ÖVERSIKT: Vad innebär lagens nya krav på aktiva åtgärder?

person på sittboll framför snygga kontrastmarkeringar
På arbetsplatsen kan aktiva åtgärder vara markeringar och ergonomiska möbler

Sedan den 1 januari 2017 ska arbetsgivare och utbildningsanordnare enligt diskrimineringslagens tredje kapitel arbeta med aktiva åtgärder utifrån samtliga diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Fortsätt läsa ”ÖVERSIKT: Vad innebär lagens nya krav på aktiva åtgärder?”

NYHETSBREV: April 2017

Det strategiska arbetet

Föreningen Med lagen som verktyg har haft årsmöte med val av ny styrelse. Den 14 mars hölls ett medlemsmöte med en intressant modell för hur diskrimineringsfall kan diskuteras och tas vidare rättsligt.

Grunden för att hitta fall att driva är att det görs många anmälningar till Anmälningstjänsten. Hjälp oss därför att sprida vår annons om Anmälningstjänsten! Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: April 2017”

Sammandrag av vad Lagen som verktyg gjorde under 2016

I årsberättelsen för Independent Living Institute för 2016 finns följande sammanfattning av projektet Lagen som verktygs verksamhet under året som gick:

Utdrag ur Independent Living Institutes årsberättelse för 2016:

”Projektet Lagen som verktyg påbörjade under 2016 sin verksamhet enligt projektbeskrivningen. Medsökande organisationer är Handikappförbunden, Apply Human Rights, DHR, STIL, och Personskadeförbundet RTP. Möte med medsökande hölls 21 september.

Projektet har även en referensgrupp bestående av representanter från Myndigheten för delaktighet, Handikappförbunden samt människorättsorganisationer och juridiska experter på funktionshinderdiskrimineringsområdet.

I mars (2016) anställdes Paul Lappalainen som projektledare och i maj Emil Erdtman som kommunikatör. Caroline van Mourik började i juli som informatör/rådgivare och juristen Ola Linder i oktober.

Projektet ska öka funktionshinderrörelsens tillgång till juridisk expertis när det gäller utbildning, försvar och vidareutveckling av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Syftet är att bidra till att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses bättre genom att med lagen och rättspraxis som verktyg verka mot negativ särbehandling och strukturell diskriminering.

Nära samarbete skedde under året med den ideella föreningen Med lagen som verktyg som tar emot rättsärenden och med hjälp av Rättsnätverket driver dem till domstol om det behövs.

Under året slogs föreningens hemsida samman med projektets och heter lagensomverktyg.se. Här påbörjades uppbyggandet av en kunskapsbas med intervjuer, domar, stöd till dem som vill anmäla diskriminering osv. 15 artiklar – några med längre fördjupningar – publicerades.

Nyhetsbrevet Lagen som verktyg startades och utkom under hösten en gång i månaden – med 115 prenumeranter vid årets slut.

Innehållsmässigt arbetade projektet med bristande tillgänglighet som diskriminering och civilsamhällets roll i processföringsarbetet. Ola Linder skrev en gedigen rättsutredning och ett dokument om strategisk processföring färdigställdes.

Föreningens rättsfall – som det om Kungliga slottet – och andra fall – som DHR:s – rapporterades noggrant. Stor uppmärksamhet fick Paul Lappalainen och Ola Linders debattartikel i Dagen juridik, den 21 november.

Konferenser som projektet medverkat i under året var 19 maj Funktionshinderkonventionen och juridik som verktyg tillsammans med Handikappförbunden. Paul Lappalainen medverkade i panelsamtal i Almedalen och på Fundamental Rights Forum. Emil Erdtman och Caroline van Mourik deltog i Handikappförbundens konferens Funktionshinderrörelsen mobiliserar sig den 18 oktober samt i kursen Med Lagen som verktyg i Borlänge 21-22 oktober.

Projektets alla medarbetare medverkade i ett seminarium på MR-dagarna i Malmö. Ett större arrangemang var en internationell konferens den 24 november (med 41 deltagare) och två seminarier (med sammanlagt 51 deltagare) den 25 november. Detta dokumenterades med textade filmer.

Från USA kom Sid Wolinsky och Pat Kirkpatrick som talare. Gerard Quinn deltog via video och bland annat professor Lars Trägårdh medverkade. Samarbete skedde här med KFO och Ersta Sköndal högskola.

Ett bra grund lades inför projektets fortsatta arbete fram till 2019.”

Intervju med Paul Lappalainen i Kick 4/2016

Med tillstånd publiceras här Peter Anderson-Popes intervju med Paul Lappalainen från tidningen Kick, nr 4 2016. Paul har slutat inom projektet, men arbetet bygger vidare på hans tankar och kloka råd.

Med lagen i egna händer

Paul Lappalainen framför bokhylla
Paul Lappalainen

—Nu har vi rätt men vi måste också se till att få rätt, säger Paul Lappalainen som arbetar på Independent Living Institute med projektet Med lagen som verktyg. Fortsätt läsa ”Intervju med Paul Lappalainen i Kick 4/2016”

RÄTTSNYHET: DHR:s diskrimineringsprocess kan nå Högsta domstolen

Lars-Göran Wadén kunde inte komma ombord på bussen. DHR driver nu hans sak som ett diskrimineringsmål i domstol som vi tidigare skrivit omI målet DHR mot Region Gävleborg hölls huvudförhandling i Gävle tingsrätt den 8 december. Nästa steg i processen kan bli föremål för Högsta domstolen (HD).

Den 1 januari 2015 trädde ändringen i diskrimineringslagen ikraft som innebär att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. När lagändringen bara var en dag gammal kunde Lars-Göran Wadén inte komma ombord på bussen på grund av att en ramp inte kunde användas. Han anmälde sitt fall till Diskrimineringsombudsmannen som valde att inte gå vidare med hans fall i domstol. DHR valde däremot att driva hans fall i domstol efter noggrant övervägande av riskerna. Huvudförhandling ägde rum 8 december 2016 i Gävle tingsrätt, målnummer T 240-16, enhet 1.

Tingsrätten fann tidigt under huvudförhandlingen att frågan om vem som bär ansvaret för bristande tillgänglighet i Lars-Görans fall är viktig att reda ut. Antingen är det den upphandlande myndigheten Region Gävleborg eller upphandlad tjänsteleverantör Klövsjö Rätan Trafik AB, som i sin tur har avtalat med underentreprenören VS Perssons bussar AB om genomförandet av kollektrafikverkssamheten, som är ansvarig för den bristande tillgängligheten i Lars-Görans fall.

Högsta domstolen kan komma att pröva ansvarsfrågan

Enligt rättegångsbalkens 56 kapitel 13 § kan en tingsrätt hänskjuta en  fråga i målet till prövning av HD med parternas samtycke. Om HD tar upp frågan får tingsrätten och parterna vägledning i en rättsfråga som annars inte besvarats av högsta instans. Det är på ett sätt principiellt bra för parterna oavsett utgång, eftersom rättsfrågan klargörs och de därefter kan agera.

Ett förslag till skrivelse till HD diskuterades mellan parterna efter huvudförhandlingen. I aktbilagor 42-44 finns tingsrättens förslag till skrivelse och yttranden från parterna om förslaget. Parterna har förelagts att yttra sig en gång till senast den 13 januari. Enligt handlingarna föreslås två frågor skickas till HD, 1) om Region Gävleborg är ansvarig enligt diskrimineringslagen för den bristande tillgängligheten i fallet och, i så fall, 2) om regionen är skyldig att betala diskrimineringsersättning till Lars-Göran Wadén om omständigheterna utgjorde diskriminering. DHR har yrkat att regionen ska förpliktas att betala diskrimineringsersättning om 100,000 kr. till Lars-Göran, varav 80,000 kr. avser preventionspåslag.

Om en slutlig skrivelse skickas till HD och HD väljer att besvara frågorna kommer frågan om vem som ansvarar för bristande tillgänglighet att tydliggöras i ett mycket välkommet första prejudikat på området. Fallet belyser en ofta förekommande problematik om vem som bär ansvar för diskriminering när flera juridiska personer är del av en verksamhet.

Paneldiskussion med Lars Trägårdh, Sid Wolinsky, Pat Kirkpatrick och Adolf Ratzka – ledd av Paul Lappalainen

Seminarium på Ersta Sköndals högskola den 25 november 20116 om det civila samhällets roll i tillämpningen av lagar om funktionsnedsättning och stärkandet av de mänskliga rättigheterna.

Professor Lars Trägårdh och Adolf Ratzka samtalade avslutningsvis med Pat Kirkpatrick och Sid Wolinsky. Lars Trägårdh medger att vi inte är så bekväma med ”välgörenhetens återkomst” i Sverige, men att den strukturförskjutning som nu sker innebär stärkta möjligheter för det civila samhället.