentar. Stämningsansökan har tagits upp av P4 Örebro: Synskadad stämmer Länstrafiken för diskriminering (10 oktober 2018) och SVT Örebro: Regionen stäms för bristande tillgänglighet på bussar (8 oktober 2018) och Nerikes allehanda (”Sofia stämmer bussbolag – hållplatsutropen fungerar inte: ”Är jag inte lika viktig som alla andra?” (10 oktober 2018) samt ledare av David Lindén: ”Jättetråkigt” att Sofia kanske är diskriminerad (12 oktober 2018). Om diskrimineringen och stämningsansökan

Dyslexidiskriminering vid de nationella proven (nr 9)

Efter att 12-årige Malte Aspelund skrev på Skolverkets Facebooksida om hur orättvist han tyckte det var att inte få använda sina hjälpmedel på de nationella proven har först antidiskrimineringsbyrån Malmö mot diskriminering och senare föreningen Med lagen som verktyg tillsammans med Talerättsfonden och Dyslexiförbundet arbetat med flera liknande fall. Elever med funktionsnedsättning har enligt svensk lag och Europakonventionen rätt att lära sig på lika villkor som andra elever och därför har rätt till hjälpmedel (som talsyntes) vid de nationella proven för att läsa upp text eller andra tjänster som beskriver ord eller ger förslag på synonymer. En presskonferens hölls den 31 augusti med mediegenomslag i Svt Rapport, TV4 Nyheterna och Dagens Nyheter. Tre stämningsansökningar lämnades i oktober in till tingsrätterna i Stockholm, Örebro och Malmö, och ett klagomål förbereds till JK. Dessa rättsprocesser har uppmärksammats i media av bl Specialpedagogik och Skolvärlden.

Färdtjänsten i Helsingborg. (nr 8)

ADB Helsingborg utredde ett fall om xxx färdtjänsten i Helsingborg, där Fridh Advokatbyrå sedan tog över som ombud. Stämningsansökan lämnades i maj till Helsingborgs tingsrätt och ärendet förliktes ???

Stämning inlämnad i fall om assistanshund

Föreningen har lämnat in en stämningsansökan i ett fall där en person med funktionsnedsättning nekades fullgöra en anställning med hänvisning till användande av den assistanshund som personen behöver för att kompensera sin funktionsnedsättning. I anslutning till anställningsintervjun välkomnades hunden av flera anställda, men senare ringde företaget och sa att anställningen inte kunde genomföras på grund av hunden, dock utan att lämna skäl och resonemang grundade i arbets- och diskrimineringsrätten. Stämningsansökan tar upp diskrimineringsformerna direkt och indirekt diskriminering samt bristande tillgänglighet. Hänvisning görs till Funktionsrättskonventionens artiklar 2, 5 och 27 och att diskrimineringslagen ska tolkas fördragskonformt med funktionsrättskonventionen och EU-rätten.

DO-anmälan om brister i aktiva åtgärder inom polisen

En anställd vid Polisen DO-anmälde med stöd från föreningen Polismyndigheten gällande brister i myndighetens arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. De IT-system som används internt inom myndigheten inte är tillgängliga för anställda med synnedsättning som använder skärmläsningsprogram. Föreningen ville att DO skulle utreda anmälan och utöva tillsyn, eftersom det saknas tydlig vägledning för arbetsgivare för hur de ska genomföra aktiva åtgärder. Läs mer om DO-anmälan av Polisen

Klagomål till FN-kommittén

Den 8 februari lämnade Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas ungdomsförbund (pressmeddelande) i samarbete med föreningen Med lagen som verktyg in ett klagomål till FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning gällande Richard Sahlin, som inte fick en anställning på Södertörns högskola på grund av kostnaderna för teckenspråkstolk. Arbetsdomstolen bedömde i sin dom att FN-konventionen, EU-direktiv eller diskrimineringslagen inte stöder krav på att arbetsgivare måste vidta anpassningar till en kostnad av en halv miljon kronor per år. Denna dom strider klagomålet mot statens åtaganden att motverka diskriminering och genomföra Funktionsrättskonventionen i Sverige.

Statens svar på Sveriges dövas riksförbunds klagomål till FN-kommittén över Arbetsdomstolens dom 51/17 går ut på att Richard Sahlin skulle ha drivit ogiltigförklarande av tjänst till Högsta förvaltningsdomstolen och att Södertörns högskolas avbrytande av anställningen var proportionerligt i förhållande till kostnaderna för teckenspråkstolk. Isabella Hagnell, jurist och vik generalsekreterare på Sveriges dövas riksförbund, Richard Sahlin och Ola Linder, jurist på Independent Living Institute, jobbar nu med ett bemötande som ska skickas i januari. Ett utlåtande från FN-kommittén till Richards fördel kommer inte förändra domen, men pressar på politikerna att stifta bättre lagar och kan få global effekt för rätten till skälig anpassning i arbetslivet.

Lag & avtal skrev om fallet i nr 2/2018 om Ola Linder kommenterar det i artikeln: Jag var för dyr för Södertörns högskola

Stöd vid stämning från Hörselskadades riksförbund

Föreningen har också understött Hörselskadades riksförbund (HRF) arbete med stämningsansökan mot en konferensanläggning där man betalt extra för teleslinga som sedan inte fungerade. För att få en rättslig prövning gentemot diskrimineringslagens förbud om bristande tillgänglighet lämnades stämningsansökan in i april med krav på 150 000 kronor i diskrimineringsersättning. Muntlig förberedelse hölls den 8 november i ett mål om diskriminering där Hörselskadades Riksförbund (HRF) för talan. Händelserna i målet gäller brister i tillgänglighet för hörselskadade på en konferensanläggning, vilket hindrade deltagande på jämförbara villkor. Lagen som verktygs Ola Linder och Sebastian Scheiman på Scheiman Advokatbyrå är ombud åt HRF.

Avslutade ärenden

Ärenden avslutas av föreningens styrelse bland annat när medlemmen inte vill gå vidare i processen eller om det inte gått att hitta ett juridiskt ombud som kan ställa upp pro bono. Under året avslutades följande ärenden:

  • Kränkande löneutveckling inom Arbetsförmedlingen. (nr 12) Resultatbaserad beräkning inom myndigheten missgynnar särskilt personer med funktionsnedsättning.
  • Bristande tillgänglighet vid postombud. (11) Medlem med rörelsenedsättning kunde inte…. Fastighetsägaren har lovat att åtgärda bristerna.
  • Diskriminerande reseförsäkringsvillkor. (10) Ledsagares biljett ersattes inte vid dödsfall i huvudmannens familj, trots att huvudmannens biljett ersattes.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.