Independent Living – för ett liv med självbestämmande

Vad är Independent Living (IL) och vad står det för?
I den här essän berättar  Jamie Bolling, Independent Living Institutes verksamhetsledare och Artikel 19 som verktygs projektledare, historien bakom IL-rörelsen, förklarar begreppen och reder ut vad Independent Living innebär. 

Närbild på Jamie i röd stor scfarf.
Jamie Bolling, verksamhetsledare på Independent Living Institute och projektledare för Artikel 19 som verktyg. Författare till essän En inblick i Independent Living, dess rörelse och Independent Living Institute i Sverige.

I skriften Friheten att bestämma med vem, var och hur en vill bo – Avinstitutionalisering (DI) i Sverige, berättar Jamie Bolling och Riitta Leena Karlsson om ”sorgliga delar av Sveriges historia då personer med funktionsnedsättning levde i stora institutioner, gömda och glömda utanför familjer och samhället.”, som det står i inledningen.  Skriften skildrar tillkomsten av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och tar upp IL-rörelsens arbete,  utvecklingen av  den personliga assistansen och andra insatsser som ledde till att flera personer med funktionsnedsättning kunde bo kvar i sina hem eller flytta från institutioner till eget hem.

DI-skriften, som finansieras av Bidragsstiftelsen, kommer inom kort och essän nedan är en bilaga till den.

En inblick i Independent Living, dess rörelse och Independent Living Institute i Sverige

Jamie Bolling
Socialantropolog och verksamhetsledare för Independent Living Institute
januari 2022

Independent Living (IL) kom till i USA på 60-talet och spred sig till Europa. Idag är det en global rörelse. IL är viktigt för oss med funktionsnedsättning. Vi ägnar våra liv åt att främja rättigheter, medan många andra inte riktigt vet vad vi pratar om. Med det här korta dokumentet vill vi ge en glimt  av vad som definierar och profilerar Independent Living –  att vi vill leva som vanliga människor och i likhet med andra ha tillgång till våra rättigheter.

Independent Living

Independent Living är en rörelse av personer med funktionsnedsättning som startade i USA på 1960-talet.[1] Det är en filosofi med grundprinciper om självbestämmande, lika möjligheter, självrespekt, fullt deltagande och egenmakt.[2] Dessa principer styr rörelsens arbete över hela världen och för IL-organisationer i Sverige. Independent Living kommer från den amerikanska medborgarrättsrörelsen där ledarna såg att behov hos personer med funktionsnedsättning borde betraktas som rättigheter och att var och ens behov är unikt. Independent Living är baserat på cross disability, dvs att rörelsen är till för alla med funktionsnedsättning oavsett vilken funktionsnedsättning det är. Att se funktionshinderfrågor utifrån ett socialt perspektiv och som rättigheter, till skillnad från ett medicinskt perspektiv där personer med funktionsnedsättning kategoriseras enligt diagnos, blev ett viktigt paradigmskifte.

Självrepresentation är grundläggande för Independent Living. Trötta på att vara representerade av politiker och människor som samlar in pengar till välgörenhetsorganisationer ställde IL-rörelsen krav på att deras egna röster skulle höras och att de skulle representeras av ledare som själva levde med funktionsnedsättning. De förespråkade rätten att leva ett liv enligt IL-rörelsens principer, det vill säga ett liv med självbestämmande, delaktighet och rätten till sociala insatser baserat på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) och dess artikel 19.[3] IL-rörelsen arbetade för dessa rättigheter redan långt innan CRPD kom in i bilden och vi pekar gärna på att CRPD speglar IL-rörelsens arbete, både i sak och i text.

”Independent Living betyder inte att personer med funktionsnedsättning vill göra allt själva och det betyder inte att de inte behöver någon som stödjer dem i deras vardag eller att de vill leva i isolering.” Detta är ett citat från Adolf Ratzka som är en av de européer som förde konceptet Independent Living från USA till Europa och gjorde rörelsen bredare.[4] Adolf flyttade till Sverige i slutet av 1970-talet och började propagera för personlig assistans. En polioinfektion från tonåren gav Adolf en förlamning som påverkar hela kroppen och som bland annat gör honom beroende av respirator, vilket innebär att han är beroende av personlig assistans de flesta av dygnets timmar. Adolf fortsätter sin definition med att säga att Independent Living innebär att personer med funktionsnedsättning kräver samma valmöjligheter och kontroll som sina bröder och systrar, grannar och vänner har i sin vardag, alltså sådant som personer utan funktionsnedsättning tar för givet. Adolf poängterar att personer med funktionsnedsättning vill växa upp i familjer, gå i sin kvartersskola, använda samma buss som sina grannar och ha en anställning i linje med sina intressen och sin förvärvade utbildning. Människor med funktionsnedsättning vill, som de flesta andra, bilda familj men kan behöva sociala insatser för att utföra vissa praktiska göromål.

Independent Living-filosofin anser att de funktionshindrade själva är de bästa experterna på sina liv och sina egna behov. De behöver själva få utrymme att visa de lösningar de vill ha och som är nödvändiga för att leva sina liv i full delaktighet. De ska ha kontroll över sina liv, ges möjlighet att utöva sitt självbestämmande och, som alla andra i samhället, tänka och tala för sig själva.

För personer med intellektuell funktionsnedsättning, som kanske inte kan tala för sig själva, förespråkar IL-rörelsen en insats med beslutsstöd. Detta till skillnad mot att andra, en god man, förvaltare, föräldrar eller personal, fattar besluten åt personen ifråga. Stödet ska vara utformat så att personen får stöd med att söka och processa information för att med hjälp av beslutstödet kunna fatta egna beslut.

Kamratrådgivning (peer counseling), eller kamratstöd (peer support), är viktiga verktyg som används inom rörelsen för att stärka varandra. Genom att stödja varandra får de som deltar i kamratstödsgrupper ökat självförtroende och lär sig om sociala förväntningar och strategier för att navigera i samhället. Det underlättar också det eftersträvade resultatet av att vara självorganiserad och få egen makt att förespråka politiska förändringar som leder till rättsligt skydd av mänskliga och medborgerliga rättigheter.[5] Erfarenhetsutbytet mellan människor som tillsammans delar erfarenheten av funktionsnedsättning bidrar dessutom till känslan av social anknytning.

Adolf avslutar sin definition med: ”Vi är i grunden vanliga människor som delar samma behov av att känna sig inkluderade, erkända och älskade. Så länge vi betraktar våra funktionsnedsättningar som tragedier kommer folk att tycka synd om oss. Så länge vi skäms för vilka vi är, kommer våra liv att betraktas som värdelösa. Så länge vi förblir tysta kommer vi att bli tillsagda av andra vad vi ska göra.”

Principerna för Independent Living antogs den 3 september 1990 vid ett europeiskt möte för European Network on Independent Living (ENIL) som hölls i Holland.[6] Independent Living-rörelsen var representerad i utformningen av FNs Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) och lyckades påverka dokumentet som kan ses i artikel 19 i konventionen och den allmänna kommentaren nummer 5.

Ett liv med självbestämmande

Här nedan är en beskrivning av Independent Living utifrån den allmänna kommentaren nummer 5 till artikel 19 i CRPD:

Ett liv med självbestämmande innebär att personer med funktionsnedsättning ges alla nödvändiga medel för att kunna utöva valfrihet och att ha kontroll över sina liv. Detta för att ha möjlighet att fatta alla små och stora beslut som rör deras eget liv. Personlig autonomi och självbestämmande är grundläggande för ett självständigt liv. Det omfattar tillträde och tillgång till transport, information, kommunikation och personlig assistans, bostad, dagliga rutiner, vanor, anständiga anställningsvillkor, personliga relationer, kläder, mat, hygien, hälso- och sjukvård, religiösa aktiviteter, kulturaktiviteter samt sexuella och reproduktiva rättigheter. Dessa aktiviteter är kopplade till utvecklingen av en persons identitet och personlighet: var vi bor och med vem, vad vi äter, om vi vill ta sovmorgon eller gå till sängs sent på natten, vara inomhus eller utomhus, ha duk och ljus på bordet, ha sällskapsdjur eller lyssna på musik. Det är sådana handlingar och beslut som gör oss till dem vi är. Ett självständigt liv är en oumbärlig del av individens autonomi och frihet, och innebär inte nödvändigtvis att man bor ensam. Det bör inte heller uteslutande tolkas som förmågan att utföra dagliga aktiviteter på egen hand. I stället bör det betraktas som friheten att välja och själv ha kontroll, i linje med respekten för den inneboende värdighet och personliga autonomi som står inskriven i artikel 3 a i konventionen. Oberoende som en form av personlig autonomi innebär att personen med funktionsnedsättning inte berövas möjligheten att välja och ha kontroll över sin personliga livsstil och sina dagliga aktiviteter.[7]

Independent Living-terminologin höll på att “kidnappas” och användas med en helt annan innebörd än den Independent Living-filosofin står för. Olika aktörer på EU-nivå och även de olika nationella kunde till exempel prata om personlig assistans för de som bodde på institutioner. Därmed fann ENIL 2012 att det var nödvändigt att definiera de viktiga begreppen inklusive Independent Living, personlig assistans, avinstitutionalisering och samhällsbaserade tjänster.[8] Definitionen som ges för Independent Living är:

”Independent living är den dagliga demonstrationen av människorättsbaserade lagar och policyer. Ett självständigt liv är möjligt genom kombinationen av olika miljö- och individuella faktorer som gör att funktionshindrade personer kan ha kontroll över sina egna liv. Detta inkluderar möjligheten att göra verkliga val och ta beslut om var man ska bo, med vem man ska bo och hur man ska leva. Tjänsterna måste vara tillgängliga för alla och tillhandahållas baserat på lika möjligheter, fritt och informerat samtycke och ge funktionshindrade flexibilitet i sina dagliga liv. Självständigt boende kräver att den byggda miljön, färdmedel och information är tillgängliga, att det finns tillgång till tekniska hjälpmedel, tillgång till personlig assistans och/eller samhällsbaserade tjänster. Det är nödvändigt att påpeka att ett självständigt boende är till för alla, , oavsett kön, ålder, funktionalitet och nivån på deras stödbehov”.

Viktiga IL-begrepp 

Nedan finns några begrepp av betydelse för Independent Living-ideologin. Dessa beskriver hur personer i rörelsen ser på sig själva och sin rörelse samt hur man kräver respekt och rättigheter.[9]

Antidiskriminering:

Rörelsen arbetar mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning och för mer personlig och politisk makt. Människor med funktionsnedsättning som grupp missgynnas och det gäller alla samhällsområden: utbildning, arbete, inkomst, bostad, transporter, i familjelivet och i samhällets sociala, politiska och ekonomiska liv. Ju mer hjälp från andra som behövs, desto större risk för paternalism, överskydd och den diskrimineringen människor utsätts för. Ett av IL:s mål är att ha lagstiftning och juridiskt arbete på plats i alla länder som gör det olagligt att diskriminera någon på grund av funktionsnedsättning.

Avmedikalisering:

En av anledningarna till att personer med funktionsnedsättning diskrimineras är att de avviker från vad människor tycker är ”normalt”. Samhället tenderar att stämpla människor som är annorlunda som ”sjuka”. Sjuka människor förväntas inte arbeta, är befriade från livets normala skyldigheter och marginaliseras. Så länge de till exempel anses vara sjuka av allmänheten, kommer det att finnas liten förståelse för varför de skulle vilja bo i vanliga bostäder och inte på institutioner. Ett av IL-målen är att för samhällen och för personer med funktionsnedsättning själva att tydliggöra skillnaden mellan att vara sjuka och att vara friska normala medborgare med funktionsnedsättning som har samma rätt till ett gott liv som alla andra.

Avinstitutionalisering:

Independent Living ser institutionalisering i ett betydligt bredare perspektiv än att vissa personer i samhället får leva sina liv i en byggnad särskilt avsedd för dem. Independent Living handlar om att alla människor, oavsett funktionalitet, ska vara inkluderade i samhället. Det gör att vi generellt är emot särlösningar av olika slag: särskilda förskolor, specialskolor, särskilda verkstäder, särskilda boendearrangemang och särskilda färdmedel. Ett av målen för IL-rörelsen är att stänga särskilda, avhumaniserande apartheidlösningar och möjliggöra för allas delaktighet i det vanliga samhället. Motsatsen till avinstitutionalisering är ”återinstitutionalisering” som är en återgång till institutionsliknande former av stöd och service. Universell utformning är därför ett viktigt begrepp, det vill säga en strävan efter att bygga och utveckla varor och tjänster som alla kan använda, oavsett funktionalitet. Detta innebär dock inte att vi är emot nödvändiga särlösningar fram till dess att samhället har utvecklats och nått fram till det målet.

Avprofessionalisering:

Personer med funktionsnedsättning ses ofta som sjuka människor som behöver ”botas” eller åtminstone ”rehabiliteras”. Många tror att det finns ett särskilt behov av öm och kärleksfull vård som utförs av människor i vita rockar. Ju mer omfattande funktionsnedsättning desto sjukare är någon i omgivningens ögon och desto mer yrkesutbildning förutsätts behövas. På så sätt har samhället överlåtit kontrollen över funktionshindrade människors liv till professionella. Många tror att en läkare eller socialarbetare är bäst kvalificerad att fatta beslut om funktionshindrade människors liv. Ju mer kraft som ges till personen i den vita rocken, desto mindre tror personer med funktionsnedsättning på sin egen styrka och desto större risk för bristande tillgång till rättigheter, i synnerhet rätten till självbestämmande.

Självrepresentation:

Personer med funktionsnedsättning är själva de bästa experterna på behov, preferenser och ambitioner för att prata om hur de ska leva sina liv och vad som behövs från samhället för att kunna fullgöra sina skyldigheter som familjemedlemmar och medborgare. De utan funktionsnedsättning kan dock vara allierade i kampen för lika rättigheter. Ingenting om oss utan oss!

Independent Living-rörelsen

I det politiska klimatet i USA under 60- och 70-talen, färgat av att etniska minoriteter krävde lika rättigheter, började personer med funktionsnedsättning organisera sig. Bland ledarna för dessa initiativ i ett antal amerikanska städer fick Ed Roberts i Berkeley och Judith Heumann i New York nationell och internationell framträdande plats. Både Ed och Judith är starka människor som på grund av funktionsnedsättning, i Judiths fall från att hon var litet barn och Ed från tonåren, upplevde segregation, förtryck och utanförskap. Båda bekämpade diskrimineringen[10] och fick sällskap av andra funktionshindrade, i Europa och andra delar av världen, som  arbetade för samma sak.[11] De ville förändra världen så att barn och vuxna med funktionsnedsättning inte skulle behöva möta samma hinder som de själva hade ställts inför, mot utanförskapet och att slippa bo på institution eller hindras att gå i skolan. De kämpade mot samhällets och transportsystemens otillgänglighet och mot den medicinska modellen – att betraktas som sjuka när de inte var det – och hur det blockerade möjligheterna att, som i Judiths fall, bli lärare på grund av sin funktionsnedsättning. De krävde tillgång till sociala insatser utifrån sina behov.[12] Independent Living arbetar mot fördomar, diskriminering och förtryck och arbetar för mänskliga rättigheter, delaktighet, politisk och personlig makt där den medicinska diagnosen inte är viktig utan fokus ligger på tillgång till rättigheter utifrån var och ens behov. Som nämnts tidigare är Adolf Ratzka en av de personer som varit viktiga för spridningen av Independent Living i Europa. Adolf fick stöd av den tyska regeringen för att finansiera assistansen under sin tid på universitetet i USA. Där fann han det där befriande att efter 5 år på institution gå från ett liv som ”patient”, där allt i hans dagliga liv hade bestämts av sjukhuspersonalen (t.o.m. om när han skulle gå på toaletten) till att leva med personlig assistans och därmed självbestämmande. 1973 kom Adolf till Sverige för att göra sin forskning på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. I Sverige fick Adolf, när pengarna för hans forskning var slut, stöd av hemtjänsten men detta till priset av att återigen förlora självbestämmandet.[13]

STIL bildades

Adolf började förespråka personlig assistans efter att ha upplevt den frihet och det stöd en sådan tjänst ger. Han mobiliserade en grupp personer med funktionsnedsättning som var brukare av hemtjänst och/eller bodde i ordnat boende. Han skrev artiklar om de utländska modellerna för tjänster och introducerade begreppet personlig assistans. Han föreslog att tjänsten skulle vara ett ansvar på statlig nivå och betalas direkt till assistansanvändaren. Gruppen organiserade sig i föreningen Stockholmskooperativet för Independent Living (STIL)[14] som startade 1984. STIL förhandlade fram pilotprojektet, STILs modell, med Stockholms stad för att driva personlig assistans. Assistansanvändarna i projektet skulle rekrytera, utbilda, förhandla om lön, besluta om assistenternas schema och avskeda assistenter vid behov. Projektet visade sig vara framgångsrikt och ledde till att personlig assistans ingick i Handikappreformen – LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.[15] Denna lagstiftning med personlig assistans som en medborgerlig rättighet för vissa personer med funktionsnedsättning – den första i sitt slag – trädde i kraft i januari 1994.

CIL – IL-organisationer runt om i världen

Centers for Independent Living (CIL) etablerades och var viktiga för att främja självbestämmande och stängning av institutioner samt drift och kontroll av tjänster som leds av funktionshindrade själva.[16] CIL etablerades först i USA[17] och senare i europeiska länder och runt om i världen.[18] Nationell politik skulle utvecklas med inflytande från Independent Living-rörelsen, såsom LSS gjorts i Sverige. Man arbetade mot medikalisering och mot att betrakta funktionshindrade som sjuka i stället för vanliga människor som framhålls i CRPD.[19] Den sociala modellen för funktionshinder[20] skulle främjas.

ENIL – det europeiska paraplyet

Adolf Ratzka var tillsammans med vänner från Independent Living-rörelsen med att organisera en konferens om personlig assistans i Strasbourg 1989. Vid denna tidpunkt var personlig assistans föga känt. IL-rörelsen ville utrusta människor med kunskap för att hjälpa till att sprida konceptet och Independent Living-ideologin. Lothar Sandfort, rullstolsanvändare och talesperson för Miljöpartiet i det tyska parlamentet kunde mobilisera de europeiska gröna partierna för att finansiera konferensen. Närvarande var 72 personer med funktionsnedsättning från mer än 20 länder.[21] Vid detta möte beslutades att starta European Network on Independent Living (ENIL)[22] för vilket Adolf Ratzka skulle vara den första ordföranden. Sedan dess har ENIL vuxit och har nu medlemmar i över 40 länder inom EU och Europarådet. ENIL arbetar genom projektfinansiering för att främja Independent Living i Europa och runt om i världen. Personlig assistans, avinstitutionalisering, rörelsefrihet, samhällsbaserade tjänster är alla frågor som främjas genom rörelsen Independent Living. Flyktingar och migranter med funktionsnedsättning är nya aktuella frågor som har väckt intresse och medfört aktiviteter som utförs av flera av CIL:erna i rörelsen. År 1998 erkände Time Magazine Adolfs arbete och kallade honom en europeisk visionär.[23] De beskrev hur han kom från en sjukhustillvaro där han blivit behandlad som en grönsak direkt till flower power-aktivismens i Kalifornien och vidare till Sverige.

Independent Living Institute (ILI)

Independent Living Institute (ILI)[24] grundades av Adolf Ratzka och Rolf Bergfors 1993, när kooperativet STIL som tillhandahåller personlig assistans fungerade väl. Tanken var att kunna driva andra projekt för att främja Independent Living och rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige och i andra länder. ILI är en stiftelse och har sedan starten drivit en stor mängd projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning. Centralt i samtliga projekt är tillgång till rättigheter och särskilt rätten till självbestämmande och delaktighet i samhället. Här är några av dessa:

Assistanskoll[25] är det projekt som fått mest genomslag. Det startades som ett Allmänna Arvsfonden-projekt (2007-2010) men har sedan dess utvecklats vidare och drivs numera nästan helt på annonsintäkter. Assistanskoll är en hemsida med möjligheter att jämföra olika assistansbolag, en stor faktabas och en nättidning med allt som rör personlig assistans. Hemsidan besöks av hundra tusentals personer varje år och nyhetsbrevet har i skrivande stund 4 600 prenumeranter.

Med Lagen som Verktyg[26] verkade för ökad tillgång till rättigheter för personer med funktionsnedsättning genom att med lagen som verktyg och rättspraxis motverka negativ särbehandling och strukturell diskriminering.

Artikel 19 som ett verktyg[27] är en vidareutveckling av Lagen som verktyg och delar samma hemsida och faktabas. Artikel 19 syftar på den artikel i Funktionsrättskonventionen (CRPD) som främst speglar IL-filosofins tankar och rättigheter. Projektet syftar till att påskynda implementeringen av CRPD och den allmänna kommentaren nummer 5.

Disabled Refugees Welcome[28] syftar till att förbättra mottagandet av migranter med funktionsnedsättning i det svenska samhället. Projektet väckte mycket stort intresse tack vare sitt intersektionella anslag, närheten till målgruppen och dess metodutveckling för att åstadkomma ömsesidig integration och tillgång till rättigheter. Projektet har lett vidare till ett flertal nya samarbeten och verksamheter på området.

Anmälningstjänsten[29] som har funnits och utvecklats sedan sent 1990-tal. Den nätbaserade tjänsten hjälper enskilda personer och organisationer att anmäla diskrimineringsfall till Diskrimineringsombudsmannen och otillgänglighet till kommunala byggnadsnämnder. 

PA-tips[30] (Personlig Assistans-tips) som samlar tips, formulerade av assistansanvändare riktade till andra assistansanvändare, om hur man kan få sin assistans att fungera på bästa tänkbara sätt.

Fashion Freaks[31] som fått stort internationellt genomslag för dess samling av anpassade grundmönster och sy-instruktioner till kläder för rullstolsanvändare.

Disability Rights Defenders[32] är ett internationellt nätverk med utbyte av juridisk expertkunskap om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med nätverket är tillgång till rättigheter på lika villkor som andra och genom att ömsesidigt dela juridisk kunskap stärks förmågan att använda lagen som verktyg. Nätverket har i skrivande stund 2 300 medlemmar från fler än 100 länder världen över.

TRIPS[33] (TRansport Innovation for disabled People needs Satisfaction) är ett EU-projekt som samordnas av ENIL i syfte att ta fram lösningar för tillgängliga färdmedel i Europa. Projektet genomförs i fem europeiska städer med lokala partnerorganisationer varav ILI står för Stockholmsdelen.

Samarbetar med andra organisationer

ILI tror starkt på kraften i att gå samman med andra organisationer med samma eller liknande målsättning, inte minst andra IL-organisationer såsom ULOBA i Norge[34], Threshold i Finland[35] och ENIL. ILI arbetar med andra funktionsrättsorganisationer till exempel genom att skriva gemensamma remissvar och debattartiklar såväl som samarbeten i olika projekt, både i Sverige och internationellt.

 

[1] Michael Oliver and Colin Barnes, Disabled People and Social Policy – From Exclusion to Inclusion (Pearson Education Limited 1998) 83.

[2] https://enil.eu/wp-content/uploads/2019/02/Principles-of-Independent-Living.pdf

[3] 2006 The Convention on the Rights of Persons with Disabilities A/Res/61/106

[4] Adolf Ratzka, What is Independent Living (Independent Living Institute 2005)

[5] Adolf Ratzka, The Origins of ENIL – as recollected by Adolf Ratzka, ENILs Founding Chair, (European Network on Independent Living, Hall of Fame 2013).

[6] https://enil.eu/wp-content/uploads/2019/02/Principles-of-Independent-Living.pdf  accessed 24 January 2021

[7] https://www.mfd.se/contentassets/10cbb4a4f8e34299beb96d965c77e8fb/2020-2-allman-kommentar-5-sjalvstandigt-liv-inkluderad-i-samhallsgemenskapen.pdf

[8]  https://enil.eu/independent-living/definitions/ accessed 24 January 2021

[9] Adolf Ratzka, The Origins of ENIL – as recollected by Adolf Ratzka, ENILs Founding Chair, (European Network on Independent Living, Hall of Fame 2013).

[10] Judith Heumann with Kristen Joiner, Being Heumann – an unrepentant memoir of a disabilty rights activist (Beacon Press 2020)

[11] Jane Campbell and Mike Oliver, Disability Politics – Understanding our past, changing our future (Routledge 1996)

[12] Ritva Gough, Personlig Assistans – en social bemästringsstrategi (Ritva Gough & GIL-förlaget 1994)

[13]  Adolf Ratzka, Independent Living-rörelsen banade vägen,  (Independent Living Institute 2012).

[14]  https://www.stil.se/

[15] Adolf Ratzka, Independent Living-rörelsen banade vägen,  (Independent Living Institute 2012).

[16] John Swain, Sally French and Colin Cameron, Controversial Issues in a Disabling Society ( Open University Press 2003)

[17] Andrew Power, Janet E. Lord and Allison S. deFranco, Active Citizenship and Disability (Cambridge University Press 2013)

[18] John Swain, Sally French and Colin Cameron, Controversial Issues in a Disabling Society ( Open University Press 2003)

[19] Mary Crock, Laura Smith-Khan, Ron McCallum and Ben Saul, The Legal Protection of Refugees with Disabilities – Forgotten and invisible? (Edward Elgar Publishing Limited 2017)

[20] Colin Barnes, Theories of disability and the origins of the oppression of disabled people in the western society (Longman Sociology Series 1996)

[21] Adolf Ratzka, The Origins of ENIL – as recollected by Adolf Ratzka, ENILs Founding Chair, (European Network on Independent Living – Hall of Fame 2013).

[22] https://enil.eu/

[23] https://www.independentliving.org/

[24] https://www.independentliving.org/

[25] https://assistanskoll.se/

[26] https://lagensomverktyg.se/

[27] https://lagensomverktyg.se/

[28] https://disabledrefugeeswelcome.se/

[29] https://anmalningstjansten.se/

[30] https://patips.se/

[31] https://fashionfreaks.se/

[32] https://www.independentliving.org/drd/

[33]  https://trips-project.eu/

[34]  https://www.uloba.no/

[35]  https://kynnys.fi/en/threshold-association/

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: