PROPOSITION: Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet

Ola Linder
Ola Linder (foto: Erik Tillander)

Regeringen lämnade den 24 augusti 2017 proposition 2016/17:220 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet till riksdagen. Det som föreslås är en ändring i diskrimineringslagen (2008:567) som avser bristande tillgänglighet som en form av diskriminering.

Ändringen innebär att företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, om företaget i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 2018.

Independent Living Institute stödjer förslaget. Undantaget för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare var feltänkt från början.

– Lagändringen som förslaget innebär är principiellt viktig, samtidigt som den inte i grunden kommer lösa de stora problemen med diskrimineringsskyddet i praktiken, säger Ola Linder, jurist på Lagen som verktyg. Förslaget betyder att det går att ställa vissa krav även på mindre företag, men bedömningen huruvida en åtgärd för tillgänglighet kan krävas utgår även fortsättningsvis ifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, verksamhetsutövarens praktiska och ekonomiska förutsättningar, och omständigheter i övrigt.

Vilka brister i tillgängligheten som mindre företag skulle ha vidtagit för att det inte ska vara fråga om diskriminering enligt diskrimineringslagen är fortfarande något som måste klargöras i praxis. Regeringen ger viss vägledning i propositionen. Särskilt lyfts åtgärder för tillgänglighet som framgår av annan lag eller författning. Utöver det kan enklare åtgärder för tillgänglighet krävas.

Ett nytt grepp från regeringen sida i sammanhanget är att “De åtgärder som kan krävas av ett mindre företag ska stå i rimlig proportion till dess förmåga att vidta dem”. Skrivningen påminner mycket om hur avvägningen ska ske enligt internationell rätt, såsom Europakonventionen, Funktionsrättskonventionen (CRPD) och EU-rätten.

Vissa remissinstanser, som Visita, avstyrkte förslaget för att istället förorda att praxis ska få utvecklas rörande befintlig lagstiftning. Regeringen bedömde däremot att “fördelarna med att så snart som möjligt få till stånd en starkare och mer heltäckande lagstiftning på diskrimineringsområdet väger tyngre än fördelarna med att avvakta en utveckling av praxis.“

Anledningen till att undantaget från början togs med var att säkerställa förutsättningarna för näringslivets utveckling. Regeringen gör nu bedömningen att förslaget inte kommer innebära några större bördor, både administrativt och ekonomiskt. Den föreslagna ändringen är viktig eftersom enskilda får en möjlighet till upprättelse. Alternativa lösningar som att på frivillig basis lösa diskrimineringstvister bedömer regeringen vara ett komplement till diskrimineringsskyddet.

Ansvar för kostnader för tillgänglighetsåtgärder ska täckas inom ramen för den ordinarie verksamheten, vilket återspeglar ansvars- och finansieringsprincipen. Det innebär att miljöer och verksamheter ska utformas och bedrivas så att de blir tillgängliga för alla människor, samtidigt som kostnaderna för åtgärderna ses som en självklar del av de totala kostnaderna för verksamheten.

Funktionsrätt Sverige anser att förslaget är otillräckligt för att leva upp till Sveriges åtaganden enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringen tar däremot ställning på denna punkt att resultatet “av befintlig lagstiftning, med nu föreslagen ändring, och utvecklingen på diskrimineringsområdet [bör] avvaktas innan ställning kan tas till behovet av ytterligare åtgärder.”

Independent Living Institute understryker behovet av att civila samhället ges bättre förutsättningar att driva principiellt viktiga fall som kan få stort genomslag. Även enskilda behöver i större utsträckning få tillgång till effektiva rättsmedel för upprättelse. Regeringen kan inrätta en pilotfallsfond med ett reellt inflytande från de som berörs i syfte att bidra till en snabbare utveckling av rättspraxis kring lika rättigheter och möjligheter samt överväga en översyn av reglerna kring rättegångskostnader för enskilda i diskrimineringsmål med utgångspunkt att göra det lättare för enskilda att rättsligt söka upprättelse.

Läs mer! Lagen som verktyg har tidigare skrivit om lagändringen som införde bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i en PM.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.