RÄTTSNYHET: Kollektivtrafiken i Örebro stäms för diskriminering

I flera år klagade Sofia på att de automatiska hållplatsutropen på bussarna i Örebro inte fungerade. Till slut tröttnade hon på att inget hände och stämmer nu med stöd av föreningen Med lagen som verktyg den regionala kollektivtrafikmyndigheten och det upphandlade bussbolaget i Örebro tingsrätt. Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: Kollektivtrafiken i Örebro stäms för diskriminering”

RAPPORT: Strategisk processföring har kommit till Norden

Fortsätt läsa ”RAPPORT: Strategisk processföring har kommit till Norden”

DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida

Idag den 11 september kom dom  från Stockholms tingsrätt (T 16972-16) i målet mellan Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Försäkringskassan. Målet gäller fråga om bristande tillgänglighet i digital och analog ansökan av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning, samt diskriminerande bemötande. Fortsätt läsa ”DOM: Bristande tillgänglighet på Försäkringskassans hemsida”

VAL 2018: Delaktighet i det politiska livet – lika rätt för personer med funktionsnedsättning?

Frågan rörande rätten att rösta i allmänna val och utövande av politiska rättigheter gör sig särskilt påmind i dessa valtider. Lagen som verktyg har under projektets gång mött flera frågor om delaktighet för personer med funktionsnedsättning i demokratiska och politiska processer. Hur kommer det sig att rätten att rösta och delta i det politiska livet inte säkerställs fullt ut för alla människor? Vad kan göras för att snabba på utvecklingen i rätt riktning?

Rätten att rösta

I Sverige har alla medborgare som fyllt 18 år rätt att rösta i allmänna val, inklusive val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. Personer utan svenskt medborgarskap har under vissa förutsättningar rätt att rösta i kommun- och landstingsvalen, se mer information från Valmyndigheten.

Rätten att rösta är skyddad i internationell rätt som gäller i Sverige. Genom artikel 3 i första tilläggsprotokollet till den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är det fastställt att de fördragsbundna staterna ska anordna fria och hemliga val med skäliga mellanrum för att folket ska kunna ge uttryck åt sin mening beträffande sammansättningen av den lagstiftande församlingen. Denna rättighet får dock, under vissa omständigheter, inskränkas. I ett antal länder, däribland Danmark, har en sådan inskränkning gjorts. Detta har vi tidigare skrivit om: https://lagensomverktyg.se/2018/rostratt/

I svensk lagstiftning görs ingen åtskillnad mellan personer med funktionsnedsättning och andra gällande rätten att engagera sig i det politiska och offentliga livet. I  konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, funktionsrättskonventionen, artikel 29 står det att konventionsstaterna ska ”säkerställa att valprocedurer, anordningar, och material är ändamålsenliga, tillgängliga och lätta att förstå och att använda”. Alla människor ska kunna ta del av den information som krävs för att man skall kunna bilda sig en åsikt i valfrågan.

Den internationella rätten medför inte att alla har möjlighet att delta i valet på liknande villkor. I 2014 års rekommendationer från FN:s funktionsrättskommitté uttrycktes en oro över bristen på information om tillgänglighet och anpassning för personer med funktionsnedsättning under valrörelsen. Kommittén pekade också på det låga antalet personer med funktionsnedsättning som kandiderar till eller innehar offentliga ämbeten och rekommenderade att de som väljs får nödvändigt stöd, såsom  personlig assistans. Vidare efterlystes valinformation i tillgängliga format och fullt tillgängliga valkampanjer med stöd vid vallokalerna.

Tillgängligheten vid valen i Sverige

Enligt SCB är valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning lägst för personer med nedsatt rörelseförmåga, oro och ångest eller synnedsättning. Exempelvis röstade bara 64 procent av personerna med svårt nedsatt rörelseförmåga i riksdagsvalet 2014, jämfört med 85,8% för hela befolkningen.

Myndigheten för delaktighet har i en enkät fått resultatet att var tredje väljare med funktionsnedsättning upplever brister i tillgängligheten i samband med valet. 2014 granskade myndigheten tillgängligheten i vallokalerna och kom fram till att merparten av val- och röstningslokalerna hade brister. Det handlade om dåligt placerade valsedlar, otillräckligt utrymme bakom röstningsskärmarna och svårlästa skyltar och skärmar.

I samband med årets val har MFD gjort ytterligare granskningar för att följa upp och se om något förbättrats. Stickprov av tillgängligheten har gjorts i 180 röstnings- och vallokaler i 25 kommuner, vilka ofta är offentliga lokaler, såsom bibliotek, kommunhus och kulturhus.

En av de som genomfört MFD:s inventering är Monica af Klimteberg. Hon har lång erfarenhet från plan- och byggområdet, bland annat som samhällsvägledare i Västra Götaland. I egenskap av medlem i branschorganisationen Svensk Tillgänglighet, som organiserar tillgänglighetskonsulter, tackade hon ja till att inventera vallokaler utifrån MFD:s checklista för tillgängliga vallokaler. En bra vallokal ska ha nära till parkering, möjlighet till av- och påstigning, hiss eller ramp om det finns trappor, låga trösklar, dörröppnare, större toalett (RWC) samt bra ljud- och ljusmiljö, säger Monica.

Under granskningen har Monica bland annat upptäckt bristande skyltning och valbås som är för trånga för de som använder rullstol. Vissa brister i tillgänglighet, exempelvis de trånga valbåsen, har kunnat åtgärdas direkt på plats.

Monica berättar att alla röstmottagare hon mött varit tacksamma och positiva till inventeringen. De vill gärna få mer information kring tillgänglighet och försöker göra sitt bästa för att lokalerna ska bli så bra som möjligt.

– Bristerna beror på okunskap och bristande kompetens, säger Monica. Vi måste bli bättre på att vara tydliga med vad vi menar med tillgänglighet och vad det innebär för olika människor och deras funktionsnedsättning. Bra tillgänglighet i fysiska miljöer och tillgänglig information är bra för alla, men nödvändigt för en del. Om man utestänger någon så har vi snart urholkat vår demokrati, avslutar hon.

Valhemlighet för synskadade

Frågan om valhemlighet har främst drivits av personer med synnedsättning, eftersom det är omöjligt att rösta utan assistans. Valförrättarna är visserligen skyldiga att hjälpa till, men därmed röjs alltså valhemligheten.

I år finns valsedlar från de nio största partierna för riksdagsvalet (riksdagspartierna och Feministiskt Initiativ) i punktskrift eller stor text. Ett problem är hur dessa ska komma till rätt personer. Synskadades riksförbund (SRF) har själva förmedlat sådana valsedlar till de medlemmar som är upptecknade som punktskriftsläsare. SRF har dock förespråkat att Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) skulle ha denna uppgift.

MTM har i år skickat ut information till de användare som är registrerade som punktskriftsanvändare om att man kan beställa Valmyndighetens valsedlar i punktskrift från Valupplysningen (telefonnummer 020-825 825). Henrik Götesson på SRF berättar att Valupplysningen trots det inte alltid varit särskilt tillmötesgående.

Valsedlarna i punktskrift kommer i redan igenklistrade kuvert. Röstningen går sedan till så att valsedeln tas ut ur det punktskriftsmärkta kuvertet i valbåset och läggs i ett vanligt valkuvert.

Även om det finns tekniska lösningar för att välja parti återstår problemet med att personrösta (genom att kryssa för en person) med bibehållen valhemlighet. Synskadades Riksförbund kräver sedan kongressen 2017 genom ett uttalande att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder så att synskadade väljare kan utöva sina medborgerliga rättigheter och rösta i personval utan att röja valhemligheten. SRF uppvaktade Justitiedepartementet i samband med detta med ett förslag där valsedeln skannas med mobilen och ett system med en mall och en stämpel som sätter ett kryss. SRF har uppgifter om att en ny vallagsutredning är på gång och att systemet med valsedlar och valhemligheten vid personval för gravt synskadade skulle ingå där.

Linus Forsberg är ordförande för Unga med synnedsättning och har under valrörelsen besökt många valstugor utan att hitta något material i punktskrift eller storstil. Han tycker även att det är allvarligt att problemet med valhemlighet inte har lösts.

—Jag känner stor frustration och besvikelse på samhället, skriver han i ett Facebookinlägg. Att vi inte kan rösta hemligt och även kryssa en person är ovärdigt demokratin i Sverige 2018. När ska demokratifesten inkludera väljare med synnedsättning?

Han känner själv personer som inte vill röja valhemligheten och därför avstår från att rösta. Det kan vara en protesthandling eller för att de inte har någon som de litar på som kan följa med och hjälpa till.

I likhet med en motion från Rickard Nordin (C) (motion 2015/16:919) förespråkar Linus ett system med utskrivbara valsedlar i vallokalerna. Den röstberättigade skriver ut sin valsedel med hjälp av en skrivare i valbåset och lägger den sedan i kuvertet.

—Om man på själva datorn kan välja stor text eller talsyntes (med hörlurar) skulle denna modell fungera även för personer med synnedsättning, menar Linus.

För Linus är det en viktig princip att hitta generella lösningar som alla använder sig av och inte skapa system som specifikt riktar sig mot en viss grupp – något han menar är det vanliga i Sverige.

—Fördelen med en generell lösning är att om maskinen exempelvis hackas kommer det att drabba alla och därmed märks problemen snabbare än om synskadade har någon form av speciallösning. Det vore också bättre för miljön att inte som idag ha en massa valsedlar som bara slängs. Den minskade kostnaden för valsedlar kanske till och med kan finansiera utvecklingen av det nya systemet.

Förslag om valhemlighet och e-röstning

I samband med valet 2014 motionerade bl a Birgitta Ohlsson (motion 2014/15:404) och Mathias Sundin m fl (motion 2015/16:2788) om att frågan om synskadades rätt att personrösta med bibehållen valhemlighet måste lösas till valet 2018. De påstod att: ”Alla medborgare i vårt land måste kunna personrösta utan att behöva be om hjälp för att kunna behålla den fullständiga valhemligheten”.

Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU14 om Vallagsfrågor föreslås ett tillkännagivande till regeringen med (delvis) bifall av motionerna. Utskottets skriver att ”den demokratiska resan mot full tillgänglighet för att rösta måste fortsätta”. Vidare skriver de: ”Självklart måste även synskadade i vårt land kunna personrösta med bibehållen och fullständig valhemlighet och således utan att behöva be om hjälp”. Men: ”Ambitionen bör vara att en fullgod lösning ska finnas på plats så snart som möjligt dock senast inför 2022 års allmänna val.”

Estland har varit ett föregångsland när det gäller elektroniska samhällstjänster och där har man kunnat rösta via internet sedan 2005. I Norge gjordes försök med e-röstning 2013. Finland har utrett frågan, men avstått av säkerhetsskäl. I utredningen E-röstning och andra valfrågor (SOU 2013:24) diskuteras röstning via internet även utanför vallokal och röstningslokal. Enligt utredningen skulle det ge väljare med funktionsnedsättningar möjlighet att delta i val på jämlika villkor. Motioner om elektroniskt röstningsförfarande har lämnats av Helén Pettersson och Björn Wiechel (S) (motion 2014/15:1189) och Margareta Cederfelt och Jan R Andersson (M) (motion 2014/15:1475), men avslagits med hänvisning till kraven på säkerhet. Kontrollrutinerna måste vara så pass höga att valens giltighet inte kan ifrågasättas.

Rätten till tillgänglig information

Flera funtkionshinderorganisationer skrev inför årets valrörelse om hur den kan bli mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Hörselskadades Riksförbund, HRF. kräver att valdebatterna sänds textade för att informationen ska vara tillgänglig för hörselskadade i realtid. Utan realtistextning har hörselskadade inte tillgång till informationen som andra.

En annan viktig fråga gäller begriplighet och tillgänglig information. 25 procent av Sveriges befolkning kan inte läsa en vanlig tidningsartikel och sedan berätta vad de läst. Det kan bero på utvecklingsstörning, ovana att läsa, dyslexi, afasi, demens, autism eller att man är ny i Sverige. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en grupp som i mycket lägre grad än andra deltar i allmänna val – enligt vissa studier bara 20 procent i gruppen. Det kan bero på att de inte förstår valbudskapen, blir dåligt bemötta i vallokalerna eller inte ens vet att de får rösta.

För att ta fram enkel och begriplig information om demokratin och valet startade Studieförbundet Vuxenskolan 2014 tillsammans med FUB och Klippan projektet Mitt Val. 2014 gick 250 personer en studiecirkel där man under 7 träffar pratade om demokratin och hur man kan påverka dem som bestämmer i samhället. Deltagarna fick träffa politiker och träna på att rösta i en provlokal. Av studiecirkeldeltagarna röstade sedan 80 procent.

—Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är som regel beroende av samhällets insatser och därför är deras åsikter viktiga i demokratin, säger Kjell Stjernholm, utvecklingsledare och samordnare på SV. Vi vill motverka det demokratiska underskott som bildas när personer från en viss samhällsgrupp inte får möjlighet att utnyttja sin rösträtt.

För att öka valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning måste valinformation presenteras på ett tydligt sätt. Då måste även politikerna utbildas. Genom utbildningen Bli en lättläst politiker får politiker träna på att tala klarare, mer förståeligt.

I kursen får deltagarna omformulera krångligheter till lättläst språk. Under politikerveckan i Almedalen frågade Rasmus Wallin från intresseorganisationen FUB justitieminister Morgan Johansson om han kunde förklara citatet  “Vi är i slutskedet av beredningen av utredningsdirektiven”. Morgan Johansson skrattade tills han insåg att citatet var hans eget och förklarar med orden: Snart har vi bestämt oss för vad utredningen ska göra.

– Kanske skulle valdeltagandet öka om fler förstod det politiska språket, säger journalisten och statsvetaren Ylva Bjelle som byggt kursen. Det är inte bara personer med intellektuell funktionsnedsättning som har glädje av ett enklare språk. Det finns många som kämpar med bokstäverna i Sverige, till exempel personer med utmattningssyndrom, dyslexi, afasi, koncentrationssvårigheter eller som är nya i landet.

Några tips från Ylva är att dela upp krångliga ord i flera kortare och använda aktiv form – alltså “pratade” istället för “det pratades om”. Men bara för att man förenklar ska inte sammanhanget försvinna och bilder och liknelser är bra att använda i det talade och skrivna språket.

Rösta – och dokumentera brister!

Lagen som verktyg uppmanar alla som har rätt att förtidsrösta eller rösta på valdagen på söndag. Bristande tillgänglighet ska inte omöjliggöra utnyttjandet av dessa rättigheter. Om det trots alla förebyggande insatser som gjort finns brister uppmanar vi till att dokumentera bristerna och påtala dem för myndigheterna. Anmälningar kan göras på anmalningstjansten.se – de går då till Diskrimineringsombudsmannen och publiceras på Anmälningstjänsten..

Trevlig valhelg!

SEMINARIER: 3/9 om stöd i skolan – 19/9 om webbtillgänglighet

Är bristande stöd i skolan diskriminering?

Seminarium i Farsta 3 september

Elever med funktionsnedsättning trivs och presterar sämre i skolan än andra. Lagen som verktyg får ofta frågor om detta. DO mottar många anmälningar om bristande stöd. Vilket stöd har elever med funktionsnedsättning rätt till? Vart kan man vända sig när skolan inte uppfyller sina förpliktelser? Kan diskrimineringslagen vara till någon hjälp?

Medverkande:

  • Maria Chöler, jurist Lagen som verktyg
  • Agneta Söder, ombudsman skolfrågor Autism- och Aspergerförbundet
  • Noor Mousawi, jurist Utbildningsförvaltningen Stockholms stad
  • Sofie Lindholm, jurist Skolinspektionen
  • Julia DeMarinis Giddings, processförare Diskrimineringsombudsmannen.

Tid: 3 september klockan 12.00–15.00

Plats: Storforsplan 36:10tr, Farsta (Stockholm)

Lättlunch: ca 12.30

Anmälan: maria@independentliving.org senast 30 augusti. Meddela ev allergi!

Uppdaterad information: Lagen som verktygs kalendarium

Vems ansvar är webbtillgängligheten?

Frukostseminarium och fördjupning i Stockholm City 19 september

EU:s webbtillgänglighetsdirektiv ska vara svensk lag senast 23 september. Vad måste IT-avdelningen göra? Hur fungerar samarbetet mellan jurister och IT-specialister? Projektet Lagen som verktyg och företaget Begripsam har undersökt hur kommunerna arbetar för att förbättra tillgängligheten på nätet. Resultatet presenteras vid ett frukostseminarium och i ett fördjupande seminarium.

Medverkande:

  • Maria Chöler, Lagen som verktyg
  • Stefan Johansson, Begripsam AB
  • Mia Ahlgren, Funktionsrätt Sverige
  • Ilias Bennani, Arbetsförmedlingen

Frukostseminarium kl 09.00-10.00

Här presenteras webbtillgänglighetsdirektivets krav ur ett juridiskt perspektiv och resultatet från enkätundersökningen presenteras.

Fördjupat seminarium kl 10.15-12.00

Utförlig presentation av undersökningen och fördjupad diskussion kring direktivets krav på webbtillgänglighet.

Tid: 19 september kl 9-12

Plats: Begripsams lokaler på H2, Health hub, Hälsingegatan 45, Stockholm.

Frukost: Från ca 8.30

Anmälan: maria@independentliving.org senast den 12 september (till ett eller båda seminarierna – begränsat antal platser på det fördjupande seminariet). Meddela ev allergi!

Uppdaterad information: Lagen som verktygs kalendarium

SPEECH: Using the Law as a Tool for Social Change

At Independent Living Institute´s international conference on May 30 professor Gerard Quinn – professor  of Law, Leeds University (UK), former founding director of the Centre for Disability Law & Policy, National University of Ireland (Galway) and currently Wallenberg Chair, Wallenberg Institute & Faculty of Law, University of Lund – held this speech on the rule of strategic litigation in democratic societies.
Gerard Quinn
Gerard Quinn

Fortsätt läsa ”SPEECH: Using the Law as a Tool for Social Change”

HISTORIA: 1 maj 2018 – ett steg i kampen för ett universellt utformat samhälle

Idag den 1 maj 2018 träder en principiellt viktig lagändring för att stärka delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättning i kraft. Diskrimineringslagens (2008:567) undantag för företag med färre än tio arbetstagare tas bort när det gäller bristande tillgänglighet som diskriminering. Det innebär att även mindre arbetsgivare – företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare och som i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten – omfattas av lagen. Fortsätt läsa ”HISTORIA: 1 maj 2018 – ett steg i kampen för ett universellt utformat samhälle”

SEMINARIUM: Anti-diskriminering är centralt för de mänskliga rättigheterna

Kris Gledhill

Som ett led i sitt arbete med ökad internationalisering bjöd Juridicum vid Stockholms universitet in professor Kris Gledhill från AUT Law School, Auckland, New Zeeland att tala vid ett seminarium den 5 februari (2018). Fortsätt läsa ”SEMINARIUM: Anti-diskriminering är centralt för de mänskliga rättigheterna”

FORSKNING: Fördragskonform tolkning i svensk rättstillämpning

Uppsala
Uppsala

Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet har till regeringen lämnat rapporten Principen om fördragskonform tolkning i förhållande till Sveriges konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter.

Uppdraget beslutades i juni 2017 och var att kartlägga domstolarnas och myndigheternas tillämpning av principen om fördragskonform tolkning i förhållande till Sveriges konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter. Utredningen har genomförts av professor Jane Reichel, universitetslektor Patrik Bremdal och universitetslektor Maria Grahn Farley. Fortsätt läsa ”FORSKNING: Fördragskonform tolkning i svensk rättstillämpning”

ÖVERSIKT: Vad innebär lagens nya krav på aktiva åtgärder?

person på sittboll framför snygga kontrastmarkeringar
På arbetsplatsen kan aktiva åtgärder vara markeringar och ergonomiska möbler

Sedan den 1 januari 2017 ska arbetsgivare och utbildningsanordnare enligt diskrimineringslagens tredje kapitel arbeta med aktiva åtgärder utifrån samtliga diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Fortsätt läsa ”ÖVERSIKT: Vad innebär lagens nya krav på aktiva åtgärder?”

NYHETSBREV: April 2017

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: April 2017”

Sammandrag av vad Lagen som verktyg gjorde under 2016

I årsberättelsen för Independent Living Institute för 2016 finns följande sammanfattning av projektet Lagen som verktygs verksamhet under året som gick:

Utdrag ur Independent Living Institutes årsberättelse för 2016:

”Projektet Lagen som verktyg påbörjade under 2016 sin verksamhet enligt projektbeskrivningen. Medsökande organisationer är Handikappförbunden, Apply Human Rights, DHR, STIL, och Personskadeförbundet RTP. Möte med medsökande hölls 21 september.

Projektet har även en referensgrupp bestående av representanter från Myndigheten för delaktighet, Handikappförbunden samt människorättsorganisationer och juridiska experter på funktionshinderdiskrimineringsområdet.

I mars (2016) anställdes Paul Lappalainen som projektledare och i maj Emil Erdtman som kommunikatör. Caroline van Mourik började i juli som informatör/rådgivare och juristen Ola Linder i oktober.

Projektet ska öka funktionshinderrörelsens tillgång till juridisk expertis när det gäller utbildning, försvar och vidareutveckling av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Syftet är att bidra till att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses bättre genom att med lagen och rättspraxis som verktyg verka mot negativ särbehandling och strukturell diskriminering.

Nära samarbete skedde under året med den ideella föreningen Med lagen som verktyg som tar emot rättsärenden och med hjälp av Rättsnätverket driver dem till domstol om det behövs.

Under året slogs föreningens hemsida samman med projektets och heter lagensomverktyg.se. Här påbörjades uppbyggandet av en kunskapsbas med intervjuer, domar, stöd till dem som vill anmäla diskriminering osv. 15 artiklar – några med längre fördjupningar – publicerades.

Nyhetsbrevet Lagen som verktyg startades och utkom under hösten en gång i månaden – med 115 prenumeranter vid årets slut.

Innehållsmässigt arbetade projektet med bristande tillgänglighet som diskriminering och civilsamhällets roll i processföringsarbetet. Ola Linder skrev en gedigen rättsutredning och ett dokument om strategisk processföring färdigställdes.

Föreningens rättsfall – som det om Kungliga slottet – och andra fall – som DHR:s – rapporterades noggrant. Stor uppmärksamhet fick Paul Lappalainen och Ola Linders debattartikel i Dagen juridik, den 21 november.

Konferenser som projektet medverkat i under året var 19 maj Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg tillsammans med Handikappförbunden. Paul Lappalainen medverkade i panelsamtal i Almedalen och på Fundamental Rights Forum. Emil Erdtman och Caroline van Mourik deltog i Handikappförbundens konferens Funktionshinderrörelsen mobiliserar sig den 18 oktober samt i kursen Med Lagen som verktyg i Borlänge 21-22 oktober.

Projektets alla medarbetare medverkade i ett seminarium på MR-dagarna i Malmö. Ett större arrangemang var en internationell konferens den 24 november (med 41 deltagare) och två seminarier (med sammanlagt 51 deltagare) den 25 november. Detta dokumenterades med textade filmer.

Från USA kom Sid Wolinsky och Pat Kirkpatrick som talare. Gerard Quinn deltog via video och bland annat professor Lars Trägårdh medverkade. Samarbete skedde här med KFO och Ersta Sköndal högskola.

Ett bra grund lades inför projektets fortsatta arbete fram till 2019.”

Intervju med Paul Lappalainen i Kick 4/2016

Med tillstånd publiceras här Peter Anderson-Popes intervju med Paul Lappalainen från tidningen Kick, nr 4 2016. Paul har slutat inom projektet, men arbetet bygger vidare på hans tankar och kloka råd.

Med lagen i egna händer

Paul Lappalainen framför bokhylla
Paul Lappalainen

—Nu har vi rätt men vi måste också se till att få rätt, säger Paul Lappalainen som arbetar på Independent Living Institute med projektet Med lagen som verktyg. Fortsätt läsa ”Intervju med Paul Lappalainen i Kick 4/2016”

Video and other documentation of the conference and seminars 24-25 November 2016 on strategic litigation, disability discrimination law and human rights enforcement

On 24 and 25 November 2016, the Law as a Tool for Social Change project arranged a conference and two seminars on how civil society, through strategic litigation, can counteract discrimination against people with disabilities and contribute to case law and the changing of legal norms.

Paul Lappalainen framför bokhylla
Paul Lappalainen

Paul Lappalainen was the moderator for the conference and seminars. (He was also the project manager at the time). ”There is a myth in Sweden that laws on their own change social norms.” he said. ”Laws are important, but only a first step. The second step, implementation of the law, particularly in terms of case law, is necessary for real changes in norms.”

Paul Lappalainen emphasized the need for civil society to become more effective concerning the writing of new laws as well as the need to play an active role in the enforcement process.

Below there is a selection of videos from the two days. The videos are in English. Subtitles are available in both English and Swedish by clicking on the subtitle symbol.

Adolf Ratzka introduces the Law as a Tool Project Sid Wolinsky, Adolf Ratzka and Pat Kirkpatrick

Sid Wolinsky, Adolf Ratzka och Pat Kirkpatrick
Sid Wolinsky, Adolf Ratzka och Pat Kirkpatrick

The initiator of the Law as a Tool project, Adolf Ratzka, who is also the president of the non-profit association with the same name, began with the words: ”Sweden is a welfare state, but we are still second-class citizens. There is discrimination. That is what we want to change.”

Video with Adolf Ratzka’s introduction to the ideas behind the Law as a Tool project.

Adolf Ratzka  interviews Sid Wolinsky from the Disability Rights Advocates (DRA)

Prior to the conference, Adolf Ratzka interviewed Sid Wolinsky, one of the United States’ leading lawyers focused on the rights of people with disabilities. Since the 1970s he has contributed to the development of the rights of persons with disabilities, primarily through the use of class actions and other high impact strategic litigation.

Wolinsky is a founder of Disability Rights Advocates (DRA) in Berkeley, California as well as other public interest law firms, including one in Hungary. He is currently a supervising attorney at Disability Rights Advocates, and continues to be a part of the movement towards greater protection against discrimination related to disability in the United States.

In the interview, Wolinsky talks about how Disability Rights Advocates functions and, for example, the cooperation with pro bono lawyers from private law firms. Wolinsky emphasizes that rights of people with disabilities are an issue of civil rights. He also pointed out that positive results in disability cases also leads to changes that benefit persons without disabilities.

Film with Adolf Ratzka’s interview with Sid Wolinsky.

Realizing the promise of CRPD and disability discrimination law: strategic litigation and human rights enforcement (Conference 24 November 2016)

Sid Wolinsky on social change through the use of litigation

Sid Wolinsky
Sid Wolinsky

Sid Wolinsky As a keynote speaker, Sid Wolinsky emphasizes the importance of finding cases that can give a major impact on the lives of persons with disabilities as well as the importance of having courage in bringing those cases. Courage is important in that there is often little case law and you are challenging strong established interests. He points out that in the United States this is one reason why you cannot rely solely on government anti-discrimination authorities for enforcement.

Film in which Sid Wolinsky explains how Disability Rights Advocates works strategically for social change through litigation.

Pat Kirkpatrick on fundraising for nonprofit organizations

Bild på Pat Kirkpatrick
Pat Kirkpatrick talar om fundraising inom ideella organisationer

Pat Kirkpatrick was the second main speaker. She was also a founder of Disability Rights Advocates. For 30 years she has been engaged in fundraising within nonprofit organizations.

Kirkpatrick is today a Fundraising Consultant at Disability Rights Advocates and also has responsibility for volunteer recruitment. The agency started basically from zero in terms of resources, but after many years, it has become stronger and independent through strategic and innovative work with fundraising. Fundraising is an area in which Swedish organizations seem to have a lot to learn.

Film där Pat Kirkpatrick berättar om sitt arbete med fundraising för Disability Rights Advocates:

Susanne Berg, Annika Jyrwall Åkerberg and Andrea Bondesson about what we can learn in Sweden

Susanne Berg, Annika Jyrwall Åkerberg och Andrea Bondesson
Susanne Berg, Annika Jyrwall Åkerberg och Andrea Bondesson

The following panel, Annika Jyrwall Åkerberg, lawyer at Civil Rights Defenders, Susanne Berg, director of politics and methodology at STIL (Founders of Independent Living in Sweden) and Andrea Bondesson, lawyer in the Swedish Disability Federation’s Project From Talk to Action, brought up their perspectives. Among other comments, Susanne Berg emphasized that Swedish law in practice pushes the parties towards conciliation, leading to an insufficient development of case law. ”Now is the time make sure that the cases get to court,” she said.

Film in which the panel comments on Sid Wolinsky’s and Pat Kirkpatrick’s presentations.

Enforcing disability law: The role of lawyers and lawyering (Seminar 1, 25 November 2016)

Mai Greitz och Sid Wolinsky
M.G. och Sid Wolinsky

The first seminar on 25 November 2016 examined the role of lawyers and lawyering in the enforcement of discrimination law concerning persons with disabilities.

 

Gerard Quinn on e.g. how law clinics and summer schools can contribute to the development of lawyers in this field

Gerard Quinn participated in the seminars through a pre-recorded video. He is a professor of law and director of the Center for International Disability Law and Policy at National University in Galway, Ireland. They have masters and doctoral Courses as well as a summer school focusing on disability and equality as human rights issues.

Quinn is seen as one of the ”architects” behind the Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD). He is also on the scientific committee of and the EU’s Fundamental Rights Agency (FRA, Vienna). Gerard Quinn talks about how EU law and CRPD can be used at the national level. Legal cases and political processes are as important as the rights themselves. The process of change makes them real and tangible to the public.

Quinn points out that European lawyers are getting better at using arguments based on international human rights law, but there is room for improvement. Establishing law clinics that engage law students in bringing cases to court is one way to push the legal processes forward which in turn can lead to increased knowledge and interest among lawyers and the rest of the legal community. Setting up summer schools based on a cooperation between law schools and law societies (bar associations) is another way of contributing to increased awareness and implementation.

Gerard Quinn’s video created for the conference and seminars.

Stellan Gärde and others discuss developing a more proactive role for lawyers

M.G., Chair of the Swedish Section of the International Commission of Jurists (ICJ-Sweden), and Stellan Gärde, Chair of Applied Human Rights, reflected on the role of lawyers in implementing the protection against discrimination.

”The legal tradition in Sweden is not to go to court, not to litigate, but to investigate,” according to M.G. They discussed the need for a greater and more creative role for lawyers, touching on topics ranging from pro bono work, to improved training regarding human rights, to the need to focus on discrimination law/equality as a key human right and constitutional issue in the cases that are taken to court.

Film in which Stellan Gärde and others reflect on the jurors’ role in implementing the anti-discrimination.

Enforcing disability law: The role of civil society (Seminar 2, 25 November 2016)

Pat Kirkpatrick, Sid Wolinsky, Lars Trägårdh och Adolf Ratzka
Pat Kirkpatrick, Sid Wolinsky, Lars Trägårdh och Adolf Ratzka

Pat Kirkpatrick, Sid Wolinsky, Lars Trägårdh and Adolf Ratzka

The second seminar was held at Ersta Sköndal University College and focused on the role of civil society in the enforcemnt of equality law in regard to disability and the strengthening of human rights. Lars Trädgårdh, Professor of History and Civil Society Studies at Ersta Sköndal, has a particular focus on the power or lack of power in civil society.

Gerard Quinn’s video emphasised the importance of civil society engagement in the development of anti-discrimination law as well as the enforcement of those laws. It is the active civil society involvement which will lead to laws and public policies that actually have a greater impact on behalf of persons with disabilities.

Quinn describes how civil society involvement contributed to the Convention on the Rights of Persons with Disabilities. He points out that the Convention would not have come about without the engagement of civil society organizations around the world.

Among other things he said that the involvement of civil society upholds the visibility of the issues and the need for change. Sid Wolinsky emphasized the support by and engagement of the disability movement is in general a key component in the litigation of high impact cases. He works closely with US disability organizations. Without support in the disability movement, there is a risk that good cases will not reach their potential impact.

Lars Trägårdh
Lars Trägårdh

Lars Trägårdh and Adolf Ratzka, wrapping up the seminar, discussed civil society engagement and its potential with Pat Kirkpatrick and Sid Wolinsky, as well as the audience. Among other things, Lars Trägårdh pointed out that we are not very comfortable with the ”return of charity” in Sweden, but that the structural shift taking place means greater opportunities for civil society to assert itself.

Video in which Lars Trägårdh and Adolf Ratzka talk with Pat Kirkpatrick and Sid Wolinsky as well as the audience about civil society and the law.

Please send us your comments on the videos!

RÄTTSNYHET: DHR:s diskrimineringsprocess kan nå Högsta domstolen

Lars-Göran Wadén kunde inte komma ombord på bussen. DHR driver nu hans sak som ett diskrimineringsmål i domstol som vi tidigare skrivit omI målet DHR mot Region Gävleborg hölls huvudförhandling i Gävle tingsrätt den 8 december. Nästa steg i processen kan bli föremål för Högsta domstolen (HD). Fortsätt läsa ”RÄTTSNYHET: DHR:s diskrimineringsprocess kan nå Högsta domstolen”