Mona Nilsson, blind ledsagningsanvändare – ”Handläggaren sade att jag inte längre tillhörde LSS personkretsar”

LSS-ledsagarservicen togs bort efter 24 år. Därefter fick Mona Nilsson två timmar hemtjänst i veckan. Efter överklaganden har hon 20 timmar SoL-ledsagning i veckan, menen hon känner sig inte säker.
Det gäller att försöka leva i nuet och kraftsamla tills nästa utredning.

Mona Nilsson

Haft ledsagarservice sedan 1995

Mona Nilsson, 73 år, är blind sedan födseln och har arbetat som socionom. Hon bor i lägenhet i Partille kommun och är sedan 22 år ensamstående efter att hennes sambo avled. Hon beviljades ledsagarservice 1995 enligt LSS, Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade.
– Timmarna har varierat från 20 till 35 timmar/månad vilket jag hade de senaste sex åren fram till 2019.
Vad har du kunnat göra med hjälp av ledsagningen?
– Ledsagarservice enligt LSS betyder inte att man har ett lyxliv, men jag har kunnat ha en fungerande vardag som andra människor. Förutom ärenden, promenader, då och då en lunch eller fika, ett teaterbesök, en bioföreställning eller en konsert. Jag har också haft inskrivet i beslutet att kunna få viss syntolkning i vardagen, vilket innebär ledsagning under aktiviteter och hjälp om jag tex har fläckar på kläder eller behöver hjälp med att läsa ett papper jag inte kan läsa med mina hjälpmedel.

Utredningar vartannat år

Kommunen har hela tiden tidsbegränsat ledsagarservicen och gjort utredningar vartannat år berättar Mona Nilsson. Handläggaren som skulle ompröva 2019 hade utrett hennes rätt till ledsagarservice vid två tidigare tillfällen.
– Hon hade varje gång undrat om jag var nöjd med antalet timmar och inte ville ansöka om mer vilket jag inte ansåg mig vilja ha då. Jag var nöjd med mina 35 timmar/månad.

2019 – tillhörde inte längre LSS personkretsar

Handläggaren inledde samtalet vid utredningen i september 2019 med att säga att synskadade längre inte tillhörde personkrets tre enligt LSS. Mona Nilsson förstod vad det innebar.
– Tillhör man ingen personkrets kan man inte beviljas några LSS-insatser.

Stödde sig på domar

Handläggaren hänvisade dels till domen ”RÅ 1999 ref 54” där en 81–årig man inte anses ha rätt till ledsagarservice då han inte anses tillhöra personkrets 3 i LSS. Dels hänvisades det till HFD 2011 ref. 36 som säger att en funktionshindrad förälders behov av hjälp och tillsyn av barn kan inte beaktas när det ska bedömas om föräldern tillhör LSS personkretsar. Mona Nilsson berättar att hon trots detta gjorde en ansökan.
– Handläggaren förstod att jag ville ansöka och få ett beslut jag kunde överklaga.

Fick två timmar hemtjänst i veckan

Beslutet blev indragning av ledsagarservice enligt LSS från den 15 december 2019.
– Ledsagningen drogs in utan att kommunen tog reda på hur det skulle fungera för mig. Samtidigt fick jag göra ansökan om ledsagning enligt SOL, Socialtjänstlagen, säger Mona Nilsson.
Hur kommunicerades beslutet?
– Jag fick ett beslut på mail och med post. Jag yttrade mig, men det hjälpte inte.
Vad erbjöds du för alternativ?
– Fick bara reda på att jag under januari 2020 skulle kontaktas av hemtjänsten som skulle erbjuda mig två timmar till promenader i veckan. Timmarna fick inte användas till något annat än promenader. Alltså anser jag att jag blev straffad med ”Fotboja” i mitt eget hem och beviljad ”rastning” två timmar/vecka.

Överklagandet hittills resultatlöst

Mona Nilsson berättar att hon i sitt yrkesliv som socionom hjälpt många med överklaganden och annat, men när det gällde henne själv orkade hon inte.
– Som tur var fanns SRF med sitt juridiska stöd.
Hur har överklagandet gått?
– Det blev avslag i Förvaltningsrätten och Kammarrätten för LSS ledsagarservice. Ärendet är nu hos Högsta Förvaltningsdomstolen för prövningstillstånd.
Hur upplevde du att överklaga din borttagna ledsagarservice?
– Att inte bli tagen på allvar, alltid bli ifrågasatt och alltid utredas av samhället blir en stressituation som ingen handläggare eller beslutsfattare någonsin frågat om.

30 olika personer på 50 veckor

Mona Nilsson berättar att hennes ”rastning” av hemtjänstpersonal började i mars 2020. Insatsen var en gång/vecka.
– Under det år jag hade denna insats hade jag cirka 30 olika personer på 50 veckor, under coronatider kan tilläggas.
Hur handlade du och gjorde ärenden under den här tiden?
– Jag fick hjälp av släkt och vänner.

Förvaltningsrätten beviljade 20 timmar SoL-ledsagning

Kommunen beviljade Mona Nilsson två timmar ledsagning via SoL per vecka. Efter att ha överklagat beslutet beviljade Förvaltningsrätten 20 timmars ledsagning i månaden från mars 2021. Hon berättar att hemtjänsten inte längre kunde utföra uppdraget.
– Deras personal är ju schemalagd för korta insatser. Kommunen fann det lämpligt att återanställa en pensionerad ledsagare som jag haft tidigare, tills man hittade en permanent lösning. Sedan mars 2021 har varken ledsagaren eller jag fått någon uppföljande kontakt med kommunens tjänstemän.
Hur fungerar det med SoL-ledsagningen?
– Jag är ju inte helt utelämnad och det ger en viss trygghet. Min ledsagare är flexibel, hon har inga andra uppdrag, men hon är ju pensionär och har ett annat liv. Mina timmar använder jag till nödvändiga ärenden och promenader. Kultur, lunch och fika räcker tiden inte till för.

Brev om avgift för ledsagningen

I vardagen är skillnaden inte så stor om ledsagningen sker via LSS eller SoL säger Mona Nilsson men precis i dagarna damp det ner ett brev från kommunen.
– Jag fick igår en blankett att fylla i för en inkomstbaserad avgift för ledsagningen. När jag hade ledsagarservice enligt LSS var det ingen avgift.
Hur ser du på framtiden?
– Jag har min insats till 31 dec 2022 och är ständigt beredd på att något kan förändras. Det gäller att försöka leva i nuet och kraftsamla tills nästa utredning.

Inte samma service i färdtjänsten

Mona Nilsson har haft färdtjänst sedan 1967. Servicegraden, antal resor och synen på behovet har varierat. Hon beskriver servicen idag som bristfällig, förarna är stressade och ledsagare beviljas inte om man kan sitta i bilen själv och inte behöver hjälp under resan.
– Jag har vid flera tillfällen bett att få hjälp av förare fram till målet, tex en reception eller en lägenhetsdörr. Svaret är bestämt och går inte att rucka på, hjälp till ytterdörren får man bara om detta är bestämt vid beställningen annars blir man bara avsläppt. Min kommun erbjöd mig hjälp till tre platser som jag skulle meddela i förväg och som skulle skrivas in i mitt färdtjänsttillstånd. Detta var ju ingen lösning då platser man reser ofta till försöker man hitta en permanent lösning antingen att lära sig hitta eller bli mött av någon.

Annorlunda före färdtjänstlagen kom

Innan färdtjänstlagen kom 1998, ingick service med hjälp till och från destinationen, berättar Mona Nilsson. Det gick lätt att få rätt till ledsagare om man var blind eftersom man tog hänsyn till att man kunde behöva ledsagning vid ankomsten.
– Det var inte ständigt nya upphandlingar av taxibolag, samma utförare hade uppdraget under längre tid. Man satsade på kvalitet, det var inte den som lämnade det billigaste anbudet som fick uppdraget. Billigaste anbud innebär mer stress för förarna och osäkerhet för färdtjänstresenärerna. Tidigare utbildades förare i ”Handikappkunskap” insiktsutbildning och på många platser fick man inte utföra färdtjänst om man inte hade denna utbildning. I dag är det inte aktuellt. Vi fraktas som paket som hämtas och lämnas vid dörren.

”Blind” verkar inte ses som funktionsnedsättning

Mona Nilsson upplever att när det gäller färdtjänst, ledsagning och andra tjänster från kommunen, är kommunen övertygad om att funktionshindrade alltid gör samma sak, och reser till samma ställe, och alltid känner människor som hjälper till.
– Har känslan av att om kommunens tjänstemän fick bestämma så är att vara ”Blind” ingen funktionsnedsättning. Men när jag träffar ”Vanliga” människor på stan så säger dom ”Det är väl självklart att om man är blind så är man garanterad ledsagning”.

Strukits från välfärdskartan

Mona Nilsson undrar var kompetensen finns inom förvaltningar och domstolen.
– Kanske finns den men nu är det enbart ekonomin som styr och ett helhetstänkande när det gäller funktionshindrade har strukits från välfärdskartan, säger Mona Nilsson.

Mona Nilsson intervjuades av Kenneth Westberg 2022-01-13

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta:

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen och för att vi ska veta hur många besök webbplatsen får med hjälp av Google analytics. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng