GRANSKNING: Brister i DO:s tillsyn över kraven på aktiva åtgärder

Lagen som verktyg vill se fler rättsprocesser om diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Det är ett effektivt sätt för att tvinga fram ett mer tillgängligt och inkluderande samhälle. Men självklart är det ännu bättre om diskrimineringen aldrig sker. Därför innehåller diskrimineringslagen 3 kap. krav på att alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska vidta förebyggande och främjande “aktiva åtgärder” mot diskriminering. Dessa åtgärder ska vara pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla.

Nya regler från 2017

Sedan 2017 är diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder mer konkreta och omfattar samtliga sju diskrimineringsgrunder, inte bara etnisk tillhörighet och kön (som tidigare). Den som bryter mot lagen kan förpliktas att betala vite om en förbättring av de aktiva åtgärderna inte sker.

Aktiva åtgärder är inte bara en pålaga, utan kan även vara ekonomiskt lönsamt. Kompetens kan behållas och de anställda och studenterna erbjudas en god arbetsmiljö. Se faktaruta på slutet.

Frågan om aktiva åtgärder är aktuell eftersom regeringen i augusti 2018 tillsatt utredningen En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen (dir.2018:99). Utredningen ska undersöka och lämna förslag på hur tillsynen över aktiva åtgärder kan förbättras. Lagen som verktyg har därför granskat hur den myndighet som ansvarar för tillsynen av de aktiva åtgärderna utför sitt arbete.

DO har tillsynsansvar

Enligt diskrimineringslagen (2008:567; DL) och lagen (2008:568) om diskrimineringsombudsmannen har Diskrimineringsombudsmannen (DO) tillsynsansvar över DL. DO bedriver tillsyn över både diskrimineringsförbuden (i 2 kap.) och av om arbetsgivare eller utbildningsanordnare fullgjort sina skyldigheter att arbeta med aktiva åtgärder (3 kap.). Tillsyn över diskrimineringsförbud sker i ungefär 10 till 15 procent av alla individärenden som anmäls.

Ett fall kan nämnas (ANM 2015/14) där DO i tillsynen kom fram till att en person kan ha utsatts för diskriminering. Ändå avslutades ärendet utan åtgärd. När en domstol senare dömde i fallet fastslog den att diskriminering skett och diskrimineringsersättning betalades ut.

Tillsynen över aktiva åtgärder görs antingen på DO:s initiativ eller som respons på en individanmälan. Den som anmält är ibland involverad i viss skriftväxling, men DO ser inte den enskilde som part utan bara som förmedlare av uppgifter.

DO:s beslut i tillsynsärenden går inte att överklaga förutom om de gäller vitesförelägganden om fullgörande av uppgiftsskyldighet. DO har enligt DL befogenhet att besluta om förelägganden och lämna en framställan till Nämnden mot diskriminering.

Om undersökningen

Endast ett fåtal beslut i tillsynsärenden publiceras på DOs hemsida. Lagen som verktyg har bland annat genom sin rådgivningsverksamhet kännedom om fall rörande brister i aktiva åtgärder som anmälts till DO, men inte handlagts utöver en första diarieföring. För att bättre förstå DOs tillsynsarbete har projektet Lagen som verktyg inom stiftelsen Independent Living Institute (ILI) granskat alla ärenden som rörde aktiva åtgärder från 1 januari 2017 till någon gång i februari 2018. Av de 96 beslut Lagens som verktyg granskat kan man se brister gällande aktiva åtgärder i 54, alltså i mer än hälften. I 36 beslut konstaterades inga brister och i tre var det svårt att avgöra. Tre ärenden rörde inte aktiva åtgärder, trots att det var det som begärts ut.

På ett frukostseminarium den 19 oktober presenteras resultaten av Ola Linder, jurist på Lagen som verktyg.

Slutsatser och förslag

Svårt hitta information om tillsynen

Eftersom bara ett fåtal ärenden läggs upp på DO:s hemsida är det i princip bara den som är under tillsyn som får information. Det betyder att genomslaget och förändring av normer i samhället blir litet. Detta kan inte anses vara ett effektivt tillsynsarbete.

Få fall leder till tillsyn

Endast en liten del av de anmälningar som når DO leder till tillsyn. Det gäller även fall där det ur ett rättsligt perspektiv finns goda grunder att utreda saken.

Få fall leder till åtgärd trots lagbrott

DO avslutar många ärenden utan åtgärd. Ett typiskt beslut kan låta:

”DO bedömer att X AB inte uppfyller kraven i 3 kap. DL. Med dessa synpunkter avslutar DO ärendet.”

Ingen vägledning ges

I sina beslut informerar DO om lagen och att den utökades 2017, men ger i övrigt ofta ingen tydlig vägledning för hur arbetet med aktiva åtgärder ska gå till. En mer detaljerad och konkret information om lagens innebörd skulle få större effekt.

Inga tidsfrister ges

Sällan ges någon tidsfrist för när åtgärder ska vidtas.

Fokus på vissa aspekter

DO:s slutsatser handlar ofta om en viss aspekt av diskrimineringslagen, som till exempel rutiner mot sexuella trakasserier eller att dokumentationen inte uppfyller lagens krav. Besluten borde även koppla samman de aktiva åtgärderna med exempelvis bristande tillgänglighet, som sedan 2015 är en form av diskriminering.

Inga sanktioner

Inget beslut var förenat med vite eller annat konkret åtgärdsföreläggande. DO förutsatte att verksamheten skulle börja efterleva kraven. Bara fallet Holmen papper har skickats till Nämnden mot diskriminering som ogillade yrkandet. Däremot har facket fullföljt en framställan till nämnden som i det fallet mot Försvarsmakten biföll yrkandet om vitesföreläggande. Att i större utsträckning använda sig av Nämnden mot diskriminering för att utkräva vite skulle sannolikt ha en positiv effekt för efterlevnaden av lagens krav på aktiva åtgärder.

Ingen uppföljning

DO följer i princip inte upp sin tillsyn. Ett av de få ärenden som publiceras på hemsidan innehåller en formulering om att uppföljning ska göras, men när Lagen som verktyg ringde ansvarig handläggare fanns inga planer på uppföljning.

Förslag till DO

Koppla samma tillsyn över aktiva åtgärder med tillsyn över diskrimineringsförbuden!

För att värderingarna bakom lagen ska få bättre genomslag borde DO koppla förbuden mot diskriminering i 2 kap. (det materiella skyddet) tätare till arbetet med aktiva åtgärder. DO kan här samverka med exempelvis Myndigheten för delaktighet, andra tillsynsmyndigheter och civila samhället för att ta fram ett bättre vägledande arbetssätt.

Stärk anmälarnas ställning!

De mest intressanta tillsynsfallen grundar sig på individers anmälningar. Den som anmäler till DO gör en ansträngning och borde kunna förvänta sig mer respons – och därmed respekt – från en tillsynsmyndighet. DO borde ha mer dialog och involvera anmälarna i processen. Om DO utgick mer från individens intresse av upprättelse skulle även förtroendet för DO gynnas.

FAKTA: Regler för aktiva åtgärder från 2017

För arbetsgivare gäller kravet:

  •        Arbetsförhållanden
  •        Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor
  •        Rekrytering och befordran
  •        Utbildning och övrig kompetensutveckling
  •        Möjligheter att förena förvärvsarbete och föräldraskap

Alla arbetsgivare som sysselsätter 25 eller fler arbetstagare är skyldiga att dokumentera arbetet med aktiva åtgärder.

För utbildningsanordnare:

  •        Antagning och rekrytering
  •        Undervisningsformer och organisering av utbildning
  •        Examinationer och bedömningar
  •        Studiemiljö
  •        Studier och föräldraskap

Konkret ska arbetsgivare och utbildningsanordnare från 2017:

  1. Undersöka risker för diskriminering, repressalier eller om det finns något reellt hinder eller någon annan form av hinder.
  2. Analysera orsakerna till de upptäckta riskerna.
  3. Genomföra de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas för att motverka diskriminering.
  4. Följa upp och utvärdera undersökningen, analysen och åtgärderna.

Läs mer:

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.