REMISSVAR: Bättre skydd mot diskriminering

Vårt remissvar angående utredningen Bättre skydd mot diskriminering SOU 2016:87

Ola Linder postar remissvaret
Ola Linder postar remissvaret om Bättre skydd mot diskriminering

Idag (18 september 2017) går remisstiden ut för att komma med synpunkter angående den statliga utredningen om Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87).

Independent Living Institute (där Lagen som verktyg finns) har tillsammans med STIL lämnat in ett remissvar där vi bland annat föreslår att:

  • DO bör hantera och besvara fler individanmälningar för att kunna driva fler processer.
  • den föreslagna Diskrimineringsnämnden inte bildas, eftersom det skulle skapa ännu mer förvirring och genom sin bristfälliga handläggning – och icke-bindande beslut – stänga ute utsatta grupper. En pilotfallsfond som kan driva på rättspraxis snabbare vore bättre!
  • antidiskrimineringsbyråerna, precis som utredningen föreslår, bör få ökat stöd, men att de inte ska detaljstyras av staten.
  • rättshjälpsreglerna och regleringen av rättegångskostnader i diskrimineringsmål behöver ändras så att enskilda kan få sina fall rörande mänskliga rättigheter och diskriminering rättsligt prövade.
  • bevisbörderegeln bör vara sådan att svaranden ska styrka att diskriminering inte skett om den som påstår att diskriminering skett gör detta antagligt.

Läs hela vårt Remissyttrande ILI STIL SOU 2016 87 Bättre skydd mot diskriminering eller sammanfattningen nedan:

Sammanfattning av remissvaret

Ett praktiskt och effektivt skydd mot diskriminering är en grundläggande aspekt av de mänskliga rättigheterna,och därmed även en förutsättning för en modern demokrati. Syftet med utredningen var att ge förslag som säkerställer goda förutsättningar för personer som utsätts för diskriminering att ta till vara sina rättigheter.

Vi anser inte att förslagen som lämnats i utredningen är tillräckliga för att Sverige ska säkerställa ett tillfredsställande skydd mot diskriminering i praktiken och leva upp till Sveriges internationella åtaganden som rör skydd mot diskriminering.

För att effektivt stärka skyddet behöver det civila samhället ges förutsättningar att driva principiellt viktiga fall som kan få stort genomslag för att stärka skyddet, och enskilda behöver i praktiken få bättre tillgång till effektiva rättsmedel för upprättelse.
STIL och ILI som representanter för den svenska Independent Livingrörelsen:

  1. avstyrker förslaget till ändring i diskrimineringslagen (2008:567) att begränsa DOs talerätt och tillstyrker förslaget att ändra lagen (2008:568) om diskrimineringsombudsmannen,
  2. avstyrker förslaget att ytterligare utreda om en ny myndighet ska inrättas som ska ha som huvuduppgift att sköta en ny
    Diskrimineringsnämnd, och avstyrker idén som sådan för att istället förorda att regeringen lägger resurserna för att stärka fungerande myndigheters och det civila samhällets möjligheter till att motverka diskriminering för snabbare och bättre resultat;
  3. stödjer avsikten att öka resurser och utveckla stödformer för antidiskrimineringsbyråer lokalt och regionalt, med tillägg att regeringen inte bör styra verksamheterna mer än idag, och tillstyrker att förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion;
  4. stödjer en djupare och mer sammanhållen utredning i nära samråd med civila samhället och externa experter, vilken bland annat bör utreda en plan för att åtgärda det som framkommer av kritik från FN, ett diskrimineringsförbud som täcker offentlig verksamhet och möjligheterna till en ratificering av Europakonventionens tilläggsprotokoll 12, samt möjligheterna att introducera en rättslig skyldighet för statliga och lokala myndigheter att aktivt motverka diskriminering;
  5. kommenterar att förslaget om att flytta tillsyn för skolreglerad verksamhet till Skolinspektionen behöver ytterligare utredning för att säkerställa att lika starka förutsättningar ges för individer att få sin sak prövad inom alla samhällsområden;
  6. konstaterar att det finns stort behov av en översyn av regleringen av rättegångskostnader och rättshjälp i diskrimineringsmål för att förbättra förutsättningarna för enskilda att få sina rättigheter prövade i domstol och motverka att enskilda avskräcks från att tillvarata sina mänskliga rättigheter;
  7. föreslår att regeringen inför en bevisregel som innebär att en svarande, för att undgå ansvar för diskriminering, ska styrka att diskriminering inte ägt rum om den enskilde som påstår att
    diskriminering skett gjort det antagligt;
  8. uppmanar regeringen att avsätta medel som ska gå till insatser som möjliggör en snabbare utveckling av rättspraxis kring lika rättigheter och möjligheter, särskilt genom att en pilotfallsfond inrättas med reellt inflytande från de som berörs;
  9. uppmanar regeringen att utreda möjligheten för enskilda, DO och vissa ideella organisationer att driva talan för att verksamhetsutövare ska föreläggas att vid äventyr om vite vidta en viss tillgänglighetsåtgärd, så att ett alternativt rättsmedel till anspråk på diskrimineringsersättning ges i lagstiftningen i vissa diskrimineringstvister, och;
  10. anser inte att rättighetsperspektivet varit i främsta rummet för utredningen, vilket förklarar varför betänkandet landar i en hantering av diskriminering som en konsumenträttsfråga och inte en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *