VAL 2018: Delaktighet i det politiska livet – lika rätt för personer med funktionsnedsättning?

Frågan rörande rätten att rösta i allmänna val och utövande av politiska rättigheter gör sig särskilt påmind i dessa valtider. Lagen som verktyg har under projektets gång mött flera frågor om delaktighet för personer med funktionsnedsättning i demokratiska och politiska processer. Hur kommer det sig att rätten att rösta och delta i det politiska livet inte säkerställs fullt ut för alla människor? Vad kan göras för att snabba på utvecklingen i rätt riktning?

Rätten att rösta

I Sverige har alla medborgare som fyllt 18 år rätt att rösta i allmänna val, inklusive val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. Personer utan svenskt medborgarskap har under vissa förutsättningar rätt att rösta i kommun- och landstingsvalen, se mer information från Valmyndigheten.

Rätten att rösta är skyddad i internationell rätt som gäller i Sverige. Genom artikel 3 i första tilläggsprotokollet till den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är det fastställt att de fördragsbundna staterna ska anordna fria och hemliga val med skäliga mellanrum för att folket ska kunna ge uttryck åt sin mening beträffande sammansättningen av den lagstiftande församlingen. Denna rättighet får dock, under vissa omständigheter, inskränkas. I ett antal länder, däribland Danmark, har en sådan inskränkning gjorts. Detta har vi tidigare skrivit om: https://lagensomverktyg.se/2018/rostratt/

I svensk lagstiftning görs ingen åtskillnad mellan personer med funktionsnedsättning och andra gällande rätten att engagera sig i det politiska och offentliga livet. I  konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, funktionsrättskonventionen, artikel 29 står det att konventionsstaterna ska ”säkerställa att valprocedurer, anordningar, och material är ändamålsenliga, tillgängliga och lätta att förstå och att använda”. Alla människor ska kunna ta del av den information som krävs för att man skall kunna bilda sig en åsikt i valfrågan.

Den internationella rätten medför inte att alla har möjlighet att delta i valet på liknande villkor. I 2014 års rekommendationer från FN:s funktionsrättskommitté uttrycktes en oro över bristen på information om tillgänglighet och anpassning för personer med funktionsnedsättning under valrörelsen. Kommittén pekade också på det låga antalet personer med funktionsnedsättning som kandiderar till eller innehar offentliga ämbeten och rekommenderade att de som väljs får nödvändigt stöd, såsom  personlig assistans. Vidare efterlystes valinformation i tillgängliga format och fullt tillgängliga valkampanjer med stöd vid vallokalerna.

Tillgängligheten vid valen i Sverige

Enligt SCB är valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning lägst för personer med nedsatt rörelseförmåga, oro och ångest eller synnedsättning. Exempelvis röstade bara 64 procent av personerna med svårt nedsatt rörelseförmåga i riksdagsvalet 2014, jämfört med 85,8% för hela befolkningen.

Myndigheten för delaktighet har i en enkät fått resultatet att var tredje väljare med funktionsnedsättning upplever brister i tillgängligheten i samband med valet. 2014 granskade myndigheten tillgängligheten i vallokalerna och kom fram till att merparten av val- och röstningslokalerna hade brister. Det handlade om dåligt placerade valsedlar, otillräckligt utrymme bakom röstningsskärmarna och svårlästa skyltar och skärmar.

I samband med årets val har MFD gjort ytterligare granskningar för att följa upp och se om något förbättrats. Stickprov av tillgängligheten har gjorts i 180 röstnings- och vallokaler i 25 kommuner, vilka ofta är offentliga lokaler, såsom bibliotek, kommunhus och kulturhus.

En av de som genomfört MFD:s inventering är Monica af Klimteberg. Hon har lång erfarenhet från plan- och byggområdet, bland annat som samhällsvägledare i Västra Götaland. I egenskap av medlem i branschorganisationen Svensk Tillgänglighet, som organiserar tillgänglighetskonsulter, tackade hon ja till att inventera vallokaler utifrån MFD:s checklista för tillgängliga vallokaler. En bra vallokal ska ha nära till parkering, möjlighet till av- och påstigning, hiss eller ramp om det finns trappor, låga trösklar, dörröppnare, större toalett (RWC) samt bra ljud- och ljusmiljö, säger Monica.

Under granskningen har Monica bland annat upptäckt bristande skyltning och valbås som är för trånga för de som använder rullstol. Vissa brister i tillgänglighet, exempelvis de trånga valbåsen, har kunnat åtgärdas direkt på plats.

Monica berättar att alla röstmottagare hon mött varit tacksamma och positiva till inventeringen. De vill gärna få mer information kring tillgänglighet och försöker göra sitt bästa för att lokalerna ska bli så bra som möjligt.

– Bristerna beror på okunskap och bristande kompetens, säger Monica. Vi måste bli bättre på att vara tydliga med vad vi menar med tillgänglighet och vad det innebär för olika människor och deras funktionsnedsättning. Bra tillgänglighet i fysiska miljöer och tillgänglig information är bra för alla, men nödvändigt för en del. Om man utestänger någon så har vi snart urholkat vår demokrati, avslutar hon.

Valhemlighet för synskadade

Frågan om valhemlighet har främst drivits av personer med synnedsättning, eftersom det är omöjligt att rösta utan assistans. Valförrättarna är visserligen skyldiga att hjälpa till, men därmed röjs alltså valhemligheten.

I år finns valsedlar från de nio största partierna för riksdagsvalet (riksdagspartierna och Feministiskt Initiativ) i punktskrift eller stor text. Ett problem är hur dessa ska komma till rätt personer. Synskadades riksförbund (SRF) har själva förmedlat sådana valsedlar till de medlemmar som är upptecknade som punktskriftsläsare. SRF har dock förespråkat att Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) skulle ha denna uppgift.

MTM har i år skickat ut information till de användare som är registrerade som punktskriftsanvändare om att man kan beställa Valmyndighetens valsedlar i punktskrift från Valupplysningen (telefonnummer 020-825 825). Henrik Götesson på SRF berättar att Valupplysningen trots det inte alltid varit särskilt tillmötesgående.

Valsedlarna i punktskrift kommer i redan igenklistrade kuvert. Röstningen går sedan till så att valsedeln tas ut ur det punktskriftsmärkta kuvertet i valbåset och läggs i ett vanligt valkuvert.

Även om det finns tekniska lösningar för att välja parti återstår problemet med att personrösta (genom att kryssa för en person) med bibehållen valhemlighet. Synskadades Riksförbund kräver sedan kongressen 2017 genom ett uttalande att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder så att synskadade väljare kan utöva sina medborgerliga rättigheter och rösta i personval utan att röja valhemligheten. SRF uppvaktade Justitiedepartementet i samband med detta med ett förslag där valsedeln skannas med mobilen och ett system med en mall och en stämpel som sätter ett kryss. SRF har uppgifter om att en ny vallagsutredning är på gång och att systemet med valsedlar och valhemligheten vid personval för gravt synskadade skulle ingå där.

Linus Forsberg är ordförande för Unga med synnedsättning och har under valrörelsen besökt många valstugor utan att hitta något material i punktskrift eller storstil. Han tycker även att det är allvarligt att problemet med valhemlighet inte har lösts.

—Jag känner stor frustration och besvikelse på samhället, skriver han i ett Facebookinlägg. Att vi inte kan rösta hemligt och även kryssa en person är ovärdigt demokratin i Sverige 2018. När ska demokratifesten inkludera väljare med synnedsättning?

Han känner själv personer som inte vill röja valhemligheten och därför avstår från att rösta. Det kan vara en protesthandling eller för att de inte har någon som de litar på som kan följa med och hjälpa till.

I likhet med en motion från Rickard Nordin (C) (motion 2015/16:919) förespråkar Linus ett system med utskrivbara valsedlar i vallokalerna. Den röstberättigade skriver ut sin valsedel med hjälp av en skrivare i valbåset och lägger den sedan i kuvertet.

—Om man på själva datorn kan välja stor text eller talsyntes (med hörlurar) skulle denna modell fungera även för personer med synnedsättning, menar Linus.

För Linus är det en viktig princip att hitta generella lösningar som alla använder sig av och inte skapa system som specifikt riktar sig mot en viss grupp – något han menar är det vanliga i Sverige.

—Fördelen med en generell lösning är att om maskinen exempelvis hackas kommer det att drabba alla och därmed märks problemen snabbare än om synskadade har någon form av speciallösning. Det vore också bättre för miljön att inte som idag ha en massa valsedlar som bara slängs. Den minskade kostnaden för valsedlar kanske till och med kan finansiera utvecklingen av det nya systemet.

Förslag om valhemlighet och e-röstning

I samband med valet 2014 motionerade bl a Birgitta Ohlsson (motion 2014/15:404) och Mathias Sundin m fl (motion 2015/16:2788) om att frågan om synskadades rätt att personrösta med bibehållen valhemlighet måste lösas till valet 2018. De påstod att: ”Alla medborgare i vårt land måste kunna personrösta utan att behöva be om hjälp för att kunna behålla den fullständiga valhemligheten”.

Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU14 om Vallagsfrågor föreslås ett tillkännagivande till regeringen med (delvis) bifall av motionerna. Utskottets skriver att ”den demokratiska resan mot full tillgänglighet för att rösta måste fortsätta”. Vidare skriver de: ”Självklart måste även synskadade i vårt land kunna personrösta med bibehållen och fullständig valhemlighet och således utan att behöva be om hjälp”. Men: ”Ambitionen bör vara att en fullgod lösning ska finnas på plats så snart som möjligt dock senast inför 2022 års allmänna val.”

Estland har varit ett föregångsland när det gäller elektroniska samhällstjänster och där har man kunnat rösta via internet sedan 2005. I Norge gjordes försök med e-röstning 2013. Finland har utrett frågan, men avstått av säkerhetsskäl. I utredningen E-röstning och andra valfrågor (SOU 2013:24) diskuteras röstning via internet även utanför vallokal och röstningslokal. Enligt utredningen skulle det ge väljare med funktionsnedsättningar möjlighet att delta i val på jämlika villkor. Motioner om elektroniskt röstningsförfarande har lämnats av Helén Pettersson och Björn Wiechel (S) (motion 2014/15:1189) och Margareta Cederfelt och Jan R Andersson (M) (motion 2014/15:1475), men avslagits med hänvisning till kraven på säkerhet. Kontrollrutinerna måste vara så pass höga att valens giltighet inte kan ifrågasättas.

Rätten till tillgänglig information

Flera funtkionshinderorganisationer skrev inför årets valrörelse om hur den kan bli mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Hörselskadades Riksförbund, HRF. kräver att valdebatterna sänds textade för att informationen ska vara tillgänglig för hörselskadade i realtid. Utan realtistextning har hörselskadade inte tillgång till informationen som andra.

En annan viktig fråga gäller begriplighet och tillgänglig information. 25 procent av Sveriges befolkning kan inte läsa en vanlig tidningsartikel och sedan berätta vad de läst. Det kan bero på utvecklingsstörning, ovana att läsa, dyslexi, afasi, demens, autism eller att man är ny i Sverige. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en grupp som i mycket lägre grad än andra deltar i allmänna val – enligt vissa studier bara 20 procent i gruppen. Det kan bero på att de inte förstår valbudskapen, blir dåligt bemötta i vallokalerna eller inte ens vet att de får rösta.

För att ta fram enkel och begriplig information om demokratin och valet startade Studieförbundet Vuxenskolan 2014 tillsammans med FUB och Klippan projektet Mitt Val. 2014 gick 250 personer en studiecirkel där man under 7 träffar pratade om demokratin och hur man kan påverka dem som bestämmer i samhället. Deltagarna fick träffa politiker och träna på att rösta i en provlokal. Av studiecirkeldeltagarna röstade sedan 80 procent.

—Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är som regel beroende av samhällets insatser och därför är deras åsikter viktiga i demokratin, säger Kjell Stjernholm, utvecklingsledare och samordnare på SV. Vi vill motverka det demokratiska underskott som bildas när personer från en viss samhällsgrupp inte får möjlighet att utnyttja sin rösträtt.

För att öka valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning måste valinformation presenteras på ett tydligt sätt. Då måste även politikerna utbildas. Genom utbildningen Bli en lättläst politiker får politiker träna på att tala klarare, mer förståeligt.

I kursen får deltagarna omformulera krångligheter till lättläst språk. Under politikerveckan i Almedalen frågade Rasmus Wallin från intresseorganisationen FUB justitieminister Morgan Johansson om han kunde förklara citatet  “Vi är i slutskedet av beredningen av utredningsdirektiven”. Morgan Johansson skrattade tills han insåg att citatet var hans eget och förklarar med orden: Snart har vi bestämt oss för vad utredningen ska göra.

– Kanske skulle valdeltagandet öka om fler förstod det politiska språket, säger journalisten och statsvetaren Ylva Bjelle som byggt kursen. Det är inte bara personer med intellektuell funktionsnedsättning som har glädje av ett enklare språk. Det finns många som kämpar med bokstäverna i Sverige, till exempel personer med utmattningssyndrom, dyslexi, afasi, koncentrationssvårigheter eller som är nya i landet.

Några tips från Ylva är att dela upp krångliga ord i flera kortare och använda aktiv form – alltså “pratade” istället för “det pratades om”. Men bara för att man förenklar ska inte sammanhanget försvinna och bilder och liknelser är bra att använda i det talade och skrivna språket.

Rösta – och dokumentera brister!

Lagen som verktyg uppmanar alla som har rätt att förtidsrösta eller rösta på valdagen på söndag. Bristande tillgänglighet ska inte omöjliggöra utnyttjandet av dessa rättigheter. Om det trots alla förebyggande insatser som gjort finns brister uppmanar vi till att dokumentera bristerna och påtala dem för myndigheterna. Anmälningar kan göras på anmalningstjansten.se – de går då till Diskrimineringsombudsmannen och publiceras på Anmälningstjänsten..

Trevlig valhelg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.