PSFunk – public service möter funktionsrättsrörelsen

Sedan över tio år tillbaka träffar de tre public servicebolagen funktionsrättsrörelsen två gånger om året på ett evenemang som kallas PSFunk. Årets tema var ”Fatta rättigheten!” och hade fokus på funktionsrättskonventionen.

PSFunk-logga.

PSFunk äger rum två gånger om året, vartannat med föreläsningar och vartannat med workshops. Den här gången var det föreläsningar och tanken är, som Moderatorn Gabriella Ahlström, journalist och författare, sade inledningsvis:
– … att genom dialog och erfarenhetsutbyte förbättra sådant som tillgänglighet, representation men också för att få ett programutbud som bättre speglar frågor som rör funktionshinder, funktionsnedsättning och funktionsrätt.

Brister i skildringen av personer med funktionsnedsättning

När de tre public service-cheferna, Hanna Stjärne, vd SVT, Cilla Benkö, vd SR och Sofia Wadensjö, vd UR, äntrade scenen talade de mycket om förbättringar som hade gjorts i radio och TV. Hanna Stjärne tog upp en rad exempel på program där personer med funktionsnedsättningar medverkat, inte för att de har funktionsnedsättningar, utan som ”vem som helst” och ”helt okommenterat” som hon sade. Mia Modig, ordförande Lika unika, pekade dock på undersökningar som visar att det finns stora brister.
– Oftast vinklas personer med funktionsnedsättning negativt: man är hjälplös, offer, svag och passiv.
Hon menade dock att bollen i hög grad ligger på politisk nivå eftersom man inte alls bryr sig om artikel 8 i Funktionsrättskonventionen.
– I sändningstillståndet står inget om artikel 8 som handlar om att medvetandegöra situationen för personer med funktionsnedsättning och att massmedier ska skildra det. Det står heller inget om det i betänkandet och propositionen till det nya sändningstillståndet som ska gälla mellan 2020 och 2025.

Försämringar trots god ekonomi

Författaren Margareta Persson gjorde en historisk beskrivning där hon hävdade att framsteg som gjorts på funktionshinderområdet inte är synkroniserat med god ekonomi i samhället utan att det har med värderingar att göra. Hon nämnde att LSS infördes när svenska statsfinanserna var mycket dåliga och beskrev det som kulmen på en lång period av reformer och förbättringar. Men att det sedan dess bara blivit sämre:
– Idag har Sverige aldrig varit rikare och ändå sker försämringar och jag tror att det är gamla värderingar som spökar. Det politiska mantrat idag är att det måste löna sig att arbeta. Men det betyder också att den som inte får ett arbete på grund av en funktionsnedsättning får leva på en sämre ekonomisk nivå än vad andra gör. I årets budgetreform talar regeringen till och med om att det måste finnas ett ”respektavstånd” mellan dem som arbetar och de som inte kan eller får arbeta. Det är dessutom högre skatt och lägre bostadstillägg för de som har sjukersättning jämfört med dem med ålderspension.

”Fatta rättigheten”

Margareta Petterssons anförande satte en stark prägel på resten dagen och flera återkom till vad hon hade sagt. Inte minst Mia Ahlgren, Funktionsrätt Sverige och Peter Andersson, Lika Unika, som var på plats för att tala om själva temat för dagen: FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Mia Ahlgren sade att risken för fattigdom bland personer med funktionsnedsättning sedan 2008-2009 ökar snabbast i Sverige, i europeisk jämförelse.
– Varför är det ingen som tittar på det? Samtidigt finns det forskare som säger att man (inom politiken) skapat en debatt kring att det finns ett ”kostnadsproblem” för att kunna spara pengar på funktionshinderområdet. Så det finns otroligt mycket att rota i.
Peter Andersson tog upp det Mia Modig talat om; att regeringen inte tar initiativ till att medvetandegöra frågor om funktionshinder och funktionsnedsättning.
– Det handlar om att förändra de gamla värderingar som fortfarande utestänger och leder till att politiken kan vara tyst och prioritera de här frågorna lågt idag. Detta trots att samhällsbristerna oftast är mångdubbelt så stora i de här grupperna.

Musikhjälpen – ”rättigheter inte välgörenhet”

Tidigare producenten, Anna Johannesson, och den nya, Simon Rosenqvist för Musikhjälpen talade om förra årets sändningar som var på temat funktionsnedsättningar. De upprepade svaret på den kritik de hade fått med ungefär samma ord som deras kollegor gjorde ett år tidigare, att det inte handlade om välgörenhet utan om mänskliga rättigheter. Anna Johannesson talade också om risken att gå i olika ”fällor”.
– Det är ett berättande i programmet som väcker känslor, både hos programledare och publik. Så det finns sentimentala fällor eller att man får in känslor på fel ställen, där det blir ”tycka synd om” istället för att väcka inspiration. Det är viktigt att ingen ska vara ett medel för att andra ska må bra.

Emil Erdtman en av initiativtagarna till PSFunk

Artikel 19 som verktyg kan på lite krokiga vägar ta åt sig lite av äran av tillblivelsen av PSFunk. Emil Erdtman, en av initiativtagarna till vårt projekt, var nämligen med i det arvsfondsprojekt som ligger bakom samarbetet mellan funktionsrättsrörelsen och publik service. Projektet drevs av Funktionsrätt Sverige, dåvarande Handikappförbunden, och hette Med i medier, där för övrigt Mia Ahlgren var projektledare. Syftet var bland annat skapa en bättre dialog med medier.
– Vi diskuterade frågan om hur man skildrar personer med funktionsnedsättning i medierna, till exempel som offer eller hjältar. Vi ordnade en stor konferens 2007 då personer från rörelsen mötte personer från de tre publik servicebolagen. Det roliga är att konceptet levde vidare, vilket ju tyvärr är ovanligt när det gäller sådana här projekt.

Förebilder för personer med diagnos

Huruvida PS-funk gör nytta är förstås svårt att mäta. Men att och radio har stor betydelse blev väldigt tydligt då James Andersson, en av lärlingarna i Lerins lärlingar, var på plats och berättade om den mycket goda respons de fått från allmänheten. Samma sak sade Wanja Asplund, projektledaren för programmet, då hon beskrev hur deltagarna hade börjat fungera som förebilder för personer med liknande diagnoser och hur det i sin tur stärkte deras självförtroenden.
– Det finns mammor som skriver till oss eller kommer fram till någon av lärlingarna på gatan och säger ”nu har mina barn som har autism förebilder”. Jag är jättestolt att vi lyckats förmedla det.
Frågan är om ett program som Lerins lärlingar hade blivit till utan inspiration från PSFunk…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.