Nyheter

UPPFÖLJNING: Caroline anmälde diskriminering varje dag. Vad hände sen?

Under februari 2017 gjorde Caroline van Mourik en anmälan om bristande tillgänglighet varje dag. Artikeln på Lagen som verktyg fick stor spridning. Men vad har hänt med dessa ärenden sedan dess? Fortsätt läsa ”UPPFÖLJNING: Caroline anmälde diskriminering varje dag. Vad hände sen?”

VERKSAMHET 2018: Projekt, förening och internationellt arbete

Snabbguide till 2018 års publikationer

Svensk diskrimineringsrätt

Internationell rätt

Intervjuer och reportage

Översikter och granskningar

Seminarier och konferenser

VERKSAMHET 2018

Innehåll

Fortsätt läsa ”VERKSAMHET 2018: Projekt, förening och internationellt arbete”

REPORTAGE: Säkrare med ledarhund i USA och Kanada

Sara Shamloo är ordförande i Sveriges ledarhundsförare. På en studieresa till USA och Kanada dröjde det bara några dagar innan de i vsnliga fall så spända axlarna  slappnade av. I detta reportage berättar hon varför.

Sara Shamloo i USA med ledarhund
Sara Shamloo i USA Foto: Öyvind Vågen

Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Säkrare med ledarhund i USA och Kanada”

FÖRLIKNING: Bussbolag ber om ursäkt för uteblivna hållplatsutrop

Den 4 oktober 2018 stämde Sofia Thoresdotter med hjälp av föreningen Med lagen som verktyg Region Örebro län (den regionala kollektivtrafikmyndigheten) och Nobina Sverige AB (det upphandlade bussbolaget) för diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Hållplatsutropen på bussarna i Örebro fungerade ofta inte och chaufförerna var ovilliga att ropa ut hållplatserna. Nu har en förlikning ingåtts mellan Sofia och Nobina.

Fortsätt läsa ”FÖRLIKNING: Bussbolag ber om ursäkt för uteblivna hållplatsutrop”

NYHET: JO inleder tillsyn om långa handläggningstider för enkelt avhjälpta hinder

Kommunerna är ansvariga för att avlägsna enkelt avhjälpta hinder och utöva tillsyn över dessa. Det följer av plan- och bygglagen (PBL) sedan 2001. När Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva granskade kommunernas tillsyn över enkelt avhjälpta hinder fann hon flera fall av extremt långa handläggningstider. Nu har Justitieombudsmannen (JO) beslutat att inleda tillsyn över byggnadsnämndernas handläggning i fem kommuner.

Kommunerna är ansvariga för att avlägsna enkelt avhjälpta hinder och utöva tillsyn över dessa. Det följer av plan- och bygglagen (PBL) sedan 2001. När Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva granskade kommunernas tillsyn över enkelt avhjälpta hinder fann hon flera fall av extremt långa handläggningstider. Nu har Justitieombudsmannen (JO) beslutat att inleda tillsyn över byggnadsnämndernas handläggning i fem kommuner.

Den längsta handläggningstiden som Independent Living Institute känner till gällde en anmälan om bristande tillgänglighet vid Uppsala station. Anmälan gjordes 2005 och beslut fattades i november 2018, det vill säga tretton år senare. Då hade en helt ny tågstation tagits i bruk och eftersom den anmälda stationen nu hade annan verksamhet fann kommunen att de påtalade bristerna inte längre kvarstod. Att omständigheterna hinner ändras är ganska vanligt. Anmälningstjänsten har flera anmälningar om för höga postlådor, men när kommunerna väl beslutar i ärendet har dessa postlådor flyttats eller tagits bort.

Independent Living Institute lämnade hösten 2018 in anmälningar till riksdagens justitieombudsman (JO) angående åtta långa handläggningstider i vissa kommuners ärendehantering av anmälningar om enkelt avhjälpta hinder. JO:s uppgift är att granska hur domstolar och andra myndigheter följer lagar och andra författningar i sin verksamhet, alltså inte bara innehållet i myndigheternas beslut, utan hur de handlägger ärenden och utför sina uppgifter. JO har tidigare kritiserat byggnadsnämnder för deras bristande handläggning av tillsynsärenden (se t.ex. JO 2015/16 s. 570, dnr 6596-2013 och JO:s beslut den 2 mars 2017, dnr 3849-2016).

ILI fick beslut från JO Lars Lindström den 24 januari 2019. JO ser ingen anledning att vidta någon åtgärd eller göra något uttalande i ärendet i Uppsala som avslutades efter 13 års handläggningstid, och inte heller Örnsköldsvik.

Däremot kommer JO utöva tillsyn i fem av våra anmälningar. Det beslutades idag den första februari 2019. Ett av dessa gäller Sundbyberg. Fallet gäller en fastighetsägare som anmäldes i oktober 2009 till kommunens stadsbyggnads- och stadsmiljönämnd (ärende 736-745/2009). Nämnden kontaktade därefter direkt fastighetsägaren med krav att i november 2009 inkomma med svar på hur bristerna skulle hanteras. Fastighetsägaren svarade då att den skulle inventera bristerna och återkomma med lämpliga åtgärder och tidplan. Någon mer kommunikation mellan kommun och fastighetsägare har inte skett sedan 2009.

När Independent Living Institute frågade nämnden om detta svarade den att den inte planerar att handlägga ärendena eftersom det gått så många år sedan anmälningarna gjordes och att de inte har fått några ytterligare klagomål på dessa lokaler. Däremot ska kommunen enligt egen uppgift hantera nya anmälningar om enkelt avhjälpta hinder – om de får några.

—Sundbybergs kommuns byggnadsnämnd agerande visar på att de inte lever upp till vilka skyldigheter de har vid handläggning av tillsynsärenden, säger Anna Zotééva.

De andra kommunerna som tillsynen gäller är Gislaved, Simrishamn, Stockholms stad och Höganäs.

Lagens krav på hur ärenden ska handläggas

Enligt 11 kap. 5 § plan- och bygglagen, PBL, ska den aktuella kommunala byggnadsnämnden ta upp frågan om påföljd eller ingripande så snart det finns anledning att anta att det har skett en överträdelse av bestämmelserna om byggande i lagen, någon anslutande föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av PBL.

Varje ärende där någon enskild är part ska enligt 7 § förvaltningslagen, FL, handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. När ett ärende har inletts hos en myndighet är det myndighetens ansvar att driva fram ärendet till ett avgörande. När en begäran om ingripande kommer in till en byggnadsnämnd är denna alltså skyldig att så snabbt som möjligt ta ställning till om de omständigheter som kommit fram genom anmälan och eventuell utredning ska leda till någon åtgärd eller inte.

För att säkerställa att enskilda får ett beslut från myndigheter inom rimlig tid finns i den 2018 uppdaterade förvaltningslagen nya regler (12 §) om långsam handläggning. Om ett ärende som inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Då har myndigheten fyra veckor på sig att antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Denna begäran kan sedan överklagas till nästa instans.

Lagen utan effekt om den inte följs

Om medborgares anmälningar av enkelt avhjälpta hinder inte tas på större allvar av myndigheterna kan man fråga vilken prioritet tillgängligheten ges i samhället. Om kommunerna reagerar först 10 år efter att de faktiska omständigheterna ägde rum går det ofta inte att göra någon fullgod utredning. Utan en myndighetsutövning som inträffar i rätt tid kan enskilda inte få upprättelse enligt gällande lagar och regler. Syftet med reglerna att öka tillgängligheten uppnås inte och lagen får liten eller ingen effekt.

—Att inte handlägga tillsynsärenden om enkelt avhjälpta hinder och inte avsluta ärendena strider emot regleringen i både plan- och bygglagen och förvaltningslagen, säger Anna Zotééva.

Kommunerna ska ge sin inställning till anmälningarna hos JO senast den 3 april. Independent Living Institute fortsätter vara aktiva och bevaka ärendena.

Läs mer om enkelt avhjälpta hinder

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

INBJUDAN: Resultatmöte med filmpremiär den 20 februari 2019

Det treåriga arvsfondsprojektet Lagen som verktyg avslutas i februari 2019. Projektet har byggt upp en kunskapsbas om ett nytt tanke- och arbetssätt i Sverige. Genom att i högre utsträckning arbeta ”med lagen som verktyg” kan funktionshinderrörelsen bidra till att diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning minskar. Aspekter på detta ämne beskrivs i ca 200 inlägg och artiklar på den här hemsidan.

Vid sidan av projektet har föreningen Med lagen som verktyg konkret driver människors diskrimineringsfall till domstol eller förlikning. Föreningen fortsätter nu sitt arbete. Independent Living Institute fortsätter också det funktionsrättspolitiska arbetet, bland annat genom projekten Disabled Refugees Welcome och det nya projektet Artikel 19 som verktyg.

Alla intresserade är välkomna att ta del av – och inte minst diskutera – Lagen som verktygs resultat och det fortsatta förändringsarbetet den 20 februari kl 13-16 i Independent Living Institutes konferenslokal på Storforsplan 36:10tr i Farsta. Eftermiddagen bjuder på filmpremiär för projektets utbildningsfilmer om diskrimineringsrätten. Då får också det här inläggets bild sin förklaring. Drop in-lunch med försnack i samma lokal från 12.00. Anmälan till emil@lagensomverktyg.se senast 18 februari (med eventuella allergier och lunchpreferenser).

MLSV logo är en ideell förening som utreder och driver diskrimineringsfall Swish Stöd rättsprocesserna via swish 123 063 01 94

UPPSATS: Hur kan och bör en svensk MR-institution organiseras?

Sällan har ett uppsatsämne legat så rätt i tiden. I regeringsförklaringen från den 21 januari ingår att inrätta en svensk institution för mänskliga rättigheter. Anna Zotééva, som tidigare arbetat som jurist i projektet Lagen som verktyg, har skrivit sin examensuppsats i juridik vid Stockholms universitet på ämnet. Lagen som verktyg tycker att uppsatsen fördjupar diskussionen om behovet av, och potentialen i, en MR-institution i Sverige. Ett starkare institutionellt skydd behövs för mänskliga rättigheter i praktiken. Vi är mycket glada över Annas insatser och hennes välskrivna uppsats, som kommer vara till nytta i det fortsatta arbetet.

Fortsätt läsa ”UPPSATS: Hur kan och bör en svensk MR-institution organiseras?”

NYTT PROJEKT: Artikel 19 som verktyg

Arvsfonden har beviljat knappt 6,8 miljoner kr till stiftelsen Independent Living Institute för att i samarbete med Raoul Wallenberginstitutet genomföra det treåriga projektet Artikel 19 som verktyg. Independent Living Institute (ILI) verkar sedan 1993 för att människor med funktionsnedsättning ska vara självbestämmande och fullt delaktiga i samhället. Projektet Artikel 19 som verktyg syftar till att stärka genomförandet av funktionsrättskonventionens artikel 19 för att på så vis ökas människors självbestämmande, delaktighet och livskvalitet. Fortsätt läsa ”NYTT PROJEKT: Artikel 19 som verktyg”

NYHETSBREV: December 2018

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: December 2018”

KONFERENSRAPPORT: Funktionsrättskonventionen i domstolarna

25-26 oktober 2018 deltog Susanna Eriksson och Ola Linder från föreningen Med lagen som verktyg på en konferens vid Juridiska fakulteten på universitet i Maastricht, Nederländerna, om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen, CRPD)  i domstolarna– komparativ internationell rätt en väg framåt. Föreläsningarna och diskussionerna handlade både om det normativa innehållet i konventionen och en komparativ utblick över hur domstolarna i olika länder och olika regioner, som EU eller Europarådet, använder konventionen. Här är Ola Linders rapport.

Maastricht
Maastricht

Fortsätt läsa ”KONFERENSRAPPORT: Funktionsrättskonventionen i domstolarna”

GRANSKNING: Svag tillsyn motverkar inte diskriminering

Lagen som verktygs jurist Ola Linder begärde ut alla DO:s tillsynsärenden om “aktiva åtgärder” under perioden januari 2017 till februari 2018. Han fick 96 fall, varav 93 gällde aktiva åtgärder. I de flesta av dessa hade DO funnit brister och i några var det oklart om det fanns brister eller inte. DO har i ärendena inte angett några tidsfrister om när åtgärder skulle vara vidtagna eller gjort någon uppföljning för att se om bristerna åtgärdats.

Inget beslut var förenat med vite eller annat konkret åtgärdsföreläggande. I sin tillsyn tenderar DO istället att informera om lagen, men inte om sanktionerna i diskrimineringslagens kap 4. Varför avstår DO från att använda de maktmedel man har då man faktiskt konstaterat att brister inte åtgärdats?
—Det verkar som att DO förutsätter att verksamheterna frivilligt ska bättra sig och börja efterleva kraven, säger Ola Linder. Att avsluta fall när lagen uppenbarligen inte uppfylls kan väl inte vara rätt.

Dessutom fann han många rättsligt mycket intressanta fall som DO borde ha utrett vidare. Lagen som verktyg presenterade sin rapport för DO den 14 november och fortsätter här granskningen av DO som tillsynsmyndighet.

Fortsätt läsa ”GRANSKNING: Svag tillsyn motverkar inte diskriminering”

SEMINARIUM: Fackförbundens roll i kampen mot funktionsdiskriminering

Referat från Lagen som verktygs seminarium 22 november 2018 om fackets roll i antidiskrimineringsarbetet.

Fortsätt läsa ”SEMINARIUM: Fackförbundens roll i kampen mot funktionsdiskriminering”

REPORTAGE: Tre pågående diskrimineringsprocesser

Vad kan den som utsatts för diskriminering göra? Vilka olika handlingsmöjligheter finns och vad leder de till? Desideria Jungelin har intervjuat Sofia, Adolf och Maria som på olika sätt driver sina fall. Fallen har tidigare beskrivits på Lagen som verktyg, men här kommer senaste nytt i processerna. 

Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Tre pågående diskrimineringsprocesser”

ANALYS: För låga upphandlingskrav på tillgänglighet kan utgöra diskriminering

Lagen som verktyg stöter ofta på frågor om upphandling. När vår förening nyligen stämde Region Örebro för att en person med synnedsättning inte kan åka kollektivtrafik på lika villkor som andra framkom att IT-systemen införskaffats av nuvarande Region Örebro län genom en upphandling som innehöll krav på tillgänglighet. Ändå uppstod alltså hinder för personer med funktionsnedsättning. 

Den 10 januari kl 13-16 arrangerar Länsstyrelsen i Stockholm och Lagen som verktyg ett seminarium (i centrala Stockholm, plats meddelas på lagensomverktyg.se senare) om hur samhället kan bli mer tillgängligt och universellt utformat med hjälp av upphandling. Hur ska kraven enligt lagen ställas och följas upp för att produkter och tjänster ska utformas så att alla människor kan ta del av dem? Är upphandling ett effektivt sätt att förbättra tillgängligheten i samhället? 

Lagen som verktygs jurist Anna Zotééva undersöker i denna artikel hur upphandlingsreglerna förhåller sig till diskrimineringsrätten. Kan för lågt ställda krav på tillgänglighet vid upphandling utgöra diskriminering enligt svensk rätt? Vem är i så fall ansvarig – den som upphandlar eller utföraren? Kan undermåliga krav i offentlig upphandling bemötas rättsligt med hjälp av diskrimineringslagstiftningens bestämmelse om bristande tillgänglighet?

Fortsätt läsa ”ANALYS: För låga upphandlingskrav på tillgänglighet kan utgöra diskriminering”