Mot bakgrund av de problem som elever med funktionsnedsättning stöter på i skolan så anordnades ett seminarium med fokus på frågor rörande bristande tillgänglighet den 3 september. Frågor av detta slag engagerar och konferensrummet fylldes snabbt av intresserade deltagare från såväl kommuner och myndigheter som organisationer. Även föräldrar till barn med funktionsnedsättningar deltog med sina erfarenheter och frågor.
Lagen som verktygs jurist Maria Chöler inledde med att kartlägga delar av juridiken som reglerar frågorna. Huvudmannen är ansvarig för att skolan är tillgänglig för alla. Diskrimineringslagens bestämmelse om bristande tillgänglighet från 2015 är inte uttömmande i sig utan preciseras i andra lagar och författningar. Men att otillgänglighet resulterar i sämre hälsa och ibland till och med känsla av hopplöshet har Lagen som verktyg flera vittnesmål om.
Agneta Söder, Autism- och Aspergerförbundet
Agneta Söder inledde seminariet med att berätta om skolsituationen för elever med autism. Autism- och Aspergerförbundet har i samverkan med Demoskop genomfört en enkätundersökning där det framkommer att skolsituationen för barn- och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser försämrats. Många från denna grupp får psykisk ohälsa och antalet ogiltiga frånvarotimmar har ökat från en tidigare undersökning som gjorts. Det finns markanta skillnader mellan pojkar och flickor. Pojkar får oftare resurspersoner och flickor diagnosticeras senare och har lägre måluppfyllelse på gymnasiet.
Den negativa utvecklingen beror bland annat på bristande autismkompetens hos skolpersonalen och otillgänglig skolmiljö. Det vanligaste stödet man får är mer tid, men man kan även ha behov av att exempelvis sitta på en viss plats i rummet. Det finns brister i uppföljningen av det stöd som ges och lagändringen om extra anpassningar – som skulle ge lärarna mindre administration – har lett till att allt ansvar nu vilar på lärarna, utan hjälp från elevhälsa och specialpedagogik.
Autism- och Aspergerförbundets PowerPointbilder
Sofie Lindholm, Skolinspektionen
Sofie Lindholm är skoljurist och redogjorde på ett pedagogiskt sätt för myndighetens uppgifter. Hon förklarade hur Skolinspektionen handlägger de anmälningsärenden som inkommer och gick även igenom vilka andra centrala myndigheter som finns på skolområdet. Anmälningar som Skolinspektionen bedömer som diskriminering hänförs till DO och de om fysisk tillgänglighet till Arbetsmiljöverket. Skolinspektionen kan förelägga om vite.Hon konstaterade att antalet anmälningar till Skolinspektionen ökat, något som stämmer med de negativa siffror som Autism- och Aspergerförbundet tagit fram.
Skolinspektionens PowerPointbilder
Julia Demarinis Giddings, Diskrimineringsombudsmannen
Julia DeMarinis Giddings har tjänst som processförare och berättade hur brister i tillgängligheten inom utbildningsområdet kan motverkas genom rättsprocesser i domstol. Men det hjälper inte att bara “slå folk på fingrarna när de gjort fel”. Därför jobbar DO även med lagens krav på aktiva åtgärder och initierar emellanåt tillsyn på eget bevåg.
Julia redogjorde för två fall. I fallet DO mot Vara kommun fanns kommunen ha gjort sig skyldig till diskriminering i form av bristande tillgänglighet sedan kommunen inte tillgängliggjort den fysiska miljön för en elev som använder rullstol. Hon berättade även att det för stunden utreds huruvida en förskola i Malmö brutit mot diskrimineringsförbudet sedan den inte vidtagit åtgärder för att göra verksamheten tillgänglig för ett barn med autism. DO stämde i december 2017 och huvudförhandling i Malmö tingsrätt väntas våren 2019.
Behövs vägledande rättspraxis
Trots att skolan regleras av flera myndigheter och att den i sin verksamhet måste beakta ett antal olika lagar och regleringar som syftar till att garantera alla barn och ungdomar en god och likvärdig utbildning så far elever med funktionsnedsättning illa. Hur ska vi komma till rätta med detta? Deltagarna på seminariet var eniga om att skolan ska vara tillgänglig och att alla barn och ungdomar ska ges de förutsättningar som krävs för att de ska kunna tillgodogöra sig sin utbildning på ett bra sätt. Samtidigt konstaterades ökande brister på vissa håll. Seminariets primära fråga – ”är bristande tillgänglighet i skolan diskriminering?” – kan därför besvaras med ett ”ja”.
Frågan om hur skolan ska göras mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning är svår och inte heller efter gårdagens möte, där personer med bred kompetens på området samlats, framkom någon enkel och konkret lösning på problemen. Genom att mobilisera de krafter – lärare, elever, vårdnadshavare, organisationer och myndigheter – som arbetar för en mer tillgänglig skola ökar chanserna för en bättre vardag för personer med funktionsnedsättning. Engagerade på detta område måste samordna sig och förhoppningsvis bidrog gårdagens seminarium till ett litet steg i rätt riktning. Det är framför allt bra att det kommer praxis och vägledande avgöranden på utbildningsområdet, men det är för tidigt att säga vilken inverkan dessa domar har.
Läs vidare: