Nyheter

REPORTAGE: Jungelins klagomål till FN

FN-parken i Genève
FN-parken i Genève

Efter Arbetsdomstolens dom i februari 2010 (som vi skrivit om tidigare) gick livet vidare för Marie-Louise Jungelin. Hon skilde sig (och bytte efternamn) och hade tre barn att försörja.
—Att fortsätta med rättsprocessen var inte högsta prioritet, säger hon.

Däremot tyckte Riksorganisationen Unga Synskadade (US) att det vore intressant att driva fallet vidare. Eftersom Arbetsdomstolens domar inte går att överklaga ansåg US att ärendet borde prövas i förhållande till FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionshinderkonventionen). Denna antogs inom FN 2006 och började gälla i Sverige 2009 tillsammans med det tilläggsprotokoll som ger enskilda människor rätt att lämna in klagomål om brott mot Funktionshinderkonventionen.

Fortsätt läsa ”REPORTAGE: Jungelins klagomål till FN”

Det rådgivande EU-organet EESK föreslår nytt funktionshinderår 2021

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är ett rådgivande EU-organ som i oktober 2016 på eget initiativ antagit ett yttrande om slutsatserna från FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och behovet av en ny strategi för personer med funktionsnedsättning inom EU.

EESK noterar att institutioner för personer med funktionsnedsättning inte kommer elimineras i Europa om inte EU arbetar hårdare för avinstitutionalisering. Kommittén är fast övertygad om att EU:s pengar ska gå till tjänster som gör att personer med funktionsnedsättning kan leva mer självständigt i lokalsamhället, och inte till att upprätthålla institutionaliseringsstrukturer.

EESK tycker också att EU-kommissionen – bland annat genom så kallade kontaktpunkter inom kommissionens verksamheter – ska involvera funktionshinderorganisationer i beslutsfattandet som rör EU:s lagstiftning, politik och program.

Ett förslag handlar om bättre statistik över personer med funktionsnedsättningar – något inte praktiseras i Sverige – för att mäta hur FN-konventionen påverkar personer med funktionsnedsättning i Europa.

Ett annat förslag som ligger en bit från svensk verklighet är det om positiv särbehandling på arbetsmarknaden, med  särskilda uttagningsprov för att öka antalet anställda med funktionsnedsättning.

Ett program bör inrättas för att alla ska bli lika inför lagen, och t ex har samma möjligheter som andra att rösta i europeiska val.
EESK uppmanar alla EU-institutioner att slutföra förhandlingarna om direktivet om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser samt den Europeiska rättsakten om tillgänglighet.

När det gäller direktivet om likabehandling måste dödläget i förhandlingarna brytas, enligt EESK. Kommissionen bör samarbeta med andra EU-organ för att utarbeta den globala agendan för funktionsnedsattas rättigheter för perioden 2020–2030. Denna bör ingå i andra strategier, som t ex Europa 2020.

Som övergripande synpunkt anser EESK att EU bör revidera funktionshinderstrategin och inkludera en analys av gapet mellan Funktionshinderkonventionen och EU-rätten. Ett år för ”funktionsnedsattas rättigheter” föreslås till 2021.

Release för vår hemsida

Välkommen att avsluta måndagen den 7 november i vårt kontorsrum! Projekt Lagen som verktyg bjuder på lättare förfriskningar och visar upp hemsidan lagensomverktyg.se. Ta gärna med din mobil eller platta för att följa med i genomgången.

  • Tid: Måndag 7 november 2016 kl 16-17
  • Plats: Independent Living Institute, Storforsplan 36 plan 10, Farsta centrum
  • OSA senast fredag 4 november till caroline@lagensomverktyg.se
  • Frågor: 08-506 221 79

Välkommen!

Paul, Emil, Caroline, Julius, Erik, Kenneth, Ola, Algren, Philip, Linda och Adolf på Independent Living Institute

INTERVJU: Anders Karlsson, advokat – ”Dags att stämma dem som diskriminerar”

Bild på Anders Karlsson
Anders Karlsson

Anders Karlsson är advokat och har drivit många diskrimineringsärenden åt såväl Diskrimineringsombudsmannen som enskilda personer. Ibland åtar han sig pro bono-fall, det vill säga ställer upp gratis för den goda sakens skull. Fortsätt läsa ”INTERVJU: Anders Karlsson, advokat – ”Dags att stämma dem som diskriminerar””

Det nya begreppet ”funktionsrätt”

Sveriges största samarbetsorgan för funktionshindersorganisationer, Handikappförbunden med 39 medlemsorganisationer, kommer den 18 maj 2017 att byta namn till Funktionsrätt Sverige.

Namnbytet är samtidigt en lansering av det nya begreppet ”funktionsrätt”, som ska uttrycka att ”varje människa har rätt till självbestämmande och full delaktighet i samhällslivets alla delar”.

Det nya begreppet ska komplettera funktionsnedsättning och funktionshinder och föra in en dimension av individuella rättigheter i den funktionshinderspolitiska samhällsdebatten.

Fokus ska flyttas från hinder, tillgänglighet och särlösningar till mänskliga rättigheter och ett universellt utformat samhälle. Alla har rätt till fungerande vård och en fungerande skola, är två exempel som tas upp.

Andra exempel som Handikappförbunden, förlåt Funktionsrätt Sverige, ger på begreppets användning är:

       ”Jag har en hjärnskada som gör det svårt för mig att ta till mig information. Den här webbsidan är inte utformad efter mina behov. Jag har samma rätt som andra till informationen, det är min funktionsrätt!”

”Mitt barn har koncentrationssvårigheter. Skolan är inte utformad så att han kan ta del av undervisningen. Han har rätt till en fungerande skolgång som andra barn, det är hans funktionsrätt!”

”Våra medlemmar har en kronisk sjukdom som ger vissa funktionsnedsättningar. Sjukvården är inte utformad efter deras behov. De har rätt till en fungerande vård på lika villkor, det är deras funktionsrätt”

Det namnbytet och det nya begreppet signalerar är att rättighetsperspektivet blir allt tyngre inom den svenska funktionshinderrörelsen. Det är något Lagen som verktyg applåderar.

NYHETSBREV: Oktober 2016

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: Oktober 2016”

REMISSVAR: Ändring i Diskrimineringslagen

Independent Living Institute har tillsammans med STIL (Stiftarna av Independent Living i Sverige) lämnat in ett remissvar angående utredningen om förslag till ändring i diskrimineringslagen (2008:567).

Vi stöder förslaget att ta bort undantaget för företag med färre än tio arbetstagare, men understryker att den stora frågan är avsaknad av rättspraxis kring vilka åtgärder som är skäliga under olika omständigheter.

Vi anser att regeringen borde inrätta en pilotfallsfond med ett reellt inflytande från berörda för att bidra till en snabbare utveckling av rättspraxis.

Dessutom bör diskrimineringslagen ändras så att parterna bär var sin del av rättegångskostnaden, om det inte uppenbart saknas skälig anledning att pröva tvisten.

Länk till hela remissvaret

RÄTTSFALL: Jungelin mot Försäkringskassan

Denna artikel handlar om ett diskrimineringsmål där Försäkringskassan år 2006 nekade en arbetssökande med synnedsättning anställning. DO drev ärendet i Arbetsdomstolen med dom 2010.

Händer på punktskriftsdisplay
Foto: Jan Pilotti

För tio år sedan sökte Marie-Louise Jungelin jobb som utredare av sjukskrivningsärenden på Försäkringskassans kontor i Huddinge. Hon blev uttagen till intervju och berättade då om sin synskada och de hjälpmedel som finns för att bland annat arbeta med så kallade skärmläsare.

När Försäkringskassan ringde upp medgav de att Marie-Louise, som är utbildad jurist och tidigare arbetat med liknande uppgifter inom Polisen och Folksam, uppfyllde kraven på kompetens och erfarenhet. Men hon kunde inte få jobbet eftersom det ärendehanteringssystem (ÄHS) som Försäkringskassan använder inte fungerar ihop med skärmläsare. (Skärmläsare är program som omvandlar digital information till tal eller punktskrift. Detta fungerar i stort sett för alla datorer, mobiler och så vidare – men alltså inte i det system Försäkringskassan har byggt upp för att administrera sina ärenden.)

Marie-Louise minns hur arg hon blev.
—Hur kan man säga att någon är kvalificerad för ett jobb och sedan att man inte får det för att man inte ser?
Även om hon förstod att hon inte skulle få jobbet ville hon genom att anmäla det offentligt visa att hon inte tyckte det var ok att människor med funktionsnedsättning behandlas på det här sättet.

Fortsätt läsa ”RÄTTSFALL: Jungelin mot Försäkringskassan”

GUIDE: Strategisk processföring

Hur kan funktionshinderorganisationer  främja och skydda mänskliga rättigheter med hjälp av strategisk processföring?

Det räcker inte att ha rätt. Det gäller också att få rätt. Men hur ska en funktionshinderorganisation eller annan människorättsorganisation som vill förbättra situationen för sin målgrupp arbeta strategiskt med rättsfall? Strategisk processföring innebär att en organisation eller individ tar sig an ett rättsfall för att åstadkomma en bredare samhällsförändring.

En grupp arbetar gemensamt runt en dator
Fler organisationer borde jobba med strategisk processföring

Fortsätt läsa ”GUIDE: Strategisk processföring”

Konferens 24-25 november – Funktionshinderkonventionen och strategisk processföring

Conference 24th of November

Sid Wolinsky, Adolf Ratzka och Pat Kirkpatrick
Sid Wolinsky, Adolf Ratzka och Pat Kirkpatrick

Realizing the promise of CRPD and disability discrimination law: strategic litigation and human rights enforcement

(Att förverkliga löftena i Funktionshinderkonventionen och diskrimineringslagar genom strategisk processföring och implementering av mänskliga rättigheter)

Time: 24 november 2016 kl 13-16.30
Place: Gotlandsgatan 44, Skanstull, Stockholm

Key speakers

  • Sid Wolinsky: Supervising attorney, Disability Rights Advocates
  • Pat Kirkpatrick: Fundraising Consultant, Disability Rights Advocates
  • Adolf Ratzka & Paul Lappalainen: Law as a tool for change (Lagen som verktyg)

Panel

  • Annika Jyrwall Åkerberg, lawyer, Civil Rights Defenders
  • Susanne Berg, policy director, STIL
  • Andrea Bondesson, lawyer, Swedish Disability Federation
Susanne Berg, Annika Jyrwall Åkerberg och Andrea Bondesson
Susanne Berg, Annika Jyrwall Åkerberg och Andrea Bondesson

sammanfattning

Konferensen inleddes av Adolf Ratzka med orden: ”Sverige är en välfärdsstat, men vi har fortfarande andra klassens medborgare. Det finns diskriminering. Det vill vi ändra på”. Paul Lappalainen konstaterade vidare att det är en myt att lagar är normativa. ”Resultat genom domstolspraxis behövs”, sa han.

Konferensens två huvudtalare var Sid Wolinsky, en av grundarna till Disability Rights Advocates, en organisation som drivit rättsutvecklingen framåt och stärkt skyddet mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning, samt Pat Kirkpatrick som talade om fundraising för att möjliggöra att rättsfall drivs i domstol.

Annika Jyrwall Åkerberg, jurist på Civil Rights Defenders, Susanne Berg, chef för politik och metod på STIL och Andrea Bondesson, jurist i projektet Från snack till verkstad, reflekterade över talarnas inlägg.

Susanne Berg underströk att svensk rätt drar rättsprocesser mot förlikning, vilket leder till bristande praxisformering. ”Nu är det dags att fullfölja stämningarna till domslut”, sa hon.

En film visades om det norska assistanskooperativet ULOBA:s framkomst och syfte. Filmen illustrerar hur kampen mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och delaktighet är mänskliga rättigheter.

Seminar 1, 25th of November

Stellan Gärde, Mai Greitz, Pat Kirkpatrick och Sid Wolinsky
Stellan Gärde, Mai Greitz, Pat Kirkpatrick och Sid Wolinsky

Enforcing disability law
– The role of lawyers and lawyering

(Tillämpning av lagar om funktionsnedsättning – juristernas roll)

Tid: 25 november 2016 kl 10 – 12
Plats: Sensus, våning 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Key speakers

  • Sid Wolinsky: Supervising attorney, Disability Rights Advocates
  • Pat Kirkpatrick: Fundraising Consultant, Disability Rights Advocates
  • Gerard Quinn: Professor of Law, University of Ireland (filmed presentation)

Other speakers

  • Stellan Gärde: Apply Human Rights
  • Mai Greitz: Chair, International Commission of Jurists, Sweden
  • Adolf Ratzka & Paul Lappalainen: Law as a tool for change

sammanfattning

Den 25 november genomfördes två seminarier, det första på temat juristernas roll i tillämpningen av diskrimineringsskyddet. Adolf Ratzka och Paul Lappalainen inledde och professor Gerard Quinn, en av arkitekterna bakom Funktionsrättskonventionen, bidrog med ett förinspelat inlägg. Han underströk att juridiska och politiska processer är lika viktiga som rättigheterna i sig.

Sid Wolinsky berättade om strategisk processföring i praktiken och Pat Kirkpatrick pratade om vikten av innovativ fundraising för att driva långsiktigt hållbar juridisk verksamhet om diskrimineringsprocesser som har samband med funktionsnedsättning. Mai Greitz och Stellan Gärde reflekterade över talarnas inlägg.

Seminar 2, 25 of November

Pat Kirkpatrick, Sid Wolinsky, Lars Trägårdh och Adolf Ratzka
Pat Kirkpatrick, Sid Wolinsky, Lars Trägårdh och Adolf Ratzka

Enforcing disability law – The role of civil society

(Tillämpning av lagar om funktionsnedsättning – det civila samhällets roll)

Tid: 25 november 2016 kl 14 – 16
Plats: Aulan, Ersta Sköndals högskola, Stigbergsgatan 30, Stockholm

Key speakers

  • Sid Wolinsky: Supervising attorney, Disability Rights Advocates
  • Pat Kirkpatrick: Fundraising Consultant, Disability Rights Advocates

Other speakers

  • Lars Trägårdh: Professor, Ersta Sköndal Högskola
  • Adolf Ratzka & Paul Lappalainen: Law as a tool for change project

Sammanfattning

Det andra seminariet hölls på Ersta Sköndal högskola och handlade om det civila samhällets roll i arbetet mot diskriminering och för att stärka de mänskliga rättigheterna i praktiken.

Gerard Quinn talade via ett videoklipp om CRPD och vikten av att civila samhället engagerar sig i juridiska processer för att motverka diskriminering. Han underströk att det utan civila samhället hade Funktionsrättskonventionen CRPD inte existerat.

Pat Krikpatrick pratade om finansieringsmodeller som inkluderar det civila samhället för diskrimineringsprocesser som har samband med funktionsnedsättning. Sid Wolinsky berättade om strategisk processföring i samarbete med civila samhället. Utan förankring i funktionshinderrörelsen kommer rätt fall som får stort genomslag inte att kunna drivas.

Lars Trägårdh och Adolf Ratzka samtalade avslutningsvis med Pat Kirkpatrick och Sid Wolinsky. ”Vi är inte bekväma med välgörenhetens återkomst i Sverige, men vi kommer se en strukturförskjutning som innebär stärkta möjligheter för det civila samhället,” sa Lars Trägårdh.

Fortsätt läsa ”Konferens 24-25 november – Funktionshinderkonventionen och strategisk processföring”

Seminarium på MR-dagarna 2016

På årets MR-dagar i Malmö anordnade Lagen som verktyg och Från snack till verkstad ett Seninarium med titeln ”Funktionshinderrörelsen mobiliserar sig: det är dags att få rätt!”.

Juridik är ett verktyg för förändring. Men det räcker inte att ha rätt, man måste också få rätt. Handikappförbunden och Independent Living Institute lyfter fram det civila samhällets roll i implementering av Funktionshinderkonventionen och Diskrimineringslagen.

Paneldeltagare:

  • Andrea Bondesson, jurist i Från snack till verkstad, Handikappförbunden
  • Stellan Gärde, jurist och författare, Apply Human Rights
  • Paul Lappalainen, jurist och projektledare Lagen som verktyg, Independent Living Institute

Moderator: Emil Erdtman

Seminariet med undertext:

Intervju med Paul Lappalainen på Assistanskoll

Paul Lappalainen framför bokhylla
Paul Lappalainen Foto: Philip Day

Paul Lappalainen är projektledare för Med lagen som verktyg. I denna artikel intervjuas han av Assistanskolls Kenneth Westberg om vad projektet ska åstadkomma och hur han själv ser på civilsamhällets roll.

Organisationerna kan – med inspiration från bland annat USA – driva strategiska processer mot företag och myndigheter, något som i sin tur ger vägledning för att agera förebyggande mot diskriminering.

Det har funnits en tendens i civilsamhället att se lagar som självförverkligande. Men staten själv har egna ombud för att ”testa” lagarna och få fram rättspraxis. Varför ska inte funktionshinderrörelsen också ha det?

Ett exempel där det behövs tydligare rättspraxis är för tillägget 2015 som gjorde otillgänglighet till diskriminering. Trots att Paul tror att undantaget för företag med mindre än tio anställda kommer att försvinna behövs vägledning om vad som då ska räknas som ”rimliga” omkostnader för små företag.

Läs hela artikeln!

NYHETSBREV: September 2016

Fortsätt läsa ”NYHETSBREV: September 2016”

Lagar och förarbeten

Gällande lagar

Äldre lagar

För analys av rättsfall före 2009 är det nödvändigt att ha tillgång till tidigare lagar:

Förarbeten

Utredning och proposition inför tillägg att otillgänglighet är diskriminering:

Betänkande inom området diskriminering: Betänkande 2011/12:AU11 Diskriminering som har samband med kön i fråga om försäkringstjänster m.m.

Utredning om hur Funktionshinderkonventionen CRPD ska främjas, skyddas och övervakas: Främja, Skydda, Övervaka – FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning SOU 2009:36

Utredning inför nuvarande diskrimineringslag: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22)

Utredning inför bl a LSS: 1989 års handikapputredning, del 2 – Ett samhälle för alla (SOU 1992:52)

KONFERENS: Fundamental Rights Forum i Wien 2016

Helga Stevens på Fundamental Rights Forum 2016. Använder teckenspråk. På skärmen texten Noting about us without us.
Helga Stevens på Fundamental Rights Forum 2016

Den 20 till 23 juni åkte Paul Lappalainen till Wien i Österrike för att medverka vid Fundamental Rights Forum 2016 som anordnas av EU:s forskningsbyrå Fundamental Rights Agency (FRA).

Ett av föredragen hölls av EU-parlamentarikern Helga Stevens och handlade om CRPD som en modell för inkludering och övergång från välgörenhets- till rättighetstänkande. CRPD innebär inte nya rättigheter utan visar hur de generella mänskliga rättigheterna kan implementeras, sa Stevens som talade med teckenspråk.

Ett problem hon tog upp är att medierna oftast enbart presenterar människor med funktionsnedsättning om de är ”sexiga” (häftiga). Det är också viktigt att komma ihåg att många även möter diskriminering som har med etnicitet eller kön att göra, så kallad intersektionell diskriminering. Inkludering definierade Stevens som att få fatta egna beslut, att göra och att uppnå det man vill.