Funktionsrättskonventionen från FN ger var och en rätt till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen. Staten ska se till att personer oavsett funktionalitet har rätt att välja bostadsort, få rätt till nödvändigt individuellt stöd och säkra tillgänglighet till allmän samhällsservice. Dessa frågor och mer diskuterades på ett seminarium idag som ordnades av ILI och STIL. Vi höll till i JAGs lokaler i centrala Stockholm. På förmiddagen var vi även med och följde den konstruktiva dialogen mellan FNs medlemsstater och Sverige som svarande stat.
På förmiddagen sändes den konstruktiva dialogen med Sverige som svarande. Den går ut på att FNs medlemsstater ger Sverige rekommendationer om mänskliga rättigheter och dess genomförande. Den mest förekommande rekommendationen var att Sverige ska införa en oberoende institution för mänskliga rättigheter i enlighet med Parisprinciperna. Andra rekommendationer som kom från flera stater var bland annat att motverka hatbrott och rasism, förbättra rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och att i större utsträckning lagföra sexuella övergrepp mot barn.
Få rekommendationer gällde rättsmedel mot rättighetskränkningar och diskriminering. Funktionsrättskonventionen har ett tilläggsprotokoll som ger enskilda rätt att klaga till FN-kommittén, vilket Sverige har tillträtt. Motsvarande kommittéer för Barnkonventionen och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har inte tillträtts av Sverige. Det rekommenderades av några stater att Sverige ska tillträda dessa. Sverige rekommenderades att kriminalisera tortyr tillträda konventionen om migrantarbetares rättigheter och ILOs konvention 169 om urfolks rättigheter. En annan rekommendation som kom från flera stater var att Sverige skulle tillträda konventionen om påtvingat försvinnande.
På eftermiddagen var seminariet som hade fokus på strategier för genomförande av rättigheterna och skyldigheterna som åligger staterna enligt Funktionsrättskonventionen. Seminariet inleddes med en lansering av en essä som behandlar frågan om varifrån rättigheten till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen kommer. Susanne Berg och Ola Linder som skrivit essän presenterade den.
Därefter följde en diskussion om hur enskilda kräva sin rätt och hur behöver organisationer arbeta för att stärka rättigheterna. Det var representanter från olika organisationer bakom Aktionen gör konventionen till lag – Sven Aivert grundare till Marschen för funktionsnedsattas mänskliga rättigheter och initiativtagare till aktionen, Hanna Öfors, ordförande Förbundet Unga rörelsehindrade och Jonas Franksson, ordförande STIL. Sven inledde med att uppmärksamma vikten av att göra konventionen till lag eftersom ratificeringen inte räckt till i sig. Ett argument inom aktionen är att staten inte kan välja att göra en konvention, som Barnkonventionen, till lag och inte de andra. Hanna Öfors uppmärksammade att det behövs en intersektionell analys – även barn kan ha funktionsnedsättningar och omfattas av båda konventionerna. Jonas Franksson menade att vi sedan ratificeringen gått från ett sluttande golv till att stå i en rutschkana, och att att jobba aktivt med konventionen i relation till politiken kan vända den trenden.
Seminariet avslutades med en paneldiskussion om hur bör individer, organisationer och politiker arbeta med konventionen? Anna Quarnström, förbundsjurist SRF, MR-juristen Hanna Gerdes, STILs ordförande Jonas Franksson och ILIs jurist Ola Linder deltog.
Hanna Gerdes gav en positiv syn på att Barnkonventionen nu tagits in i svensk lag, men att det finns problem med att andra lagar på samma nivå inte fullt ut anpassats efter konventionens krav. Anna Quarnström uttryckte en med skeptisk hållning till inkorporering och förordade att arbeta med rättigheterna på fler nivåer, inklusive i lagstiftningsarbetet. Ola Linder efterfrågade en ändring i kommittéförordningen för att få in konsekvensanalyser i statliga utredningar.
STIL har filmat seminariet. De kommer kommer publiceras lite längre fram, såsom en utförligare redogörelse för seminariet i skrift från Artikel 19 som verktyg.