Sedan den 1 januari 2017 ska arbetsgivare och utbildningsanordnare enligt diskrimineringslagens tredje kapitel arbeta med aktiva åtgärder utifrån samtliga diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Etikett: rättsutveckling
KOMMENTAR: Inget diskrimineringsskydd för döva som behöver teckenspråkstolk i arbetslivet
Richard Sahlins kommentar till AD-domen (51/2017) om teckenspråkstolkning i arbetslivet:
DOM: Richard Sahlin mot Södertörns högskola
Diskrimineringsombudsmannen förlorade idag (11 oktober 2017) i Arbetsdomstolen. I dom nr 51/17 finner AD att Södertörns högskola inte överträtt diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet när den inte anställde Richard Sahlin som lektor. De åtgärder som hade krävts för att anställa honom – det vill säga teckenspråkstolkning i undervisning och kontakt med kolleger upp … Fortsätt läsa ”DOM: Richard Sahlin mot Södertörns högskola”
REMISSVAR: Bättre skydd mot diskriminering
Vårt remissvar angående utredningen Bättre skydd mot diskriminering SOU 2016:87
PROPOSITION: Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet
Regeringen lämnade den 24 augusti 2017 proposition 2016/17:220 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet till riksdagen. Det som föreslås är en ändring i diskrimineringslagen (2008:567) som avser bristande tillgänglighet som en form av diskriminering.
HUVUDFÖRHANDLINING: AD prövar om teckenspråkstolk kan krävas i arbetet
Onsdagen den 30 augusti 2017 hölls huvudförhandling i Arbetsdomstolen i mål nr. A 146/16 (2:1) där tvistefrågan handlar om huruvida det är skäligt att kräva att en statlig myndighet i egenskap av arbetsgivare ska stå för kostnader för teckenspråkstolk för att en person ska kunna utföra arbetet. Richard Sahlin (bild: ENIL) Kärande i målet är … Fortsätt läsa ”HUVUDFÖRHANDLINING: AD prövar om teckenspråkstolk kan krävas i arbetet”
DOM: Vara kommun är ansvarig för diskriminering i form av bristande tillgänglighet
Sebastian Häregård utsattes för diskriminering i form av bristande tillgänglighet i hans grundskola Nästegårdsskolan. Vara kommun hade inte vidtagit åtgärder som kan krävas när det gäller skolmiljöer. De undermåliga ramper och tunga dörrar som inte åtgärdats gjorde att Sebastian Häregård inte försatts i en jämförbar situation med andra elever.
HUVUDFÖRHANDLING: Mål om bristande tillgänglighet i Skaraborgs tingsrätt
14-årige Sebastian använder rullstol och hans grundskola var på olika sätt otillgänglig under flera års tid. Han anmälde sitt fall till DO som gick vidare med det och lämnade sommaren 2016 in en ansökan om stämning mot Vara kommun.
DISKRIMINERINGSFALL: Stina Hörbergs använder juridiken för bättre it-tillgänglighet vid Göteborgs universitet
Dagens informationsteknik öppnar stora möjligheter för en större inkludering av personer med synnedsättning i samhället. Den som inte ser kan få tillgång till den information som finns i datorer och mobiler via skärmläsningsprogram som med hjälp av talsyntes eller display för punktskrift presenterar innehållet. I princip kan allt som kan göras med en mus också göras via tangentbordskommandon.
RÄTTSNYHET: DHR:s diskrimineringsprocess kan nå Högsta domstolen
Lars-Göran Wadén kunde inte komma ombord på bussen. DHR driver nu hans sak som ett diskrimineringsmål i domstol som vi tidigare skrivit om. I målet DHR mot Region Gävleborg hölls huvudförhandling i Gävle tingsrätt den 8 december. Nästa steg i processen kan bli föremål för Högsta domstolen (HD).
UTREDNING: Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering
Ola Linder är jurist på Lagen som verktyg och har här gjort en juridisk utredning av ändringen i diskrimineringslagen (2008:567) om införandet av bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2015 och omfattar inte händelser före ikraftträdandet. Syftet med utredningen är att klargöra kontexten för lagstiftningen, vilka konkreta … Fortsätt läsa ”UTREDNING: Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering”
REPORTAGE: Jungelins klagomål till FN
Efter Arbetsdomstolens dom i februari 2010 (som vi skrivit om tidigare) gick livet vidare för Marie-Louise Jungelin. Hon skilde sig (och bytte efternamn) och hade tre barn att försörja. —Att fortsätta med rättsprocessen var inte högsta prioritet, säger hon. Däremot tyckte Riksorganisationen Unga Synskadade (US) att det vore intressant att driva fallet vidare. Eftersom Arbetsdomstolens … Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Jungelins klagomål till FN”
REMISSVAR: Ändring i Diskrimineringslagen
Independent Living Institute har tillsammans med STIL (Stiftarna av Independent Living i Sverige) lämnat in ett remissvar angående utredningen om förslag till ändring i diskrimineringslagen (2008:567). Vi stöder förslaget att ta bort undantaget för företag med färre än tio arbetstagare, men understryker att den stora frågan är avsaknad av rättspraxis kring vilka åtgärder som är skäliga under olika omständigheter. Vi anser att regeringen borde inrätta en … Fortsätt läsa ”REMISSVAR: Ändring i Diskrimineringslagen”
RÄTTSFALL: Jungelin mot Försäkringskassan
Denna artikel handlar om ett diskrimineringsmål där Försäkringskassan år 2006 nekade en arbetssökande med synnedsättning anställning. DO drev ärendet i Arbetsdomstolen med dom 2010. För tio år sedan sökte Marie-Louise Jungelin jobb som utredare av sjukskrivningsärenden på Försäkringskassans kontor i Huddinge. Hon blev uttagen till intervju och berättade då om sin synskada och de hjälpmedel som … Fortsätt läsa ”RÄTTSFALL: Jungelin mot Försäkringskassan”