Regeringen backar – enat påverkansarbete gör skillnad

lagbok på bord

Styrningen av funktionsrätt och funktionshinderpolitken är föränderlig. Just nu pågår både reformer av rätten till personlig assistans och den övergripande styrningen av funktionshinderpolitiken. FNs granskning av hur det går för Sverige med genomförandet av FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen pågår. Civilsamhället har lagt en rapport om hur det går för Sverige som alternativ syn till regeringens syn.

Regeringen skickade en promemoria på remiss för ett par månader sedan. Den innehåller förslag på att förändra regleringen kring rätten till personlig assistans och statlig assistansersättning. Remissinstanserna var i stort eniga om att förslaget riskerade att skapa stora försämringar i rätten till assistans, vilket ledde till att Lena Hallengren, socialminister och ansvarig för den personliga assistansen och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, meddelade att förslaget inte kommer att läggas fram till riksdagen. Hon meddelade att regeringen har för avsikt att säkra så att de som har behov av assistans för andning och måltider via sondätning ska få  det för alla moment som krävs för att tillgodose dem utan att regeringens tolkning av en dom från 2009 skulle kodifieras, det vill säga skrivas in i lagen.

Idag finns det som kallas för grundläggande behov definierade; andning, hygien, måltider , av- och påklädnad, kommunikation och hjälp som kräver ingående kunskaper om en person. Dessa måste till viss grad finnas för att en person ska ha rätt till personlig assistans och assistansersättning. För att få tillgång till den statliga assistansersättningen krävs att det finns 20 timmars assistansbehov i veckan. Om assistansbehovet understiger 20 timmar per vecka är kommunen som en person bor i ansvarig för att bedöma och genomföra assistans till den grad att en person har ”goda levnadsvillkor”, som det kallas i LSS.

Avslag på en ansökan om statlig assistansersättning gör att det drar ut på tiden för att få nödvändigt stöd, eftersom då måste personen söka på nytt hos kommunen. Dessutom meddelas ofta totalt färre timmar i enskilda fall av kommunerna än Försäkringskassan. Därför påverkar frågan om statlig assistansersättning rätten till personlig assistans i sig för personer med funktionsnedsättning.

Remisserna gör skillnad

Independent Living Institute lämnade tillsammans med Förbundet Unga rörelsehindrade sina synpunkter på förslaget om ändringar i rätten till personlig assistans och statlig assistansersättning. Utifrån rätten till ett självbestämt liv i samhällsgemenskapen så kunde förslaget inte accepteras. Förslaget var konstruerat så att inte bara vissa rättigheter skulle skyddas, utan istället skulle andra rättigheter sannolikt försvinna för de som har andra grundläggande behov än andning och måltider via sondmatning. Förutom att vara grundläggande behov skulle de dessutom kvalificeras som ”mycket privat eller integritetskänslig natur” för att vara assistansgrundande. Vad som avses med det är oklart, och risken är att många som idag har assistans skulle på sikt riskera att förlora den, samt många färre få personlig assistans beviljad vid en nyansökan. Efter att vi och en enad funktionsrättsrörelse meddelade regeringen via ansvarigt statsråd Lena Hallengren att förslaget inte ska läggas fram i den formen eftersom så många remissinstanser avstyrkt förslaget med hänvisning till de identifierade riskerna med formuleringen.

ILI har även lämnat synpunkter över den statliga utredningen som granskade och lämnade förslag om en ny styrning av funktionshinderpolitiken – Styrkraft i funktionshinderspolitiken. I svaret uppmärksammas att en styrning som utgår ifrån FN-konventionen måste titta nära på vad den ålägger staterna att göra och vilka rättigheter som enskilda ska garanteras, och därefter noga följas upp indikatorer och tillräcklig budget.

Kritiska röster mot läget för MR i Sverige

Funktionsrättsrörelsen lanserade nyligen sin syn på de mänskliga rättigheternas genomförande i Sverige, se rapporten Respekt för rättigheter? Rörelsens finner att det finns mycket kvar för att fullt ut genomföra de  mänskliga rättigheterna i Sverige. Projektet bidrog aktivt till arbetet under hela processen som pågått sedan april. Vi är glada att rapporten nu finns publicerad och att arbetet med de olika förslagen för bättre genomförande fått bred förankring bland 83 organisationer.

VI fortsätter uppmärksamma beslutsfattare på behovet och vikten av att alla mänskliga rättigheter, inklusive rätten att leva självbestämt i samhället, finns med i de förslag till lagar och budgetar som läggs.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.