MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER: Europarådet granskar läget för personer med funktionsnedsättning i Sverige

När Nils Muiznieks besökte Sverige den 2 till 6 oktober 2017 var Independent Living Institute en av de organisationer han träffade. Förutom organisationer träffade han även representanter för regering och myndigheter. Under februari 2018 publicerades en rapport om hur Sverige lever upp till de åtaganden som följer av Europakonventionen. Fokus är på mänskliga rättigheter för invandrare, flyktingar och asylsökande, samt personer med funktionsnedsättning.I

rapporten konstateras att väntetiderna för asylsökande är alldeles för långa och att det är för många som går under jorden. Lagändringen från 2016 om begränsningar i rätten till familjeåterförening kritiseras. När det gäller funktionshinderspolitiken får Sverige beröm för teckenspråkets ställning som i det närmaste kan betraktas som ett erkänt minoritetsspråk och rätten att rösta i val för personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar.

Några av kommissionärens synpunkter

Diskrimineringsombudsmannen inte tillräckligt effektiv

Kommissionären är bekymrad över att Diskrimineringsombudsmannen förra året endast tog två av 681 anmälningar om diskriminering på grund av funktionsnedsättning till domstol. Han uttrycker oro över att myndigheten inte har möjlighet att göra gällande direkta brott mot internationella standarder som Europakonventionen och inte heller kan granska vissa offentliga myndigheter inom rättsväsendet. Just därför understryks vikten av att inrätta en nationell människorättsinstitution i enlighet med Parisprinciperna och artikel 33 i Funktionsrättskonventionen.

”Nedsatt arbetsförmåga” stigmatiserande begrepp

Sverige rekommenderas att fasa ut det stigmatiserande begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” och istället fokusera på den positiva förmågan att arbeta.

Ersätt förvaltarskap med personligt ombud

Artikel 12 i Funktionsrättskonventionen slår fast var och ens rätt till rättskapacitet, det vill säga rätten att få fatta beslut om sitt eget liv. Kommissionären konstaterar att det svenska systemet inte fullt ut garanterar beslutsfattande med stöd, eftersom regleringen om förvaltarskap innebär ett övertagande av en persons beslutsfattande. Det svenska systemet med personliga ombud har däremot goda resultat och borde fortsätta att utvecklas enligt kommissionären.

Personlig assistans får inte backas tillbaka

När det gäller självständighet hänvisar kommissionärer till artikel 19 i CRPD och artikel 15 i den reviderade europeiska sociala stadgan. Med uppgifter från Assistanskoll beskrivs indragningar och striktare lagtolkning när det gäller personlig assistans. Kommissionären är oroad över att tillämpningen av LSS och beviljandet av personlig assistans närmat sig en medicinsk bedömning istället för en social, och över att en snävare tolkning av begreppet “grundläggande behov” lett till fler avslag.

Han är också särskilt oroad över de rapporter om institutionernas återkomst som han fått i Sverige. Han uppmanar myndigheterna att noggrant övervaka tillgången till rättigheter, särskilt utbildning och sysselsättning när assistans dras in. Kommissionären understryker att argument om kostnadseffektivitet inte kan ha företräde framför rätten till självständigt liv om det inte rör sig om en finansiell eller ekonomisk kris.

Tvångsvård inom psykiatrin borde fasas ut

Kommissionären betonar att all vård ska ske med fritt och informerat samtycke, med undantag för livshotande nödsituationer där det inte finns någon motsättning kring samtycket. Han är oroad över att den psykiatriska tvångsvården årligen frihetsberövar och tvångsvårdar 12 000 personer. 1 600 personer vårdas därutöver inom rättsmedicinsk vård. Muiznieks uttrycker oro över förekomsten av tvångsvård inom psykiatrin och bristen på åtgärder för att säkerställa ett fritt och informerat samtycke inför psykiatriska behandlingar. Det saknas dessutom tillräckliga möjligheter att kunna överklaga beslut om tvångsvård.

Med hänsyn till artikel 14 i CRPD uppmanar kommissionären Sverige att reformera lagstiftningen om tvångsvård så att det inte sker till exempel indirekt diskriminering genom tillämpade kriterier som grundas på psykisk funktionsnedsättning. En lagreform bör involvera de organisationer som företräder människor med psykiska funktionsnedsättningar. Myndigheterna bör dessutom skicka signaler om att gradvis eliminera användningen av tvång i psykiatrin och säkerställa att tillräckliga skyddsåtgärder finns under tiden. Istället för tvångsvård bör systemet med personliga ombud fortsätta att utvecklas.

ECT-behandling ska kräva skriftligt medgivande

Särskilt bekymrad är kommissionären gällande elektrokonvulsiv terapi (ECT), vilket främst används vid depressioner som inte kan botas genom läkemedel. Sverige har för detta tidigare fått kritik av både Kommittén för Funktionsrättskonventionen och Europeiska kommittén för förebyggande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

ECT-behandling måste enligt Muiznieks föregås av patientens skriftliga informerade samtycke, vilket betyder att muntligt samtycke inte är giltigt. Registrering och rapportering av ECT-behandling är dessutom undermålig i Sverige. Kommissionären uppmanar särskilt myndigheterna att se till att patienternas skriftliga informerade samtycke alltid söks innan man tar till ECT och att behandlingarna registreras på ett adekvat sätt..

Patienträttigheterna säkerställs inte

Det finns i Sverige en Patientlag från 2015 med som medför skyldigheter för vårdgivare att lämna förståelig information om vården. Det finns även en rätt till en second opinion från en annan läkare, men den rättigheten säkerställs inte tillräckligt väl enligt kommissionären. Dessutom var kommissionären oroad över rapporter från Barnombudsmannen om hur metoder som bältning och isolering används vid psykiatrisk behandling av barn med funktionsnedsättning.

Inkorporering av Funktionsrättskonventionen

Kommissionären anser att en inkorporering av Funktionsrättskonventionen i nationell lagstiftning kan ha en positiv inverkan på skyddet för de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

Regeringens synpunkt

Den svenska regeringens synpunkter på rapporten från Nils Muiznieks fokuserar på att den nya antagna funktionshinderspolitiken ska grunda sig på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Här finns åtgärder inom sysselsättning, utbildning, tillgänglighet, icke-diskriminering och offentlig upphandling. LSS-reformen vill regeringen skydda men talar också om att säkra rättssäkerhet, likvärdighet och kvalitet genom att modernisera lagen. Den måste bli mer hållbar och effektiv för att uppfylla sitt syfte.

Kostnadsutvecklingen nämns som en utmaning, men också att regeringen inte fattat några beslut om ekonomiska nedskärningar. Bakgrunden till utvecklingen uppges vara ny rättspraxis som påverkat tillämpningen av lagen – och myndigheterna måste följa gällande rätt. Regeringen beslöt i november 2017 att utarbeta ett lagförslag för att mildra konsekvenserna av rättspraxis, vilket välkomnats av kommissionären. En utredning arbetar med ett långsiktigt reformförslag.

Lagen som verktygs kommentar

—Kommissionärens rapport innehåller tydliga rekommendationer till Sverige hur situationen rörande de mänskliga rättigheterna kan förbättras, säger Lagen som verktygs jurist Maria Chöler. Kommissionärens mandat innebär att rekommendationerna inte är bindande, men ger en auktoritativ indikation över situationen. Regeringen bör med största allvar ta till sig budskapen och utreda hur bristerna kan åtgärdas.

Om Europarådet

Europarådet arbetar sedan 1949 för att upprätthålla demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsidén. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter etablerades 1999 och är ett oberoende ämbete. I kommissionärens mandat ingår bland annat att identifiera brister i skyddet för de mänskliga rättigheterna och främja respekten för de mänskliga rättigheterna inom Europarådets medlemsländer. Nils Muiznieks innehar sedan 2012 ämbetet och efterträdde Thomas Hammarberg.

är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94