GUIDE: Vägar för att motverka bristande tillgänglighet och annan diskriminering

Det finns flera instanser att vända sig till för att motverka brister i tillgänglighet och annan diskriminering i samhället. Här beskrivs några myndigheter och andra aktörer – och när det är lämpligt att kontakta dem och vad som kan hända då. Listan är inte uttömmande. Informationen är från 2018.

Antidiskrimineringsbyråerna (ADB)

I Sverige finns 15 lokala antidiskrimineringsbyråer (verksamheter som motverkar diskriminering) som delfinansieras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). ADB:erna är inte myndigheter (som t ex DO) utan en del av civilsamhället och på olika sätt kopplade till det lokala civilsamhället. Vissa av dem har styrelser med representanter från olika organisationer, några är kopplade till studieförbund som t ex Sensus. De flesta av byråerna erbjuder juridisk rådgivning, men byråernas resurser är ofta otillräckliga för att möta behoven av rådgivning och stödinsatser. Några verksamheter driver fall i domstol med användning av talerätten i 6 kap. 2 § DL. Exempelvis Malmö mot Diskriminering driver sedan några år tillbaka regelbundet rättsprocesser i sin verksamhet. Det har hittills som regel gjorts som förenklade tvistemål på grund av reglerna om rättegångskostnader.

Lagen som verktyg har undersökt ADB:erna arbete och presenterar artikeln i november 2018.

Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över författningarna som reglerar arbetsmiljö och ser till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer. Enskilda kan anmäla kränkande särbehandling och missförhållanden på en arbetsplats, vilket kan leda till att verket granskar arbetsförhållandena (arbetsinspektion). Verket kan förelägga en arbetsgivare att åtgärda bristerna i arbetsmiljön och kombineras föreläggandet med en sanktionsavgift. Arbetsmiljöverket har integrerat tillgänglighetsperspektiv och har bl a en broschyr och annan information om tillgänglig arbetsmiljö samt information om tillgängliga lokaler och en kunskapssammanställning om den kognitiva arbetsmiljön: Den hjärnvänliga arbetsplatsen.

Anmälan till Arbetsmiljöverket

Barn- och elevombudet (BEO)

Mobbning och kränkande behandling som riktas mot barn och elever inom skolan kan anmälas till Barn- och elevombudet. BEO är en del av Skolinspektionen och alla anmälningar fördelas efter bedömning mellan Skolinspektionen och BEO. Utredningarna görs på samma sätt – genom att göra en opartisk granskning av om skolan eller förskolan har följt reglerna. BEO kan inte ändra redan fattade beslut och löser inte situationen på skolan, men kan kräva att bristerna åtgärdas. Om BEO:s utredning visar att det finns förutsättningar att kräva skadestånd från den som driver skolan kan BEO som ombud kräva skadestånd för elevens räkning i domstol.

Anmälan till Barn- och elevombudet

Boverket

Boverket arbetar med samhällsplanering, byggande och boende. I myndighetens uppgifter ingår att utöva tillsyn över tillämpningen av bostadsanpassning. Boverket meddelar föreskrifter efter delegering från regeringen enligt plan- och byggförfattningarna. Föreskrifterna (och de allmänna råden) som meddelas i Boverkets författningssamling blir särskilt viktiga för frågor om tillgänglighet och diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Lagen som verktyg har skrivit om Boverkets föreskrifter

Byggnadsnämnderna i kommunerna

Bristande tillgänglighet kan anmälas till den kommunala byggnadsnämnden i kommunen det gäller. Byggnadsnämnderna har enligt plan- och bygglagen tillsynsansvar över tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö och ska övervaka att lagen följs, bland annat genom att se till att ”enkelt avhjälpta hinder” avlägsnats i publika lokaler och på allmänna platser. Byggnadsnämnderna kan vid vite förelägga byggherren att åtgärda hindren. Beslut från byggnadsnämnderna i tillsynsärenden kan överklagas till Länsstyrelsen, och sedan förvaltningsrätt. Fallet Bostadsrättsföreningen i Lund om enkelt avhjälpta hinder i en butik är ett bra exempel på hur ärendet kan gå genom hela processkedjan. Kunskap och ambitionsnivå skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner.

Lagen som verktyg har granskat kommunernas byggnadsnämnder

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har flera funktioner inom diskrimineringsrätten. Myndigheten ska utöva tillsyn över att diskrimineringslagen efterlevs, men även om tillsynsarbetet utvecklats under de senaste åren, men formerna inte riktigt etablerats. Enligt 6 kap. 2 § DL kan DO driva fall rättsligt i domstol, men endast fall som anses vara av strategisk betydelse och har förutsättningar att nå framgång väljs ut som processärenden och kan därmed tas till domstol. DO läser alla anmälningar som kommer in, men det är svårt för allmänheten att få insyn i vad anmälningarna gäller. Lagen som verktyg rekommenderar därför att anmälningar till DO görs via Anmälningstjänsten. Då blir anmälningarna offentliga på internet. Den statliga utredningen Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) beskrivs DO:s arbete och föreslår att myndigheten ska fortsätta arbeta ungefär som den gör idag.

Lagen som verktyg har granskat hur DO utför sitt tillsynsuppdrag..Seminarium 19 oktober 2018.

Domstol

Alla kan vända sig till allmän domstol med anspråk på diskrimineringsersättning i  diskrimineringsmål, vilka är en form av tvistemål. Det görs genom att en stämningsansökan lämnas in till en tingsrätt. Cirka två veckor före stämningsansökan är det rekommenderat att lämna ett kravbrev med anspråk på ersättning och de rättsliga grunderna till den motpart som stäms. Stämningsansökan ska innehålla ett yrkande om vad man vill att domstolen ska göra, omständigheterna i fallet och bevisning – samt kvitto på inbetald ansökningsavgift (2018 är det 900kr för förenklat tvistemål eller 2800 kr för större mål). Tingsrätten utreder, kallar till muntlig förberedelse och huvudförhandling om ingen förlikning ingåtts. Huvudförhandlingen innehåller bland annat sakframställning (argumentation), bevisupptagning (med t ex vittnen) och slutanförande. Dom meddelas inom tre veckor efter huvudförhandlingens avslutning och kan överklagas till hovrätt.

Andra rättsprocesser, till exempel överklaganden av myndighetsbeslut, handläggas av andra domstolar, som förvaltningsdomstol. Inom arbetslivet är ibland Arbetsdomstolen rätt domstol. Läs lagstiftningen noga och kontakta en jurist innan en process inleds.

Guide för driva diskrimineringsmål och för att överklaga myndighetsbeslut i förvaltningsdomstol

Fackförbunden

Är du medlem i ett fackförbund är det dit du först ska vända dig vid diskriminering i arbetslivet. Centrala fackförbund ska enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (LRA) och 6 kap. 2 § DL för enskildas talan när det gäller samhällsområdet arbetslivet. Fackförbunden har primär talerätt vid arbetsrättsliga tvister. DO eller organisation får endast föra den enskildes talan om facket valt att INTE göra det. Detta har sin förklaring i arbetsmarknadens parters särskilda ställning inom svensk arbetsrätt. Facken har även vissa möjligheter att använda sig av Nämnden mot diskriminering (se nedan) när arbetsgivares arbete med aktiva åtgärder brister, se 3 och 4 kapitlen DL. I arbetstvister är Arbetsdomstolen (AD) överinstans istället för hovrätt och HD. I vissa fall är AD första instans.

Lagen som verktyg diskuterar fackens roll på ett seminarium den 22 november 2018

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Den som vill klaga på vården ska först skriva eller ringa till den vårdpersonal som undersökt eller behandlat, alternativt kontakta chefen på enheten. Från 2018 är det vårdgivaren som ska ta emot och besvara patienters och närståendes klagomål och synpunkter. I nästa steg ska den regionala Patientnämnden ta emot klagomålen. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utreder bara “ärenden där patienten, i samband med hälso- och sjukvård, har fått en sjukdom eller skada som är bestående och inte ringa, eller har lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller till att patienten har avlidit”. IVO tar även emot anonyma tips om fel och brister i vården. Om de är allvarliga kan en tillsyn göras, men IVO “har ingen skyldighet att utreda allt som anmäls utan avgör självständigt om det finns skäl att göra tillsyn”. Information om att anmäla inom vården finns även på Vårdguiden 1177.

Den som upptäcker allvarliga brister eller missförhållanden i socialtjänstens verksamheter eller i LSS-insatser kan anmäla det till IVO via pappersblankett eller e-tjänst med e-legitimation.

Klagomål till IVO

Justitiekanslern (JK)

JK:s arbete liknar JO:s på så sätt att JK ska utöva tillsyn över myndigheterna. En viktig skillnad är att JK är regeringens ombudsman och kan reglera skadeståndskrav mot staten, men inte kommun och landsting. JK fokuserar på rättssäkerhet och har särskilda funktioner rörande yttrandefrihet, offentlighet och systemfel hos myndigheterna. JK kan inte ge direktiv om hur domstolen ska handlägga eller avgöra ett mål, och kan inte överpröva ett beslut eller en dom. I vissa fall har JK räknats som ett effektivt rättsmedel som ska uttömmas före talerätt i Europadomstolen, eftersom JK kan reglera skadeståndskrav gentemot staten.

Klagomål mot en myndighet eller staten, samt skadeståndsanspråk gentemot staten, görs genom att skriva till JK på registrator@jk.se.

Justitieombudsmannen (JO)

Justitieombudsmannen ska utöva tillsyn över den offentliga verksamhetens arbete så att det stämmer överens med lag, andra författningar och grundläggande fri- och rättigheter. Myndigheten tar emot skrivelser från enskilda som upplever att deras grundläggande fri- och rättigheter kränkts. JO lämnar utlåtanden över de beskrivna händelserna och deras förenlighet med författningarna. Utlåtandena följs ofta, men är inte bindande. JO kan vara ett sätt att få rätt från en ansedd institution, men JO kan inte överpröva myndigheters beslut eller domstolars domar.

Anmälan till JO

Konsumentverket

Konsumentverket arbetar med tillsyn, kontroller, information, kunskapsbyggande, omvärldsbevakning och internationella frågor för att konsumenter ska kunna göra medvetna val och inte råka illa ut när de köper varor eller tjänster. Klagomål kan lämnas in av en konsument om bland annat bristande tillgänglighet eller andra fel i varor och tjänster.

Anmäl till Konsumentverket

Myndigheten för delaktighet

MFD är en kunskapsmyndighet som arbetar inom funktionshinderområdet för att alla ska kunna vara fullt delaktiga i samhället oavsett funktionsförmåga. MFD:s uppdrag styrs av mål och strategier för funktionshinderpolitiken och ska utgå ifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Nämnden mot diskriminering

Nämnden mot diskriminering har till uppgift att pröva frågor om vitesföreläggande enligt 4 kap. 5 § DL och överklaganden enligt 4 kap. 4 § DL. För nämndens verksamhet gäller utöver diskrimineringslagen förordningen (2008:1328) med instruktion för Nämnden mot diskriminering och Arbetsordningen för nämnden. Ett ärende hos nämnden kan bara inledas av Diskrimineringsombudsmannen (DO), centrala arbetstagarorganisationer eller den som fått ett vitesföreläggande riktat mot sig av DO.

Patientnämnder

Patientnämnder tar utan kostnad emot frågor, synpunkter eller klagomål på offentligt finansierad hälso- och sjukvård eller tandvård – även till exempel kommunala särskilda boenden eller landstingens habilitering. Patientnämnder finns i alla landsting/regioner och ska vara fristående och opartiska. De gör inga medicinska bedömningar och tar inte ställning till om en vårdgivare gjort rätt eller fel, men informerar och förklarar en situation så att patient och vårdgivare förstår varandra. Patientnämnderna ska från och med 2018 hjälpa och stödja patienterna att få sina klagomål besvarade, men också bidra till kvalitetsutveckling och en hög patientsäkerhet.

Anmäl till en patientnämnd

Polisen

Hatbrott eller ”olaga diskriminering” (16 kap. 9 § brottsbalken) kan anmälas på polisstation eller via numret 114 14. Funktionsnedsättning täcks dock varken av hatbrottslagstiftningen eller lagen om olaga diskriminering.

Gör polisanmälan

Skolinspektionen

Skolinspektionen utövar tillsyn över förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Tillsammans med BEO övervakar Skolinspektionen skollagens 6 kapitel om kränkande behandling. Till Skolinspektionen kan man anmäla mobbning, annan kränkande särbehandling eller brister i undervisningen, som till exempel att en elev inte får det särskilda stöd eller den undervisning eleven behöver och har rätt till. Det går också att anmäla om barn tagits emot i särskolan på felaktiga grunder. Skolinspektionen utreder och kan företräda barn eller elever i domstol. Samarbete sker även med exempelvis Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, kommuner, elevorganisationer som Sveriges elevråd – SVEA.

Anmälan till Skolinspektionen